Mårten Schultz, professor i civilrätt, är kritisk mot advokatbyråernas kravbrev. Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT

Expertens kritik: Risk för ”legal blackmailing”

Publicerad

UPPDRAG GRANSKNING · Tusentals svenskar krävs på pengar av upphovsrättsägare för att ha laddat ner film olagligt. Även om man själv inte fildelat eller har en aning om vem som gjort det kan man uppmanas att betala flera tusen kronor. Uppdrag granskning har pratat med flera experter som kritiserar kravbreven.

– Det främsta syftet att göra det här är för att minska på fildelningen i samhället i Sverige, säger Emelie Svensson, jurist på Njord Law Firm, den största advokatbyrån bakom kravbreven.

Sedan 2017 har uppgifter om över 50 000 ip-adresser lämnats ut av svenska bredbandsleverantörer till advokatbyråer som representerar filmbolag och andra upphovsrättsinnehavare. Bara advokatbyrån Njord kommer före årets slut att ha skickat ut 35 000 kravbrev till svenskar med ip-adress som kopplas till fildelning.

Men flera experter är kritiska till metoderna som advokatbyråerna använder.

– Mitt intryck är att det missbrukas, säger Mårten Schultz, professor i civilrätt på Stockholms universitet.

”Risk för legal blackmailing”

Han har tagit del av kravbrev som skickats till svenska internetanvändare och tycker att det finns flera problem.

– Jag har sett ganska många kravbrev som jag på olika sätt inte tycker verkar återspegla en reell skadeståndsrättslig fordran.

Hur menar du då?

– Jag tror att personer fått kravbrev som inte ska ha det, säger han och fortsätter.

– Det finns en risk för det som på engelska kallas för legal blackmailing, att man med sina juridiska och ekonomiska muskler skrämmer små medborgare till att betala krav som de rent rättsligt inte behöver betala.

”Planerar ta fildelare till rätten”

I breven uppmanas mottagaren att betala, och får information om att man annars kan riskera att hamna i domstol. Men Uppdrag granskning har sökt i Patent- och marknadsdomstolen och samtliga tingsrätters arkiv, fem år tillbaka i tiden, men inte hittat ett enda fall där en mottagare av de aktuella kravbreven ställts inför rätta. Och ingen advokatbyrå som Uppdrag granskning har varit i kontakt med har visat att det faktiskt har skett.

– I Sverige har vi ännu inte tagit någon till rätten, men vi planerar att ta fildelare till rätten under 2018, säger Emelie Svensson.

”Kan inte vara etiskt beteende”

Marianne Levine, professor i immaterialrätt på Stockholms universitet:

– Det kan inte vara något etiskt beteende. Rätten till ersättning ska visas. Man kan bara visa att en ip-adress förekommer i något sammanhang, men det saknas ett led i bevisningen. Nämligen att det är abonnenten som också laddat ned olovligt material.

Njord Law Firm har en tydlig hållning rörande vilket ansvar man har för sin ip-adress.

– I Sverige så har vi inget rättsfall som säger att man inte är ansvarig för sin ip-adress. Det som finns säkerställt däremot är att i till exempel hotellverksamhet är ägaren inte ansvarig för vad andra gör. Och det är även i straffmål. Så det är något helt annat än vad vi sysslar med här, säger Emelie Svensson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Kravbreven

Mer i ämnet