Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Per-Olof Wikström är professor vid universitetet i Cambridge och forskar om varför ungdomar blir kriminella. Han säger att insatserna från samhället måste inledas tidigt. Foto: SVT

Professor: Därför blir ungdomar kriminella

UPPDRAG GRANSKNING · Det är inte frånvarande pappor och brist på fritidsgårdar som avgör om någon blir kriminell. Det är värderingarna och moralen i omgivningen, enligt Cambridge-professorn Per-Olof Wikström. Nu varnar han för vad som kan hända när skolorna inte fungerar.
– Skolan är kanske samhällets bästa chans att göra någonting.

Varför blir vissa ungdomar kriminella och inte andra? Det är kriminologiprofessorns specialområde och i över tolv år har han följt 700 ungdomar i staden Peterborough i England.

SVT PLAY: Gängmorden i Göteborg: del 2

 – De flesta människor som går förbi en parkerad bil med öppen dörr och nyckeln i ser inte det här som ett tillfälle att stjäla bilen. Men några gör det. Frågan är varför de och inte de andra, säger han.

Omgivningens värderingar påverkar

Svaret, enligt Wikströms forskning, är att det handlar om omgivningens värderingar under uppväxten. Värderingar som skapas av familj, kamrater och skola. Dessa har stor påverkan på om kriminellt beteende är acceptabelt eller inte.

LÄS MER: Här är var fjärde kille dömd för brott efter högstadiet

Det går alltså emot många av de vanligaste föreställningarna att kriminalitet primärt beror på brist på fritidsgårdar, frånvarande pappor eller trångboddhet. Och eftersom det kan vara svårt att arbeta med föräldrar som själva har många olika svåra problem och engagera dem spelar skolans miljö och värderingar särskilt stor roll, säger Per-Olof Wikström.

– Titta på sådana här ställen som Biskopsgården. Vad finns det för jordmåner, vad finns det för skola och kamratgrupper som stödjer eller uppmuntrar utvecklingen av att man tycker att den här typen av beteenden är acceptabla?

Viktigt att ta statistiken på allvar

Uppdrag granskning har kartlagt samtliga 645 manliga skolelever som gått ut högstadiet på Västra Hisingen i Göteborg mellan 2011 och 2015. På Nordlyckeskolan i det välbärgade området Torslanda är bara var tjugonde manlig elev lagförd för brott. Någon mil längre bort, på Sjumilaskolan i Biskopsgården, är det var fjärde elev.

Siffrorna är oroande och måste tas på allvar, tycker Per-Olof Wikström.

– Det är klart att det är ett problem om andelen som har en viss typ av värderingar ökar i ett område. Mängden av personer som kommer att omfattas kan påverka sannolikheten att fler dras in, säger han.

LÄS MER: Rapport varnade för ny generation grovt kriminella – följdes inte upp

Föreslog konkreta åtgärder

I mitten av 1990-talet förutspådde Per-Olof Wikström det som idag beskrivs som “särskilt utsatta områden”. I ett underlag till Justitiedepartementet föreslog han och en kollega en rad konkreta åtgärder för att samhället inte skulle förlora kontrollen. En omfattande plan, där resurser inom socialtjänst, skola och polis skulle omfördelas till särskilt problemfyllda områden som Biskopsgården.

Men varningarna togs inte på allvar.

LÄS MER: Kartläggning av gängkriminaliteten visar – 20 män lagförda för 350 brott

– Man vill ha snabba beslut, snabba handlingar och sånt. Medan det långsiktiga, som har att göra med hur människors brottsbenägenhet utvecklas över tid, ägnar man mindre intresse, säger Per-Olof Wikström.

Uppdrag gransknings reportage Gängmorden i Göteborg: del 2 sänds onsdag den 6 september klockan 20:00 i SVT1 och SVT Play.


Relaterat

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Gängmorden i Göteborg

Mer i ämnet