– Jag blir upprörd när amerikanska filmbolag använder skrämselmetoder, säger finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund. Foto: TT/SVT

Finansmarknadsministern om kravbreven: Vi är beredda att se över lagstiftningen

Publicerad

UPPDRAG GRANSKNING · Tiotusentals svenskar kan krävas på pengar för att ha laddat ner film. Även de som själv aldrig fildelat. Nu säger finansmarknadsministern att det kan bli aktuellt att se över lagstiftningen, och att man inte ska betala om man anser sig oskyldig.

Uppdrag granskning har tidigare avslöjat hur personliga uppgifter, så som namn och adress, bakom över 50 000 ip-adresser lämnats ut till filmbolag och upphovsrättsinnehavare – bara under det senaste året.

Informationen används sedan till massutskick av kravbrev där svenska internetanvändare får besked om att det har fildelats från deras internetabonnemang och att de kan betala en ersättning för att vara säker att ärendet inte ska drivas vidare till domstol.

”Beredda att titta på lagstiftningen”

Men om mottagare av brevet faktiskt har fildelat vet man inte, och flera hävdar sin oskuld. 

– Jag blir upprörd när amerikanska filmbolag använder skrämselmetoder för att kräva pengar från svenska internetanvändare, säger Per Bolund (MP), finansmarknads- och konsumentminister.

Minst 35 000 kravbrev kommer att ha skickats ut före årets slut.

– Om det skulle visa sig att det här problemet fortsätter och öka, så måste vi vara beredda att titta på lagstiftningen och hur den implementeras i Sverige. Vi måste genomföra EU-direktiv, men det kan finnas olika sätt. Det är olyckligt att den är utformad som den är och från Miljöpartiets sida är vi beredda att titta på det, säger Per Bolund.

Hur skulle lagstiftningen kunna se ut?

– Det är för tidigt att säga.

Kritiker pekade på risken

Det är Ipred-lagen som gör det är möjligt för filmbolag att få ut personlig information om tiotusentals svenska internetanvändare. Lagen röstades igenom i riksdagen under dåvarande alliansregeringen för nio år sedan, baserat på ett EU-direktiv.

Redan när förslaget kom pekade kritikerna på risken att upphovsrättsinnehavare skulle bedriva masskampanjer mot vanliga svenska internetanvändare. En konsekvens som den dåvarande regeringen inte trodde skulle bli verklighet.

”Det skulle inte hålla länge om man beter sig dåligt. Det förlorar alla på, det inser vem som helst”, sa Beatrice Ask (M) och dåvarande jusitieminister till Dagens Nyheter.

”De som har hela bevisbördan”

Uppdrag granskning har sökt Beatrice Ask för en kommentar om utvecklingen av massutskicken av kravbreven i Sverige, men hon avböjer en intervju.

”Beatrice hinner tyvärr inte avsätta tid för intervju i närtid”, säger Charlie Levin, pressekreterare hos Moderaterna.

För Per Bolund (MP) är det givet vad man ska göra om man får ett kravbrev och anser sig vara oskyldig.

– Man ska inte betala om man inte anser sig själv ha gjort någonting fel. Då ska man svara på brevet att man inte tänker betala. Och är det så att man har blivit utsatt för ett brottsligt beteende, utpressning eller hot så ska man kontakta polisen.

– Vill företaget sedan gå vidare och ta det till domstol är det viktigt att man som abonnent vet att det är de som har hela bevisbördan att filmen har laddats ner av dig som individ.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Kravbreven

Mer i ämnet