När Uppdrag granskning går igenom handlingarna som lämnats till gränspolisen står det inte att mannen som avvikit är Akilov – utan Rahmatjon Kurbonov, en känd uzbekisk artist. Foto: Polisen/ Xorazm Net / SVT

Flera misstag när Akilov skulle utvisas – stod fel namn i dokument från Migrationsverket

UPPDRAG GRANSKNING · Flera månader före attacken på Drottninggatan skulle Rakhmat Akilov ha lämnat Sverige. Migrationsverket klassade honom som avviken, alltså att han gått under jorden. Men i själva verket levde Akilov helt öppet. Och när Uppdrag granskning går igenom handlingarna som lämnats till gränspolisen står det inte att mannen som avvikit är Akilov – utan Rahmatjon Kurbonov, en känd uzbekisk artist.

En person som ska utvisas från Sverige kallas till ett möte med Migrationsverket. Det var precis vad som hände efter att Rakhmat Akilov i december 2016 fått avslag på sin asylansökan. 

– Man har ett samtal med Akilov och försöker förmå honom att förstå och acceptera beslutet och återvända självmant. Efter det är det vår uppfattning att Akilov avviker som vi säger, det vill säga vi får inte kontakt med honom längre och därför lämnar vi då över ärendet till polisen i februari 2017, säger Magnus Rodin, regionchef på Migrationsverket i Stockholm.

Patrik Engström, chef för nationella gränspolisenheten på NOA, berättar att man registrerade ärendet från Migrationsverket och efterlyste personen. Någon särskild insats gjordes inte för att hitta honom.

”Brustit i handläggningen”

Men när Uppdrag granskning tar del av det dokument som polisen fått av Migrationsverket visar det sig att det inte står att den person som ska vara försvunnen är Rakhmat Akilov – utan Rahmatjon Kurbonov, en känd uzbekist artist.

Akilov använde hans namn när han flera år tidigare sökte asyl i Sverige.

– Jag kan bara konstatera att där har det brustit i handläggningen, men jag ser inte att det påverkar korrektheten i beslutet att utvisa Akilov, säger Magnus Rodin på Migrationsverket.

”Spelar ingen roll”

Enligt Patrik Engström på gränspolisen har det inte haft någon betydelse att det står fel namn i dokumentet, eftersom polisen ändå inte prioriterat ärendet.

Men det låter inte klokt? 

– Nej, men att han har fel namn spelar ingen roll. 

Betyder det ingenting?

– Det betyder absolut någonting. Men handläggningen för den här typen av ärenden, när vi får dem överlämnade som avvikna, är att registrera en efterlysning. Det enda jag säger är att det här felet inte har påverkat vår möjlighet att eftersöka honom eller anträffa honom.

Levde öppet i samhället

Men Uppdrag granskning kan visa att Akilov inte levde som gömd, tvärtom.

Hans arbetsgivare visste precis var han bodde, han fortsatte att använda sitt vanliga telefonnummer och hans juridiska ombud kände till var han fanns.

– Du säger att man hade kunnat kontakta ombudet, men den normala handläggningen för ett ärende som kommer in från Migrationsverket när personen är avviken det är att vi ankomstregistrerar ärendet och lägger in en efterlysning. Det är ungefär det vi mäktar med, säger Patrik Engström.

Fel land i dokumentet

Förutom det felaktiga namnet har Migrationsverket dessutom skrivit i handlingarna att Rahmatjon Kurbonov, det vill säga Akilov, ska utvisas till Iran – istället för Uzbekistan.

– Det är en direkt felaktighet också, man har skrivit fel verkställighetsland i överlämnandebeslutet, säger Magnus Rodin på Migrationsverket.

Men det är ju två rätt primära uppgifter, namnet på personen och vilket land han ska utvisas till, som är fel? 

– Ja, jag håller med. Det ska naturligtvis inte stå Iran där, det är ett fel till. Men då ska man komma ihåg att överlämnandet består av flera delar. Och framförallt består det av själva asylbeslutet där det framgår väldigt tydligt redan på första sidan att när Migrationsverket fattar beslut om att utvisa Akilov från Sverige, då ska han utvisas till Uzbekistan.

Uppdrag gransknings reportage Terroristen Akilov sänds på SVT1 och SVT Play klockan 20 den 25 april 2018.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Terrordådet i Stockholm

Mer i ämnet