Hur fick ni idén till reportaget?

Vi bestämde oss för att göra en större satsning i två program där vi skulle titta närmare på EU-migranterna i Sverige. Då föll det sig naturligt att ta avstamp i Uppdrag gransknings reportage från oktober 2008 om de romska barnfamiljerna på Meros camping. Då stod myndigheterna handfallna inför den nya fattigdom som plötsligt dök upp i Sverige. Vi ville undersöka vad som hänt sedan dess och vilka konsekvenser vårt förra program lett till.

Hur arbetade ni – vilka arbetsmetoder använde ni?

Vi har jobbat med två parallella spår. Dels personliga kontakter och dels arkivsökningar. Vi har gått igenom myndighetshandlingar från 2008 fram till idag som berört familjerna som bodde på Meros camping och Göteborgs kommuns alla olika beslut och ställningstaganden genom åren.

Samtidigt har vi kontaktat medverkande från det gamla reportaget från 2008 och sökt kontakt med tjänstemän på olika nivåer inom kommunala och statliga myndigheter.

Vilka typer av källor använde ni?

Offentliga handlingar arkiverade hos de myndigheter som varit inblandade i händelseförloppet, samt flera olika muntliga källor.

Stötte ni på några problem? I så fall vilka?

Många svårigheter har tillstött under arbetets gång. Svårt att få folk att ställa upp framför kameran. Vi fick arbeta länge med att bygga upp ett förtroende. Vi hade också problem med att hitta flera av romerna som bodde på Meros 2008. Adresserna stämde inte och telefonnummer var inte i bruk.

Vilka deltog i arbetet?

Reportrar var Lina Makboul och Henrik Bergsten. Fotografer var Henrik Hjort, Torkel Wennman, Janne Eliasson, Martin Brundin och Stefan Bååth. Klippare var Torkel Wennman. Redaktör var Peter Bagge.

Hur lång tid tog arbetet?

Cirka tio veckor.