Julian Assange förnekar att publiceringen av diplomatrapporterna skadat människorättsaktivister. Foto: Wikileaks/SVT

Människorättsjurist: Wikileaks läcka skadade aktivister

Publicerad
UPPDRAG GRANSKNING ·

Wikileaks publicering av diplomatrapporter skadade människorättsaktivister runt om i världen, menar en människorättsjurist. Från flera håll pekar man på att de läckta dokumenten är en av anledningarna till att USA fortfarande vill komma åt Julian Assange.

Under hösten 2010 publicerade Wikileaks över 250 000 underrättelserapporter från amerikanska ambassader världen över – från 60-talet och framåt. Publiceringen visade kontroversiella kommentarer från amerikanska diplomater om olika länders regeringar, och gav insyn i USA:s inofficiella hållning i allt från konflikten i Mellanöstern till ”kriget mot terrorismen”.

Men Wikileaks anklagas också för att ha orsakat skada för människorättsaktivister som vänt sig till amerikanska ambassader runt om i världen.

Säger att läckan gjorde skada

John Bellinger, före detta rådgivare till amerikanska UD, hävdar att publiceringen av diplomatrapporterna – den så kallade Cablegate – gjorde stor skada. Framförallt för de personer som varit i kontakt med amerikanska ambassader i diktaturer och vittnat om övergrepp. Enligt honom är Cablegate en av anledningarna till att USA ville komma åt Wikileaks.

– Det är faktiskt så att regeringen efter en noggrann undersökning kom fram till att dokumenten orsakat betydande skada. Den informationen fanns med i åtalet mot Manning men blev aldrig offentlig eftersom vi inte ville avslöja för utländska repressiva regimer vad vi visste om vad de hade gjort, säger han till Uppdrag granskning.

”Källor har försvunnit”

Men under rättegången framträdde ju bilden av att publiceringarna hittills inte hade skadat någon?

– Som jag förstått på folk i regeringen som vittnade i rättegången lyckades USA snabbt flytta på en del personer. Men andra källor som vi samarbetat med har helt enkelt försvunnit och vi tror att de har skadats, även om vi inte vet vad som hänt dem. Eftersom regeringen inte ville avslöja vilka människor eller vilka regeringar det handlade om hölls de förhandlingarna bakom stängda dörrar.

Människorättsjuristen Mike Posner, grundare till människorättsorganisationen Human Rights First, var assisterande utrikesminister under Obama-administrationen, med ansvar för mänskliga rättigheter. 

– När Wikileaks släppte alla de här rapporterna offentliggjordes inte bara uppgifter om att de hade möten med USA, utan också vad de sa. Flera av de här personerna har utsatts för förföljelse och attacker efter detta, säger han.

Kartlade skadan av läckan

På uppdrag av dåvarande utrikesminister Hillary Clinton kartlade han skadorna efter publiceringen av diplomatrapporterna. Han hävdar att en konsekvens är att människorättsaktivister världen över nu lever under större hot i dag än de tidigare gjort under de 40 år som han arbetat på området.

– Det finns ingen tvekan om att ett betydande antal personer i olika länder utsattes för en risk, en mycket större risk på grund av att de här dokumenten släpptes.

Mike Posner säger att han sympatiserar med de tankar om öppenhet och transparens som Wikileaks står för, men att han förstår om USA vill ställa Julian Assange till svars.

– Sättet de gjorde i just det här fallet var fullständigt oansvarigt. Själva tanken att någon kan släppa 100 000-tals dokument utan att det får konsekvenser sänder en signal till alla andra, ”vi kan göra samma sak”. Så jag förstår regeringens motiv om de inte bara låtsas att det är okej att 100 000-tals hemliga regeringsdokument släpps utan vårt samtycke. Man kan inte låta det bli vägledande och en norm. Det är vad jag tror att det här fallet handlar om, säger Mike Posner.

Assange vill inte kännas vid kritiken

Men Julian Assange vill inte kännas vid kritiken. Han förnekar att publiceringen av diplomatrapporterna skadat människorättsaktivister.

– Han använder ordet risk. Det finns ju också en risk att en meteor trillar genom taket här just nu, men…

Men han sa ordagrant att det inte råder något tvivel om det och att det inte bara handlar om ett fåtal.

– När någon säger att det inte finns några tvivel är det uppenbart att de menar precis tvärtom, att det de menar är motsatsen. Vad är tydligt och vad vet vi? Vi vet att den amerikanska regeringen 2013 under ed sa att de inte fanns några bevis för att någon skadats fysiskt på grund av våra publiceringar, säger Julian Assange.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

UG - Fallet Assange

Mer i ämnet