Spela klippet för att se när lokföraren Daniel Hamrén visar var han måste sänka hastigheten på grund av att järnvägen behöver underhåll. Foto: SVT/Rebecka Haglund/TT

Här är orsakerna till tågförseningarna – har inte varit så illa sedan 2010

Publicerad

UPPDRAG GRANSKNING · Signalfel, spårfel och kontaktledningshaverier. Det är uttryck som har blivit vardagsmat för svenska tågresenärer. Förseningarna under förra året var de värsta sedan 2010 – de största anledningarna till det är en gammal sliten järnväg, och ett eftersatt underhåll.

Förra året var tågen 62 542 timmar försenade, bara 87,8 procent av tågen kom i rätt tid. Det är den näst lägsta siffran under hela 2000-talet. Huvudorsaken är, enligt Trafikverket, järnvägsanläggningen.

Det handlar bland annat om skador på signal- och elanläggning, spår- och spårväxlar samt tunnlar och broar. Dessutom har tågen försenats av stora banarbeten som nu måste göras för att hålla järnvägen säker.

– Helt klart har vi under året som bransch inte lyckats leva upp till resenärernas förväntningar om en punktligare järnvägstrafik. Det finns många förklaringar, men inga ursäkter, säger Roberto Maiorana, chef för verksamhetsområde Trafikledning på Trafikverket.

“En fullständig katastrof där ute”

De senaste 20 åren har allt mer skattemedel lagts på järnvägsunderhåll. Kostnaden har ökat från 3 miljarder kronor år 2000 till dryga 8 miljarder kronor i år.

Men tekniker som jobbar med underhåll, som Uppdrag granskning varit i kontakt med, menar att pengarna inte utnyttjas optimalt.

– Det är en fullständig katastrof där ute om man tittar på vad man får för pengarna. Systemfelet är att man går på lägsta pris, vilket gör att sakerna går sönder och då kostar det ännu mera pengar.  Man skjuter bara problemen framför sig, säger Håkan Englund, ordförande i fackförbundet SEKO:s banklubb i Stockholm.

Längre restider under året

Trots de extra miljarder som satsats på järnvägen står det i Trafikverkets underhållsplan att anläggningen kommer att fortsätta att brytas ned även under 2019 och att den som åker tåg kommer att få räkna med ännu längre restider.

En av förklaringarna är den stora belastningen.

– Ju mer trafiken ökar desto större utmaning blir det. Vi har en gammal och sliten anläggning och vi kommer att åtgärda den steg för steg, säger Lena Erixon, generaldirektör på Trafikverket.

Flera insatta personer som Uppdrag granskning talat med inom järnvägsbranschen vittnar om att det görs för lite förebyggande underhåll och att en för stor del av pengar läggs på akuta åtgärder.

– Man lappar och lagar, det gör att underhållsbehovet växer och växer, säger Håkan Englund.

“Det är ett systemfel”

Trafikverkets prognos för när det blir bättre har länge skjutits på framtiden. Nu ökar satsningarna på järnvägsunderhåll ytterligare och därför är det senaste beskedet att tågtrafiken kommer att gå bättre från år 2020.

– Nu får vi en kraftig ökning av underhållsanslaget vilket ger oss större möjligheter, men även med det kommer vi att behöva prioritera var det ger bäst effekt. Så att vi får upp punktligheten, säger Lena Erixon.

Men att enbart satsa mer pengar kommer inte att hjälpa, menar SEKO-facket som organiserar de flesta som jobbar med underhåll ute i spåren.

– Nej jag tror inte på det, eftersom det är ett systemfel. Det kommer att ösas in pengar eftersom man har förstört anläggningen. Men systemfelet kommer att mala sönder systemet igen och äta upp pengarna utan att du får någonting, säger Håkan Englund.

Uppdrag gransknings reportage Järnvägens dödsfällor sändes i SVT1 onsdag 6 februari 20.00 – det finns att se på SVT Play.

Detta beror tågförseningarna på

Visa

Infrastruktur (33 procent)

Skador på signal- och elanläggning, spår- och spårväxlar samt på trummor, tunnlar och broar.

Här ingår även störningar orsakade av banarbeten och väderfenomen som solkurvor.

Järnvägsföretag (27 procent) 

Störningar orsakade av exempelvis lok- och maskinfel, terminal- och plattformshantering, fordons- eller personalbrist

Yttre faktorer (27 procent) 

Störningar orsakade av exempelvis väder, obehöriga i spår, olyckor, sabotage samt tåg som anländer sent till Sverige från andra länder

Trafikledning (8 procent) 

Störningar orsakade av exempelvis Trafikverkets egen prioritering, felaktig hantering eller felaktig trafikinformation.

Följdorsaker (4 procent)

Störningar orsakade av exempelvis inväntad förbindelse, omloppstider, spårbrist mm.

Källa: Trafikverket

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar järnvägen

Mer i ämnet