Migrationsverkets språkanalyser har granskats och ifrågasatts genom åren i olika medier. Det har varit en fråga om kvalitén på analyserna och rättsäkerheten eftersom språkanalytikernas identitet varit okänd, sekretessbelagd för alla parter – även Migrationsverket.
Vi fick kontakt med några fall där språkanalyserna starkt ifrågasattes av de asylsökande själva och deras juridiska ombud. Vi bestämde oss för att försöka gå till botten med hur analyserna används, innehållet i dem och försöka ta reda på identiteten på åtminstone någon av analytikerna som vi hade fått tips om.
När vi transkriberade och översatte språkanalyserna och jämförde innehållet med Sprakabs kortfattade rapport kunde vi direkt se hur man utelämnat viktiga delar som talade för de asylsökandes fördel. När vi sedan gick igenom alla frågor och svar blev det tydligt hur analytikern hade direkt fel på flera punkter.
De båda somaliska fall vi tittade på var samma analytiker iblandad, en person med kodnamnet EA20.
När det gällde de två fall – Mohamed och Jamac – som rörde somaliska sökte vi efter någon lingvist med somaliska som modersmål för att få en ”second opinion” på Sprakabs utlåtande om den asylsökandes språkliga hemvist. I Sverige fanns det ingen sådan person men med hjälp av lingvister på svenska universitet fick vi tips om en rad experter runt om i världen. Efter att ha pratat med flera experter stod det klart att den kanske främste experten var lingvisten och professorn Abdalla Omar Mansur på Roms Universitet. Han var bl.a. först med att skriftligt nedteckna den somaliska grammatiken. Vi fick kontakt med honom, skickade ljudfilerna och efter att ha lyssnat erbjöd han sig att träffa oss för att utveckla sina synpunkter.
När vi samtidigt läste och granskade ett avgörande rättsfall i London som rörde Sprakabs språkanalyser kom vi i kontakt med Professor Peter L Patric på University of Essex. Det visade sig att han ingående granskat ett stort antal språkanalyser från Sprakab och många av dessa var gjorda av analytikern med kodnamnet EA20. När vi tittar närmre på ett av de brittiska fallen där han varit analytiker ser vi hur Sprakabs VD vid sidan av en meritförteckning också har uppgett vilket datum han är född. I den svenska folkbokföringen finns knappt 300 personer födda den dagen och en handfull av dessa skulle kunna ha somalisk bakgrund. Vi försöker via Försäkringskassan och Kronofogden få reda på vilka arbetsgivare dessa har och får slutligen fram uppgifter som pekar på en person boende utanför Stockholm. När vi sedan jämför de meriter och den kompetens han uppgett sig ha med utdrag från universiteten visar det sig att det inte stämmer. Han eller Sprakab har helt enkelt ljugit om hans kompetens och meriter.
Vi granskar också ett fall med en yazidisk familj som själva uppger att de kommer från norra Syrien. Men deras språkanalys pekar ut Armenien som deras troliga hemland och Migrationsverket har fattat beslut att de ska utvisas dit. I det här fallet tar vi hjälp av en universitetsadjunkt i kurmanji (kurdiska) på Uppsala universitet. Han lyssnar på inspelningen från språkanalysen, läser handlingarna och följer slutligen med oss och träffar familjen i Värmland. Han kommer fram till att det inte går att dra de slutsatser som Migrationsverket och Sprakab gjort och ifrågasätter om det överhuvudtaget är möjligt att dra slutsatser på det sättet som görs med ett 20 minuters telefonsamtal som källmaterial.
Omgående fick vi klart för oss att Migrationsverkets inställning till användandet av språkanalyserna är som komplement till den övriga asylutredningen, det vill säga som en del i en större utredning. Man vill inte tillskriva dem något större bevisvärde. Men när vi granskar ett stort antal asylutredningar, beslut och domar kan vi tydligt se vilken stor betydelse analyserna faktiskt har. I Mohameds fall skriver Migrationsverket i beslutet att språkanalysen har ”just ett betydande bevisvärde”. Och i familjen Bakr återfinns inte Armenien i utredningen förrän språkanalysen slår fast att de har sin språkliga bakgrund där. Och då fattar Migrationsverket beslut om att utvisa familjen dit.