Månadslånga arbetsuppehåll gjorde det svårt att planera

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Vissa månader fick tipsaren inte arbeta ett enda arbetspass, det gjorde det svårt att försörja sig och att planera, berättar hon.

Bransch: Kultur och media

Län: Stockholms län

#minavillkor

Frågeställningar: Den som är anställd vet i bästa fall med tre dagars varsel när hon skall arbeta. Och vissa månader fick brevskrivaren inget arbete alls. Därför var det svårt både att försörja sig och att planera.

​Följande citat från ett kontrakt kom in via  #minavillkor-formuläret:

”Det ges ingen gottgörelse för den tid som arbetstagaren står till förfogande för företaget utan att något arbete utförs.”

”Arbetstagaren är införstådd med att företaget fritt kan välja vilka intervjuare som ska anlitas för varje uppdrag/projekt, oavsett dennes anställningstid och liknande.”

Brevskrivaren fortsätter: ” När jag sökte jobbet stod det heltid/deltid, men min högsta snittarbetstid/månad har aldrig blivit mer än halvtid. Som allra mest har jag då tjänat ca 8000 kr före skatt, men vanligtvis landar jag på runt 4000 kr. Ingen lönerevision eller löneförhandlingar finns. Fick inget kontrakt förrän jag bad om det. ”

Och i ett mejl förklarar kvinnan ytterligare:

”Under de två år jag jobbade där var det olika mycket jobb från vecka till vecka. En vecka kunde jag få jobba sex dagar, sedan en vecka utan jobb alls och sen en vecka med tre dagars jobb t.ex. Men det förekom också perioder då jag inte fick något jobb alls på en hel månad. Det jobbigaste med det var att man inte blev förvarnad om att det skulle bli en månad utan jobb, utan varje fredag, när schemat för nästa vecka kom, hoppades man att man skulle stå med på schemat. Vilket jag alltså inte gjorde på flera veckor under några perioder.

Jag hade två andra extrajobb för att försöka fylla upp timmar. Det fanns ingen regel om att man alltid måste vara tillgänglig, men kanske det var så att vissa som alltid var tillgängliga blev mer prioriterade när det var ont om jobb.”

Dessutom tar hennes kontrakt upp det som kallas kvittning där arbetsgivaren enkelt uttryckt får göra avdrag på lönen.  Det kan till exempel handla om att någon av misstag fått för mycket i lön en månad och att det justeras vid nästa löneutbetalning.

Kvittning är i grunden inget man ger generellt klartecken till i förväg:

”Ekonomisk förlust som arbetstagaren påför företaget genom brott mot detta avtal eller vid rättsstridigt frånträdande av tjänsten kan medföra skadeståndsansvar i förhållande till företaget.

Ett sådant skadeståndsansvar kan regleras genom kvittning i lön i enlighet med lag (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt (Kvittningslagen).

Arbetstagaren ger genom undertecknandet av detta avtal sitt medgivande till kvittning i lön i enlighet med Kvittningslagen.”

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#minavillkor

Mer i ämnet