Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Helt enkelt för lågt” – den danske professorn Kim Aarestrup är kritisk till svenska myndigheters beräkningar. Foto: SVT

Larmet: Kraftig felberäkning om åldöden – storbolagen gynnas

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Förra hösten avslöjade Uppdrag granskning vattenkraftbolagens roll i den svenska åldöden. Nu kan Uppdrag granskning visa att mycket tyder på att planen för att rädda ålen och återställa arten bygger på en kraftig felberäkning.

Ålen är akut utrotningshotad och EU har bestämt att Sverige och alla andra EU-länder ska göra det som krävs för att rädda den. 

Målet från EU är att komma tillbaka till 40 procent av det ursprungliga ålbeståndet – alltså den mängd ål som fanns innan människan började utrota arten. ´

LÄS MER: ”Man döljer var den stora ålslakten är”

Men hur mycket ål som en gång fanns är en omdebatterad fråga. Ju lägre den siffran anses vara desto mindre och färre insatser behöver staten sätta in för att rädda arten. 

”Det är helt enkelt för lågt”

Uppdrag granskning har tagit del av uppgifter från SCB om ålfiske i sötvatten från 1920-talet. De visar att man i Sverige årligen fiskade upp nästan 300 ton ål i svenska sjöar och åar för hundra år sedan.

Men den officiella siffran från Havs- och vattenmyndigheten är att den totala årliga produktionen av ål i Sveriges sötvatten var just 300 ton före människans påverkan. Om den siffran stämmer skulle det innebära att man för hundra år sedan i princip fiskade upp all ål som producerades i Sveriges sötvatten – varje år.

– Det föreligger ett stort fel i bedömningen här i den svenska ålförvaltningsplanen, säger Ingemar Alenäs, tidigare kommunekolog i Falkenberg som länge följt ålen i Sverige.

I Danmark räknar man att deras historiska ålbestånd årligen låg på 1 110 ton i sjöar och rinnande vatten – alltså tre gånger mer än i Sverige. Samtidigt är Sverige ungefär tio gånger så stort som Danmark och ett av världens sjörikaste länder.

– Min omedelbara slutsats, baserat på vad vi tittar på i Danmark när vi räknar, så tänker jag att den ursprungliga siffran på 300 ton är för lågt satt. Det är helt enkelt för lågt, säger Kim Aarestrup, professor på DTU och Danmarks mest ansedda fiskbiolog. 

Forskare ska se över beräkningarna

Enligt Kim Aaestrups uppskattning bör Sverige ha omkring 30 gånger högre siffra än Danmark. I Sverige har sex stora vattenkraftbolag skrivit under en frivillig avsiktsförklaring för att rädda ålen. Sverige har också strypt en stor del av fisket.

– Om man sätter målet lågt så är det ”business as usual”. Då behöver man inte ändra något. Då är det klart att om man är krass så går det ut över resultatet för vattenkraften, säger han.

Havs- och vattenmyndigheten har bett forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet att se över beräkningarna. De tror inte att den misstänkt låga siffran på det ursprungliga beståndet i sötvatten har påverkat åldöden, men vill se fler åtgärder från vattenkraftbolagen. 

– Där finns en åtgärdsbrist för vattenkraften att minska dödligheten som är nedströms, säger Sofia Brockmark, utredare på Havs och vattenmyndigheten.

Regeringen har nyligen bett internationella experter utvärdera den svenska ålplanen.

– Vi kan konstatera att mer behöver göras, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).

FAKTA: Detta gör vattenkraftverken för att rädda ålen

Uppdrag gransknings kartläggning visar att kraftbolagen har genomfört åtgärder (fiskpassager för både upp- och nedströms vandring) vid väldigt få av kraftverken.

Den frivilliga avsiktsförklaring som sex stora kraftbolag gjorde med staten har istället lett till köp av miljontals vildfångade ålyngel som flygs in från England och Frankrike. Efter en tid i karantän sätts de ut i utvalda sjöar och på Västkusten. 

Bolagens andra del av lösningen är transport av vuxna lekmogna ålar från vissa sjöar, i bil förbi kraftverk, ner till havet. 9 av 10 ålar som simmar i svenska sötvatten är importerade.

EU kräver att vattenkraften ska miljöanpassas. Prövningar i domstol som väntas ta minst 20 år i Sverige.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.