Så gjordes reportaget ”Sveriges största muta?”

Publicerad

Hur fick du idén till reportaget?

Uppdrag gransknings team Joachim Dyfvermark och Sven Bergman har sedan 2012 i en rad reportage granskat Telia Sonera, och bolagets affärsmetoder i ”diktaturbältet” av forna sovjetrepubliker i Centralasien. I tidigare granskningar deltog en tredje reporter, Fredrik Laurin, som nu arbetar på SR Ekot.

Sommaren 2014 avslöjade den undersökande azeriska journalisten Khadija Ismayilova kopplingar mellan den mäktiga presidentfamiljen och Telia Soneras dotterbolag Azercell, att familjen via mellanhänder i själva verket är hemlig delägare i Azercell.

I december 2014 häktades Ismayilova och riskerar nu många års fängelse i en process som av oberoende kritiker bedöms vara riggad av regimen för att tysta den obekväma journalisten. Ismayilova arbetar för OCCRP (Organized crime and corruption reporting project) där en lång rad oberoende redaktioner i Östeuropa och Centralasien ingår.

Efter ett tips till OCCRP inleddes i vintras ett samarbete mellan Uppdrag granskning, Nyhetsbyrån TT och OCCRP för att fortsätta Khadija Ismayilovas undersökning av hur privatiseringen av Azercell egentligen gick till.

Hur arbetade du – vilka arbetsmetoder använde du?

Vi har granskat årsredovisningar och bolagshandlingar från ett tiotal inblandade företag, runt om i världen. Vi har granskat beslut, transaktioner och analyserat de öppna källor som finns tillgängliga. Slutsatserna har jämförts med de interna dokument från Telia Sonera som vi haft tillgång till, samt i samtal med en rad källor.

Vår analys har sedan, tillsammans med underlaget, granskats av två experter med olika bakgrund, Einar Häckner, professor emeritus i företagsekonomi och Lars Hammar, en av landets mest erfarna ekobrottsutredare.

Vilka typer av källor använde du?

Årsredovisningar från Telia Sonera 2004 – 2014 samt från holdingbolaget Fintur 2004-2013.

Bolagshandlingar från: Azertel (Turkiet), Cenay Ilitism (Turkiet), Cenay Insaat (Turkiet), Colville group (Panama), Dilsan Invest (Panama), FA Invest (Malta), Cenay Group (Turkiet) och Turkcell (Turkiet).

Intern dokumentation från Telia Sonera (tillgängligt genom källor) såsom styrelseprotokoll, rapporter och mejl.

Muntliga källor.

Stötte du på några problem? I så fall vilka?

Det är en komplex transaktion, och det finns bristande öppenhet i Turkiet och Azerbajdzjan avseende ekonomisk redovisning. Varken regimen i Azerbajdzjan eller de inom Telia Sonera som 2008 genomförde affären har velat berätta om några detaljer i affären.

Telia Soneras nuvarande ledning har varit öppen och hjälpsam, och svarat på våra många frågor. Men den rapport som gjordes (av den internationella advokatbyrån Norton Rose Fulbright) på uppdrag av den nya styrelsen har inte offentliggjorts av Telia Sonera. Inte heller den summering som nya ledningen uppger att bolaget skrivit och skickat till de svenska åklagare som sedan tre år utreder de misstänkta mutorna i Telia Soneras Uzbekistanaffär.

Det är också svårt att kommunicera med källor i regimer som Azerbajdzjan eftersom säkerhetstjänsterna – med hjälp av telekombolag som Telia Sonera – bedriver omfattande avlyssning och övervakning av sina medborgare.

Vilka deltog i arbetet?

Joachim Dyfvermark och Sven Bergman, SVT Uppdrag granskning

Miranda Patrucic, OCCRP – Organized Crime and Corruption Reporting Project

Ola Westerberg, Nyhetsbyrån TT

Markus Junghard, fotograf och redigerare

Kartläggningen är ett samarbete mellan Uppdrag granskning, Nyhetsbyrån TT och OCCRP.

Hur lång tid tog arbetet?

Granskningarna av Telia Soneras verksamhet och affärsmetoder inleddes 2012 och har pågått fortlöpande, parallellt med att vi gjort helt andra undersökande reportage på Uppdrag granskning. Arbetet med att granska affären i Azerbajdzjan inleddes under vintern 2014.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

UG - Sveriges största muta?

Mer i ämnet