Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
“De vet att jag inte har körkort, så det finns inte mycket annat att göra än att erkänna en grov olovlig körning” – hör “Hassan” om brotten veckorna innan dödskraschen. Foto: SVT

”Hassan” stoppad för flera brott innan dödskraschen – därför gick han fri

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Trots flera brott och att han två gånger erkänt grov olovlig körning påverkades inte “Hassans” villkorliga frigivning. Några veckor senare orsakade han en 47-årig mans död i en bilkrasch i 180 kilometer i timmen. Polis och åklagare säger till Uppdrag granskning att de saknar verktyg för att stoppa återfallsförbrytare i trafiken. 

Uppdrag granskning har tidigare berättat om 20-åriga “Hassan” som har en lång brottshistoria och under en fyra årsperiod varit misstänkt för 221 brott. 

Hösten 2019 får han sin villkorliga frigivning efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt fängelsestraff.

2,5 månader senare kör han ihjäl en 47-årig man i 180 kilometer i timmen.

När Uppdrag granskning går igenom “Hassans” fall visar det sig att han fram till dödskraschen har fortsatt begå brott – enligt honom själv upp till fem, sex om dagen – under Frivårdens övervakning.

Men den villkorliga frigivningen har inte påverkats, trots två erkännanden om grov olovlig körning.

Åklagaren: Saknar verktyg

För att häkta en person krävs att brottet kan ge ett års fängelse, vilket grov olovlig körning inte kan ge. Kammaråklagare Helene Gestrin säger att man saknar verktyg att hantera återfallande trafikbrottslingar.

– Det är ett problem att vi inte kan frihetsberöva människor som systematiskt begår brottet grov olovlig körning. Därför att en del av de här individerna begår brott så systematiskt att det egentligen ur samhällsperspektivet vore det enda rätta, säger hon. 

“Hassans” första erkännande resulterar i 3 500 kronor i böter. Han slipper rättegång men betalar inte böterna. Ärendet ska då gå vidare till åtal – men det tar tid.

19 dagar senare åker han fast på nytt. Även denna gång erkänner han olovlig körning, men inte heller nu påverkas hans villkorliga frigivning.

”Inte skyldig förrän man är dömd”

Polisen informerar inte Kriminalvården om nya misstänkta brott annat än i undantagsfall. Dessutom finns sekretess mellan myndigheterna för sådana uppgifter. 

Christina Thingwall är kriminalvårdsinspektör i Stockholms län. Hon har inte varit inblandad i “Hassans” fall men säger att frivården kan agera med tätare besök och samtal om de får reda på att deras klienter blir misstänkta för nya brott.

Men endast en brottsmisstanke räcker inte för att den villkorliga frigivningen ska dras in.

– Polisen har en uppgift, domstolen en annan, åklagaren en tredje och vi kommer på slutet när straffen ska verkställas och det är det vi gör. Dessutom är man ju inte skyldig förrän man är dömd och det är ju domstolens sak att avgöra.  

Även om man erkänner på plats?  

– Ja, så är det domstolens sak att avgöra vem som är skyldig.

”Kanske han inte hade kört”

Polisen Daniel som stoppade “Hassan” vid det första erkännandet läste om dödskraschen i tidningen.

Tänkte du någonting på ditt eget ingripande då? 

– Det är klart att man funderar på om man hade kunnat gjort någonting annorlunda men nej, det hade vi inte kunnat göra. Hade han suttit för någon av de här grova olovliga körningarna kanske han inte hade kört, och det känns inte bra, säger han.

Efter dödskraschen är “Hassan” dömd för bland annat grovt vållande till annans död och grovt vållande till kroppsskada. Han dömdes till tre år och tre månader i fängelse. Den villkorliga frigivningen har dessutom förverkats och ytterligare 10 månader har lagts till straffet.

Polisens agerande

Det görs också en utredning av polisernas agerande under biljakten. Enligt deras riktlinjer är det viktigt att bedöma risken med förföljandet. Om den flyende inte är farlig för allmänheten bör det  avbrytas så snart det innebär allvarlig fara för att någon skadas.

Utredningen  kommer fram till att poliserna var flera hundra meter bakom den flyende bilen, och därmed inte hetsade. De hade också kontakt med vakthavande befäl, enligt regelboken. 

– I det här fallet fanns ingenting som pekade på att det var något fel från polisens sida, inget brottsligt iallafall, säger Lena Kastlund, chefsåklagare vid särskilda åklagarkammaren.

“Hassan” heter egentligen någonting annat.

Reportaget ”Villkorligt frigiven” finns att se på SVT Play.

Den som avtjänat två tredjedelar av sitt fängelsestraff ska bli villkorligt frigiven, om det inte finns synnerliga skäl.

I länder som Norge, Danmark och Finland kan en villkorlig frigivning skjutas upp på grund av risken för återfall i brott – men inte i Sverige. Den möjligheten fanns fram till 1999 men togs då bort.

2016 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan på nytt. Utredningen ansåg att om man lät risken för återfall i brott påverka den villkorliga frigivningen skulle det leda till att man bröt mot principen om likabehandling – och en lagändring uteblev.

Den 1 juli 2020 trädde ny lagstiftning i kraft som innebar en strängare övervakning av de som fått villkorlig frigivning. Även inne på fängelserna höjs kraven, och från och med 1 maj 2021 måste den intagne delta i studier, arbete eller behandlingsprogram för att få sin villkorliga frigivning.

Varken misstankar om brott inne i fängelset eller under en villkorlig frigivning kommer leda till att den dras in.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer