”Safa” kom från Irak, ensam med barnen. När hennes man anlände började han kontrollera och misshandla henne.
”Fatima” kom till Sverige för att gifta sig med en irakisk man som vuxit upp här. Snart började hon uppleva äktenskapet som ett fängelse.
– Han trodde någonting helt annat om mig. Han trodde att för att den här tjejen kommer från Irak så ska hon lyssna på mig hela tiden. Hon ska inte säga nej till någonting, säger “Fatima”.
Se reportaget: ”Skilsmässa i Allahs namn” – SVT Play
Båda två har skilt sig från sina män enligt svensk lag. Men det religiösa äktenskapet har imamer vägrat att upplösa – på grund av att männen vägrat. I april i år lyckades “Safa” få igenom sin religiösa skilsmässa, efter att mannen till slut gav sitt samtycke.
För många muslimer är den religiösa skilsmässan nödvändig för att kunna fortsätta sina liv. Kvinnorna betraktas inte som skilda om inte imamen upplöser det islamiska äktenskapet.
På mannens villkor
Uppdrag granskning har pratat med tio kvinnor i liknande situationer. Enligt svenska myndigheter är kvinnorna skilda, men de sitter fast i sina islamiska äktenskap eftersom imamer i Sverige har vägrat att ge skilsmässa enligt islamisk rätt, det som heter sharia.
Enligt sharia har mannen ovillkorlig rätt att ta ut skilsmässa. Om kvinnan vill, men mannen är emot, kan hon tvingas kvar i det religiösa äktenskapet, eller ge upp den brudgåva som inom islam skrivs in i äktenskapskontraktet som en ekonomisk trygghet.
– Jag skulle vilja säga att det här problemet finns i alla äktenskap där kvinnan begär skilsmässa och mannen inte vill medge det eller samtycka till det, säger juristen Ada Alak, vars klienter i flera fall är just kvinnor som sitter fast i religiösa äktenskap.
Regeringen vill skärpa kraven
Migrationsminister Anders Ygeman (S) säger att han är bedrövad över att kvinnor mot sin vilja tvingats kvar i relationer i flera år.
Javascript är avstängt
På tisdagen, efter Uppdrag gransknings intervju med Anders Ygeman, presenterade regeringen förslag till ny lagstiftning för att stärka det så kallade demokratikravet som behöver uppfyllas för att trossamfund ska få statliga bidrag.