Sprakabanalytiker: – Hallå?
Omar Bakr: – Ja.
Sprakabanalytiker: – Hej på dig, du hör du mig bra.
Omar Bakr: – Ja, min broder du hörs.
Sprakabanalytiker: – Du vet, jag ska ställa dig en del frågor. Dessa frågor är bra för dig, ju mer du svarar på frågorna ju bättre är det för dig.
Omar Bakr: – Ja.
Sprakabanalytiker: – Fråga mig inte vad jag heter och jag ska inte fråga dig om vad du heter. Och säg inte just nu vilket land du kommer ifrån. Vårt samtal har ingenting om varför du har kommit hit, vi nämner inte skälen till varför du kommit.
Omar Bakr: – Ja.
Sprakabanalytiker: – Vi ska enbart ta upp frågor som är knutna till vardagen, livet. Det handlar om att fastställa din språkliga hemvist. Varifrån har du kommit, min broder?
Omar Bakr: – Jag är från Syrien, min broder.
Mannen från Syrien heter Omar. Det här telefonsamtalet kom att bli det viktigaste han haft i sitt liv. Det kom från Kista industriområde – från 8:e våningen på Torshamnsgatan 39 b. Men vem som ringde – det får Omar aldrig någonsin reda på
Det är natt vid floden Evros – en del av EUs gräns mot omvärlden. Gränspolisens värmekameror avslöjar en familj som i skydd av mörkret försöker ta sig in i vår europeiska gemenskap. För många är drömmen och målet – Sverige.
Johan Rexhag: – Ja, det kan se väldigt olika ut. Det kan vara väldigt okomplicerat, man bara kommer fram och säger att ja – asyl. Eller också säger man att man inte har något pass eller handlingar då förstår vi ganska snart att det här är en person som är här för att söka asyl. Vad vi gör då det är att vi... vederbörande får följa med på baksidan här, vi kallar det här för ”first line” om man säger då…
Reporter: – ”First line”?
Johan Rexhag: – ”First Line”, det är själva gränskontrollen då. Om vi behöver göra en fördjupad inresekontroll då så får man följa med bakom, så har vi ett kontor på baksidan där vi ställer ytterligare några kompletterande frågor och ja då säkerställa om det är en person som vill söka asyl eller om dom bara saknar handlingar, vad det nu kan vara då.
Många asylsökande flyktingar använder falska dokument som människosmugglare försett dom med för att ta sig hit. Något riktigt pass, ID-handling eller nåt annat som bevisar vilka dom är och var dom kommer ifrån har dom inte med sig. Helt enkelt för att många aldrig någonsin haft några sådana dokument.
Johan Rexhag: – Har dom inga handlingar så får vi gå på det dom säger, så är det. Sen är ju, ska ju Migrationsverket genomföra en ”daktning” som man säger då va, ta fingeravtryck och fotografera och registrera personen då som asylsökande.
Reporter: – Det trodde jag att ni gjorde, men det görs alltså av Migrationsverket?
Johan Rexhag: – Ja, det gör Migrationsverket då, så får man en tillfällig handling då som visar att man är asylsökande här i Sverige då från Migrationsverket.
Reporter: – How many are you living here?
Mohamed: – Six persons.
Reporter: – All from Somalia?
Mohamed: – From Somalia all... One guy is living there and three persons that room. And two persons living in that room.
Reporter: – Is that your room?
Mohamed: – Yes, that is my room, someone living with me.
27-åriga Mohamed berättar att han flydde från inbördeskriget i Somalia – efter att ha blivit fängslad och torterad av den islamistiska terrorgruppen al-Shabaab. Nu har han sökt asyl i Sverige och i väntan på besked om han får stanna bor han här i Filipstad.
Mohamed: – Everyday is too much thinking... stress. Or some friends we do not understand each other. Because sitting... sleeping... wake up... nothing to do. And sometimes everyone we do not understand each other.
Reporter: – Stress?
Mohamed: – Stress. Too much stress.
Mohamed: – A lot of damage.
Reporter: – So what happened? Did they torture you?
Mohamed: – So they touch for what can I call, with a wire.
Reporter: – Yes.
Mohamed: – They push because we need to accept to become for al-Shabaab.
Reporter: – To fight for al-Shabaab?
Mohamed: – Yes.
Reporter: – And where did this happen?
Mohamed: – Inside of the jail...
Reporter: – In a jail?
Mohamed: – Yes... In jail... they do all things… That time you must support for the al-Shabaab, who had at that time, power for the Somalia.
Reporter: – Mmm.
Mohamed: – And that time for me... I cannot accept, because I know the problem.
Mohameds historia delas av många från Somalia, som sökt sig till Sverige för att få asyl.
Men idag kommer dom flesta flyktingar från Syrien där ett alltmer utbrett och förödande inbördeskrig rasar. Omar Bakr berättar hur konflikten nådde deras hemby i norra Syrien, på gränsen mot Turkiet för snart 2 år sedan. När hans pappa dödades bestämde dom sig för att sälja allt dom ägde och fly landet.
Omar Bakr: – Vid Gud, i Syrien var det krig som steg för steg, dag för dag kom oss närmare. Varje dag dödades tusen människor. Och därför tänkte jag väldigt mycket; jag var rädd för mina barns liv. Därför bestämde jag att vi skulle fly från Syrien.
Familjen Bakr har för Migrationsverket berättat att dom är yazidier från den kurdiska delen av norra Syrien. En liten religiös minoritet som levt isolerat och i skuggan av den muslimska majoriteten i området. Familjen har jobbat med boskapsskötsel och är analfabeter men pratar kurdiska, eller kurmanji, samma språk som talas i delar av Turkiet, Syrien, Irak och Armenien. För några månader sedan jagades tiotusentals yazidier på flykt av terrorgruppen IS och många lever nu i flyktingläger. Nu bor familjen i värmländska Lesjöfors sedan ett och ett halvt år tillbaka där också deras barn går i skola.
Åsa Graf: – Har du lärt dig den där nu?
Mohamed från Somalia och familjen Bakr från Syrien har en sak gemensamt. Utan dokument och med brister i deras berättelser anser inte Migrationsverket att dom lyckats göra sin identitet och hemvist sannolik. Därför erbjöds de en . Ett test genomfört av det svenska företaget SPRAKAB som jobbar på uppdrag av Migrationsverket.
Fredrik Beijer: – Sedan många år så har vi då använt till exempel språkanalys eller kunskapsanalys för att ge den sökande en möjlighet att på det sättet uppnå sannolikhetskravet när det gäller identiteten, i det här fallet medborgarskapet. Och då är språkanalysen ett trubbigt med dock möjligt medel att uppnå det.
Och det är så här det går till. Den asylsökande – i det här fallet Mohamed – kallas till någon av Migrationsverkets lokaler och visas in i ett utredningsrum. På ett givet klockslag ringer telefonen.
Sprakabanalytiker: – Idag ska du intervjuas om var du är född, och på samma gång ska vi se om din dialekt matchar din utsaga om var du kommer ifrån. Om vi börjar med var du är född.
Mohamed: – Jag kommer från Afgooye.
Samtalen spelas in av någon på företaget SPRAKAB i andra änden av luren. Den asylsökande får svara på en mängd frågor om sitt liv i hemlandet. För Mohamed tog samtalet 18 minuter och 34 sekunder.
Sprakabanalytiker: – Okej, då avslutar vi intervjun. Tack.
Mohamed: – Varsågod. Jag önskar dig allt gott broder.
Därefter levererar företaget en kortfattad sammanfattning av samtalet – en rapport till Migrationsverket. På en femgradig skala bedöms den asylsökandes språkliga bakgrund – och det ges också exempel på ord och uttryck från samtalet som utmärker talaren. Dessutom bedöms nästan alltid den asylsökandes kunskaper om det område den säger sig komma ifrån.
Företagets lingvister kontrollerar och undertecknar rapporterna även om dom inte förstår
språket. Vem som är språkanalytikern, den som drar slutsatserna om vad som är rätt och fel, får den asylsökande aldrig reda på.
Reporter: – Hur ska man veta då ifall det som står i språkrapporten, i analysrapporten är korrekt, att det är gjort på ett korrekt sätt?
Fredrik Beijer: – Ja, det utgår vi ifrån att en metod som man, vi har ett avtal med leverantören, att man följer dom… dom avtal vi har, den metod som är föreskriven i upphandlingen. Sen har vi upphandlingen, återkommande uppföljningsmöten men det är ju en förtroendefråga mellan oss och leverantören.
Reporter: – Ni litar på dom?
Fredrik Beijer: – Ja, fram till någonting något annat visas så det är klart vi litar på dom avtalspartner vi har i olika sammanhang.
I flera beslut vi läst framgår också tydligt att Migrationsverket sätter stor tilltro till SPRAKABs analyser, även om man är noga med att påtala att språkanalysen inte uteslutande får ligga till grund för bedömningen. Samtidigt som man skriver i sina beslut att analyserna har citat: ”betydande bevisvärde”.
Men det är många jurister som menar att rättssäkerheten hotas av att företagets språkanalytiker är anonyma.
Byron Törnström: – En analysrapport som ska användas för att skicka tillbaks en människa där den potentiellt kan mördas, våldtas, lemlästas, vad det nu kan vara måste ju vara kontrollerbar. För mig som jurist, som med nit och omsorg ska tillvarata min klients intressen.
Byron Törnström är ombud för Mohamed och han har i många fall och på olika sätt försökt ifrågasätta språkanalysernas bevisvärde. Bland har han försökt kalla analytikerna som vittnen i Migrationsdomstolen.
Byron Törnström: – Man vill kunna kontrollera ifall det som läggs ens klient till last, stämmer eller inte stämmer. Och det kan man inte. Det här är ett typiskt exempel på ett hemligt vittne. Och det är Migrationsverkets vittne ska jag säga.
Reporter: – Så det är helt avgörande vad som står i dom här rapporterna för dina klienter?
Byron Törnström: – För mig som praktiker så anser jag – ja det är helt avgörande.
För tre veckor sedan var det förhandlingar i Migrationsdomstolen i Göteborg. Mohamed har överklagat Migrationsverkets beslut där man inte tror på hans historia och bakgrund. Och hans ombud Byron Törnström har begärt att dom anonyma språkanalytikerna ska kallas som vittnen.
Byron Törnström: – Ja, vi har ju kallat dom och begärt att domstolen ska hålla vittnesförhör med dom här personerna men dom har inte hörsammat det. Dom anser att dom inte behöver komma förstår jag det som.
Reporter: – Okej. Så du kommer inte kunna ställa några frågor till honom då?
Byron Törnström: – Nej, inga alls och det är väldigt konstigt tycker jag. För domstolen vet ju inte heller vad dom kan och dom ska ändå fatta beslut på Migrationsverkets språkanalys.
Reporter: – Migrationsverket menar ju att det här är en liten del av hela bevismaterialet?
Byron Törnström: – Ja, det får stå för dom i så fall. För läser man beslutet så står att språkanalysen har givits ett betydande bevisvärde. Ett betydande utrymme i det här ärendet.
Reporter: – Så för dig är det solklart?
Byron Törnström: – För mig är det solklart. Jag läser vad det står i beslutet. Vad man säger i efterhand är en annan sak. Vad som står i beslutet är det som gäller.
Reporter: – What do you think will happen?
Mohamed: – I am not sure.
Reporter: – You are not sure?
Mohamed: – No.
Reporter: – What do you hope will happen?
Mohamed: – I hope to successful.
Reporter: – Vad tror du?
Byron Törnström: – Alltså jag vågar inte tro. Jag kämpar för min klients rätt till att stanna i Sverige. Visa bristerna i Migrationsverkets utredning, bristerna i språkanalysen. Och sen hoppas att domstolen gör en bra bedömning av det.
I rapporterna som SPRAKAB lämnar till Migrationsverket och som sen blir bevis i domstolen står inget som skulle kunna avslöja analytikernas identitet. Dom omnämns enbart med ett kodnamn – av rädsla för hot och påtryckningar. Men det framgår vilka språk och dialekter analytikerna behärskar. Och det nöjer sig Migrationsverket med.
Samtidigt kan deras slutsatser i många fall vara helt livsavgörande. I Mohameds och familjen Bakrs fall har det inneburit att dom nu ska utvisas – till andra länder än dit dom själva uppger att dom kommer ifrån.
Reporter: – They say you are from north Somalia from… from this Wagooye Galbid and Toghdeer…
Mohamed: – Yes, Wagooye Galbid and Toghdeer. He told us my lawyer told me. But I do not know what is this country?
Mohamed som säger sig komma från Afgooye i södra Somalia ska enligt Migrationsverket nu utvisas till Somaliland – ett område som fungerar som en självständig stat, ett grannland i norr.
Och den yazidiska familjen Bakr ska utvisas till – Armenien. Ett land som överhuvudtaget inte omnämns i asylutredningen – förrän efter språkanalysen.
Omar Bakr: – Vid Gud, varför? Jag kan inte förstå. Yazidier, vi är yazidier. Vi yazidier talar samma språk och förstår varandra.
I slutet på september kallas familjen Bakr till Migrationsverket i Karlstad. Men dom har fortfarande inte förstått varför. Brevet dom fått är på svenska så dom har bett den enda svensk dom lärt känna Åsa Graf att vara med på mötet.
Åsa Graf: – Initialt kom jag i kontakt med dom via jobbet, men jag valde att gå in privat i familjen eftersom jag kom dom väldigt nära. Och jag reagerade fort på deras öde så att säga
Reporter: – Dom säger att dom kommer från Syrien. Vet du om dom är från Syrien?
Åsa Graf: – Jag kan inte till 100 procent veta det för jag går på deras ord. Jag går på deras berättelser om sitt hemland. Dom har berättat väldigt mycket för mig om sin by om sin familj om omgivningen i Tel Khatoum som dom säger sig komma ifrån.
Reporter: – Du tror på dem?
Åsa Graf: – Jag tror på dem. Absolut. Det är en stark känsla i den familjen av ärlighet, det är väldigt viktigt att vara ärlig. Också deras religiösa bakgrund som yezider är också en stor del i det att dom skulle inte ljuga. Så för mig, för mig är det säkert att dom kommer från Syrien även om jag inte har några bevis för det så, rent konkret.
Reporter: –Kände du till att man använder sådana här språkanalyser sen tidigare?
Åsa Graf: – Jag hade hört talas om det, det hade jag. Men jag hade ingen aning om vilken vidd det här har alltså att det, att det kan avgöra en hel familjs livsöde vad man eller hur man pratar på en halvtimmes telefonsamtal när man precis har anlänt till Sverige. Det hade jag ingen aning om.
Reporter: – Det här mötet ni ska på idag, vad vet du om det?
Åsa Graf: – Jag vet ingenting, jag vet att dom väntar på ett beslut om det här sista avslaget så att säga från kammarrätten om prövningstillstånd till Migrationsöverdomstolen.
Men när Åsa får se brevet från Migrationsverket som Omar har med sig, och som han själv inte förstått något av, så inser hon allvaret. Det kommer att bli ett tungt möte.
Reporter: – Det står ju kallelse till samtal om återvändande här.
Åsa Graf: – Ja då är det ett utvisnings... ett möte om hur utvisningen kommer att ske till Armenien... Och det är den dagen jag fasat för och jag är väldigt orolig för, för hur barnen kommer att ta det här också nu (ohörtbart).
Reporter: – Har du lyckats förklara för dom vad det är för sorts möte?
Åsa Graf: – Nej, jag fick telefonsamtal från Omar igår eftermiddag att dom hade fått det här brevet med en dags varsel. Och jag har inte via telefon lyckats förmedla det... Omar möte idag... gå hem eller go Armenia...
Omar Bakr: – Kompis titta. Gå Migration. Kom.
Åsa Graf: – Prata gå Armenien...
Omar Bakr: – Jag vet inte… jag vet inte…
Reporter: – Det är om att ni... om Armenien... Ja, ni får väl gå upp och lyssna på vad dom säger då.
Åsa Graf: – Ja, det är en tung dag... men vi gör det.
Egentligen finns det ju bara två alternativ: antingen så ljuger familjen Bakr och dom andra asylsökande om sin bakgrund. Eller så har språkanalytikerna helt enkelt fel. Men SPRAKAB är ett internationellt erkänt företag som anlitats av migrationsmyndigheter runt om i världen. Bland annat i Storbritannien, Kanada, Australien, Österrike, Estland, Holland, Finland och Norge. Så när dom asylsökande försöker ifrågasätta analytikerna är det få som lyssnar.
Reporter: – But you are not from there?
Mohamed: – No, I am not from there. I am from Afgooye.
Reporter: – Have you been there?
Mohamed: – Never.
Reporter: – Have you been to Somaliland?
Mohamed: – Never.
Reporter: – So why can he come to this conclusion, that you are from here?
Mohamed: – I do not know... He ask me...I do not know which language did this...
Reporter: – But... I mean... you say you are from Afgooye and they say you are from north Somalia, in Somaliland, this area...
Mohamed: – Never. I did not go there.
Mohamed och många med honom begriper inte hur SPRAKAB kommit fram till sina slutsatser. I Göteborg träffar vi också 20-årige Jamac som är i en liknande situation. Han berättar att han kommer från det krigsdrabbade området Kismayo i södra Somalia. Men Migrationsverket vill utvisa honom till Kenya eller Tanzania. Det har dom även drivit i domstol som enligt Migrationsverket – citat: ”i princip uteslutande fattat beslut i frågan om identitet och hemvist utifrån kunskaps- och språkanalysen”.
Jamac: – I go there and I talk with them.
Reporter: – The Migration board?
Jamac: – The Migration board and they told me that we give negative on your case because you are not from there. You are not from Kismayo. You are from Tanzania or Kenya.
Reporter: – What did you think then?
Jamac: – I was shocked in the first time. You know. You are Somalian and now they tell you you are not. That is a big problem.
Reporter: – Have you ever been to Tanzania?
Jamac: – Never, I have never been there.
Och det visar sig att i både Jamacs och Mohameds fall är det samma analytiker som är inblandad – EA 20. Han uppges vara SPRAKAB:s främsta analytiker på somaliska dialekter och har dom senaste 8 åren genomfört närmare . 5000 analyser som kanske påverkat lika många människors livsöden. Men ingen av dom 5000 vet vem EA 20 är.
Men han kanske är en mycket kompetent språkanalytiker? Vi skickar ljudinspelningarna från Jamacs och Mohameds språkanalyser till universitet i Rom och till en av världens främsta lingvister på det somaliska språket professor Abdalla Omar Mansur.
Reporter: – Professor Mansur, this is a 20 year old young man. He says he comes from Kisimajo in southern Somalia. He seeks asylum in Sweden. What is your conclusion?
Abdalla Omar Mansur: – Enligt mig pratar mannen somaliska från syd. Hans dialekt är någon av de dialekterna jag pratade om tidigare. Det är mycket troligt att det är en accent från Bajuni eller Moshunguru som bägge kommer från Swahilin. Det finns en avvikelse i språket, hör man. Men det är ändå vanlig somaliska från södra delarna av landet han talar. Det är inte någon som kommer har bott i andra länder, enligt mig. Då hade han inte talat så bra somaliska. Jag skulle säga att den här mannen har bott i den delen av Kisimajo. Jag kan inte säga exakt i vilket kvarter, men enligt mig är han från den delen av Somalia.
Reporter: – So it is quite possible that he is telling the truth?
Abdalla Omar Mansur: – Ja, ärligt talat, ja. Den här mannen är från den zonen. Han är inte från utanför Somalia. Han pratar till och med väldigt bra somaliska.
Professor Mansur har skrivit böcker om och nedtecknat det somaliska språkets grammatik. Och när vi träffar honom i Göteborg säger han att man inte dra dom slutsatserna som analytikern EA 20 gjort. Han förstår inte hur EA 20 kan placera Jamac i ett helt annat land.
Abdalla Omar Mansur: – Jag är säker på att den här mannen är från det området, och inte från Tanzania. Någon som är född och lever i Tanzania och pratar på det här sättet har jag aldrig hört talas om.
Reporter: – But these reports, these analysis, have very serious effects for people?
Abdalla Omar Mansur: – Ja, men när man analyserar måste man ha koll på den lingvistiska situationen i landet. Inte bara en del, utan hur det ser ut i landet i stort. Bara för att man inte pratar som majoriteten så behöver det inte betyda något. Jag repeterar: Man pratar massor av dialekter i varje stad i Somalia.
Men om slutsatserna i Mohamed och Yamacs fall är felaktiga – vad innebär det då för de ytterligare närmare 5000 liknande språkanalyser EA 20 gjort? Och vem är han?
Vi fortsätter letandet efter EA 20 – och kommer i kontakt med Peter Patrick professor i socio-lingvistik på universitet i Essex utanför London. Han har granskat många språkanalyser som Migrationsverkets engelska motsvarighet – Home office, beställt av SPRAKAB.
Peter L Patrick: – At this point I have done over 70 linguistic reports in asylum cases, evaluating assessing the quality of SPRAKABs methods and conclusions.
Reporter: – And what is your conclusion?
Peter L Patrick: – As I understand it SPRAKAB claims that they have speakers of the language who serve as analyst. I have seen many of these over the years and almost none of them ever have linguistic qualifications. So they analyzing a language but there not linguistically qualified to do so. They work also with linguists employed by SPRAKAB usually with lower degrees, undergraduate or masters level degrees but almost never are these linguists themselves experts on the language in question. So it is difficult to see how high quality work can be done if the person who knows the language does not know linguistics and the person who know linguistics does not know the language.
Och i 23 fall av de han studerat och sett i brittiska domstolar – där är analysen gjord av just – EA20.
Peter L Patrick: – I criticized all of those reports quit strongly for their lack of reliable and valid methodologies and for the lack of linguistics qualifications. Well EA20 has much in common with other SPRAKABs analysts, besides anonymity the fact that he does not possess or at least does not offer any linguistic credentials or training. Therefore all he has to offer is his experience as a speaker. Unfortunately, in all the reports I have seen EA20 never identify his native language. And so we do not know how good his experience or his evidence even as a speaker is. Certainly it is not enough to qualify as an expert legally.
Reporter: – So what do you think of this situation with anonymous experts in the courts?
Peter L Patrick: – I understand the reason that is offered for anonymity is to protect the experts. And obviously it is true that many people who are seeking asylum might be quite desperate. On the other hand as a forensic linguist myself I have given evidence in courts across the table from people who committed multiple murders. That is what is required of an expert in criminal trials system. If you do not want to do that, do not become an expert.
Reporter: – Do you know who EA 20 is?
Peter L Patrick: – I have no idea of the identity of EA 20.
Men i ett protokoll i en domstol i London hittar vi slutligen uppgifterna som ger oss svaret på – vem EA 20 är. I en handling som SPRAKAB lämnat in har dom av någon anledning skrivit ut hela EA 20s födelsedatum. När vi går igenom dom närmare 300 personer i Sverige som är födda just den dagen finns det några som kan ha somalisk bakgrund – och en av dom visar sig ha SPRAKAB som arbetsgivare. Det framgår av det här dokumentet – som vi hittar hos Kronofogden. Han ska bo och vara folkbokförd på en ort utanför Stockholm.
Reporter: – Hejsan, Ali Fegan heter jag, kommer från Sveriges Television. Jag söker XX.
Anonym: – XX är inte här alltså.
Reporter: – Bor han här eller?
Anonym: – Han är bor inte här.
Trots att SPRAKABs språkanalyser varit omdiskuterade både i Sverige och utomlands under många år har det för en utomstående aldrig tidigare varit möjligt att kontrollera analytikernas kompetens. Dom har förblivit hemliga. Men för första gången vet vi nu vem en av dom är och det är inte heller vem som helst, det är deras främsta analytiker i somaliska språk som gjort närmare 5000 språkanalyser – EA 20. Nu kan vi granska och gå till botten med den kompetens som SPRAKAB uppger att han har.
Han kom ursprungligen till Sverige från Somalias huvudstad Mogadishu på 90-talet.
Reporter: – It says here he speaks dialects of maymay, reer-hamar and all this. And also dialects in Kenya, Ethiopia and Djibouti.
Abdalla Omar Mansur: – Jag tror inte att en somalier kan prata alla dessa dialekter. Det tror jag inte. Men undantag finns ju. Om han är ett geni kanske...
Reporter: – You think he is a genius?
Abdalla Omar Mansur: – Han kan vara ett geni. Att prata alla dessa språk och ett annat språk. För Brawame är ett språk som är helt annorlunda, inte en somalisk dialekt och mycket mycket svår. Ett totalt annorlunda språk som kommer från Swahili. May-may är en dialekt som är annorlunda än standardsomaliska. (Ohörbart) Men med all respekt: Jag tvivlar på att han kan prata alla dessa språk.
Reporter: – You do not believe him?
Abdalla Omar Mansur: – Jag tvivlar. På jorden finns undantag. Genier finns. Så om han är ett geni... Men en normal människa tror jag inte kan alla de språken.
Reporter: – But he could be a genius?
Abdalla Omar Mansur: – Kanske, kanske...
Och efter mötet med professor Mansur upptäcker vi hur EA 20 nu utökat sin CV med ytterligare en dialekt – den somaliska som pratas i grannlandet Jemen.
I språkanalysen ingår ofta ett om sin uppgivna hemort. Men av alla frågor och svar är det SPRAKAB som gör urvalet av vad som är rätt och fel till Migrationsverkets rapport. Men flera asylsökande vi pratat med känner inte igen sig i sammanfattningen utan menar att dom har svarat rätt.
Mohamed: – This man I think is not true to say.
Reporter: – He is not saying the truth?
Mohamed: – He is not true to say.
Reporter: – You are saying he is lying?
Mohamed: – He is lying of course!
Mohamed har framfört sin kritik till Migrationsverket men dom litar på SPRAKABs analys. Så vad är sant? Vi skriver ut hela samtalen, ord för ord – översätter och går igenom alla frågar och alla svar.
Mohamed får bland annat frågan om hur många distrikt det finns i regionen han kom från, Shabeelaha Hoose.
Ur telefonintervju Sprakab:
Sprakabanalytiker: – Hur många distrikt finns det i regionen Shabeela Hoose.
Mohamed: – Sju distrikt.
Sprakabanalytiker: – Kan du räkna upp dom?
Mohamed: – Marka, Afgooye, Barawee,
Sprakabanalytiker: – Jag lyssnar…
Mohamed: – Qoryooleey, Sablaale, Wanleweyn, Kuntuwaarey…
Mohamed namnger 7 distrikt. Men det är fel konstaterar SPRAKAB – rätt svar ska vara 10. Vilket leder till att Migrationsverkets tjänsteman pressar Mohamed på varför han svarar fel. Så här lät det enligt protokollet, översatt till svenska:
Migrationsverkets handläggare: – Resultatet visar inte bara att du inte lämnat utförliga uppgifter. Du har även lämnat vissa felaktiga uppgifter. Bland annat har du lämnat felaktiga uppgifter om antalet distrikt i Shabeela Hoose.
Mohamed: – Det är sju distrikt.
Migrationsverkets handläggare: – Ja, enligt resultatet är det felaktigt. Det finns 10 distrikt. Vad har du för kommentar kring att du lämnat felaktiga uppgifter?
Mohamed: – Det är sju som är riktigt. De andra är byar som inte har status som distrikt.
Men hade Migrationsverket sökt i sin egen databas, istället för att lita på språkanalysen, så hade dom sett att Mohamed har rätt och Sprakab har fel. Det är sju och inte tio distrikt. Dessutom slår SPRAKABs analys fast att Mohamed inte heller kan namnge dom närliggande byarna.
Mohamed: – That man I do not think have knowledge to know for the Afgooye.
Reporter: – It says you can not correctly name the villages around Afgooye.
Mohamed: – For the near?
Reporter: – Yes, for the near. Do you remember the question?
Mohamed: – Yes.
Reporter: – You said many villages here. You remember this? Villages are Kunyaar…
Mohamed: – Kunyaar.... etc. All this is the same.
Reporter: – Villages?
Mohamed: – Yes. All of is this is the neighbour connected for the Afgooye.
Reporter: – He says you can not say the villages?
Mohamed: – So which is the true?
Reporter: – We checked with the UN maps, with maps from the UN. And they are all correct. You name seven – all of seven is correct. They are around the area of Afgooye.
Mohamed: – Ok, that is good.
Reporter: – Why do you think he is...?
Mohamed: – I do not think he has the knowledge of all the area of Afgooye. I do not think he was born in Afgooye this man.
Utöver distrikten och byarna – som Mohamed uppenbarligen svarar rätt på – påstår också SPRAKAB och Migrationsverket att han inte heller kan namnge hotell, skolor, marknader eller regeringsbyggnader. Men när vi går igenom våra utskrifter ser vi att Mohamed korrekt namngett moskén, namnet på stadens största marknad, flera skolor och var fängelset och polisstationen ligger. Men det
nämns överhuvudtaget inte i SPRAKABs rapport till Migrationsverket.
En komplett språkanalys kostar Migrationsverket . Men bara en liten del av den summan avser kunskapskontrollen.
Fredrik Beijer: – Jag har inte siffrorna, dom har säkert ni.
Reporter: – 350 kronor.
Fredrik Beijer: – Hm.
Reporter: – Vad tror du man får för kvalitet för 350 kronor?
Fredrik Beijer: – Nej... Jag tror egentligen att värdet av en kunskapsanalys blir större om du gör den själv för det är min erfarenhet att det är mycket bättre att prata med en person och inte så mycket fastna i sak -eller detaljkunskap om det ena eller andra utan faktiskt lyssna på en berättelse.
Reporter: – Men det är ju det som händer i dom här fallen. Dom faktabitarna som finns här återfinner man sen i besluten.
Fredrik Beijer: – Men då är det ju en mindre bra värdering av underlaget som gjorts ytterst.
Reporter: – Men det är ju ni som gör det. Du är ju rättschef?
Fredrik Beijer: – Ja, och vi jobbar på dom frågorna hela tiden.
Reporter: – Oroar det inte dig att ni använder kunskapsdelarna på det här sättet?
Fredrik Beijer: – Det är klart att det inte är bra och det oroar mig och det är saker som vi jobbar med i vardagen men när vi är ute och följer upp och pratar med våra medarbetare så ser vi ju hela tiden saker som man gör mindre bra. Det kommer man alltid att hitta hos oss och alla andra myndigheter. Det måste man ha respekt för.
När Migrationsverket går till domstol så blir språkanalysen bevismaterial mot den asylsökande. Det framkom med all tydlighet i Mohameds fall. Så här lät det när juristen från Migrationsverket slutpläderade.
Migrationsverkets processförare: – Då i syfte att bredda beslutsunderlaget så förordnar man om en direktanalys och en kunskapskontroll för att på det viset ge den klagande en möjlighet att med sitt blotta tal ge stöd åt sina skäl. I det här fallet just var han kommer från. Analysen är i sitt resultat väldigt entydig. Det är lägsta möjliga sannolikhet enligt deras bedömning att klaganden kommer därifrån han säger. Och det är högsta möjliga säkerhet att han istället har sin språkliga bakgrund i norra Somalia.
Mohamed: – I am from the Afgooye really. I am not come from another place. But really I wanted to talk really. And to give some proof for coming from Afgooye.
Reporter: – Do you feel that they were listening to you? What you had to say.
Mohamed: – Yes.
Reporter: – Det tog ett par timmar. Hur gick det tycker du?
Byron Törnström: – Jag tycker det gick bra. Jag anser att vi fört fram allt som är viktigt i målet. Vi har fört fram att den här språkanalysen som Migrationsverket har beställt inte når upp några krav som helst, inte objektiva rättsäkerhetskrav
Reporter: – Tycker du att dom lyssnade?
Byron Törnström: – Ja, det tycker jag faktiskt, jag tycker domstolen gav oss möjlighet att lägga fram det vi ville. Och Sen så har ju mycket lämnats in skriftligen innan förhandlingen så jag känner mig nöjd. Tycker vi har gjort bra ifrån oss.
Reporter: – Analytikern då? EA20?
Byron Törnström: – Nej, han dök ju inte upp. Domstolen ville väl inte ha honom här och Migrationsverket har inte heller bett honom komma för att visa att han kan något speciellt eller för att stödja sin analys om man säger så.
Och när vi tar reda på mer om EA 20 visar det sig att han försökt bli svensk medborgare – två gånger. Men fått avslag, eftersom han dömts för , och har skulder till . Migrationsverket använder EA 20 som expertvittne i asylärenden och litar på hans ord. Men en annan del av samma myndighet anser alltså att han inte ens uppfyller skötsamhetskraven för att bli svensk medborgare.
Där han är folkbokförd bor han inte. Men vi knackar på och söker honom hos en kvinna som han har barn tillsammans med, och där vi sett hans bil parkerad vid flera tillfällen.
Reporter: – Hej.
Anonym: – Vem är du?
Reporter: – Jag jobbar på Sveriges Television. Jag söker xx.
Anonym: – (ohörbart)
Reporter: – Du känner inte honom?
Anonym: – Nää.
Reporter: – Hans bil står här utanför?
Anonym: – Jag vet inte... vem som säger han bor här?
Reporter: – Ja, du har ju barn tillsammans med honom.
Anonym: – Jag vet men han bor inte här.
Reporter: – Men han är ju pappa till dina barn?
Anonym: – Ja… annars?
Reporter: – Du vet inte hur jag kan komma i kontakt med honom?
Anonym: – Nej... (stänger dörren).
Familjen Bakr har tillsammans med sin vän Åsa fått beskedet på Migrationsverket i Karlstad att deras ärende nu är avslutat och dom förväntas nu själva lämna landet – och resa till Armenien – ett land dom säger sig aldrig varit i.
Åsa Graf: – Mötet gick ut på att familjen ska ut till Armenien nu och att man kommer att försöka få till dom här resehandlingarna, tillfälliga resehandlingar från armenska ambassaden så att familjen kan åka.
Reporter: – Sa dom när det ska hända?
Åsa Graf: – Nej, det kunde dom inte svara på utan frågorna gick ut på, om man kommer att samarbeta med Migrationsverket.
Reporter: – Att dom ska härifrån?
Åsa Graf: – Och Omar sa då att det klart vi gör följer svensk lagstiftning men Armenien är inte vårt land. Och frågade han igen: ”Jamen kommer ni ändå att gå med på att åka?”. ”Ja, det är klart vi gör om mina barn får vatten och mat i Armenien”. ”Det kan vi inte garantera sa han att dom får, förstår jag dig då rätt att du inte kommer att samarbeta... om vi inte garanterar det”? ”Nej, det är klart att jag samarbetar, sa Omar”. Och han var tydlig med också att själva ärendet är stängt från Migrationsverkets håll.
Reporter: – Det är slut?
Åsa Graf: – Det är slut…
Reporter: – Det är vägs ände nu.
Åsa Graf: – Ja nu är det färdigt nu så att säga.
Reporter: – Armenia, Armenia?
Åsa Graf: – Mattias prata Armenien. Ni go Armenien?
Omar Bakr: – Armenia, armenia, I am trött. Oufh. Go Suria, go Ermenistan, go Iraq, go... I here stay now, stay now.
Åsa Graf: – Du vill stanna i Sverige.
Omar Bakr: – Wait… I am stress. Big stress. Me, min mamma, min family.
Men hur är det möjligt att Migrationsverket enbart med stöd av ett kort telefonsamtal analyserat av en anonym analytiker kan slå fast att familjens språkliga bakgrund med mycket hög säkerhet är Armenien – och inte Syrien som dom själva säger. Kurdiskan – det språk dom talar – är i grunden detsamma i de två länderna, det är bara mycket små skillnader. Ferhad Shakely är Lingvist i Kurdiska på Uppsala Universitet.
Reporter: – Du har ju nu lyssnat på den här språkanalysen och gått igenom den. Du har ju också träffat familjen. Vad är din bedömning? Kan man dra dom här slutsatserna som man gör här?
Ferhad Shakely: – Egentligen att tala om språk och dialekter, det är inte så lätt alltså, för att kunna bedöma och ta ett beslut som är så viktigt, har med livet att göra, har med människors liv att göra. Så som du sa, jag fick läsa och lyssna på dialogen på konversationen och träffade familjen också. För min del var det mycket svårt att avgöra varifrån kommer dessa människor. Detta material räcker inte alls för att kunna ta ett sådant beslut.
Reporter: – Kan du höra var dom kommer ifrån?
Ferhad Shakely: – Jag har mycket svårt. En gång har jag hört banden och har träffat familjen också. Men nu är det ännu svårare för mig att avgöra varifrån kommer dom.
Reporter: – Så att i den här analysen med mycket hög säkerhet, kan säga att dom kommer från Armenien, du håller inte med om det?
Ferhad Shakely: – Nej, inte alls nej. Man kan inte vara så mycket säker som dom tyder på dessa dokumenten. Det är omöjligt.
Reporter: – Det är omöjligt, säger du?
Ferhad Shakely: – Det är omöjligt... på detta sätt.
Reporter: – Vart tar ni vägen nu? Ska ni åka tillbaka till Lesjöfors?
Åsa Graf: – Ja, dom har fått en bussbiljett nu för att kunna ta sig två timmar med buss till Lesjöfors i det här tillståndet.
I Storbritannien har kvalitén på SPRAKABs analyser varit en fråga för rättsväsendet i flera år. Och i maj i år kom ett avgörande utlåtande från högsta instans – Supreme court i London. Ett mål där just EA 20 varit inblandad.
Akriv Supreme court:
Okänd: – Lord Carnwath will explain the decision of the court.
Lord Carnwath: – The crucial issue in both these cases was whether the applicants claim to come from a particular region of Somalia was to be believed. If it was, it was clear that they had been at risk of persecution and were entitled to be treated as refugees. The secretary of State did not believe them. She relied on linguistic analysis which linked their mode of speaking to Kenya and not Somalia. That evidence was provided by as Swedish commercial organization called SPRAKAB. Their reports were anonymized in that they identified individual contributors by a code rather than by name. In the present cases there are clear reasons for dismissing the appeals on their on facts. As was conceded the comments in the SPRAKAB report on knowledge on country and culture as opposed to linguistics were inadecuately supported by any demonstrated expertise of the authors.
I den prejudicerande domen får SPRAKAB och EA 20 kritik för att han som expertvittne gått för långt i sina slutsatser där han bland annat ifrågasatte den asylsökandes allmänna trovärdighet. Idag har kvinnan fått asyl i Storbritannien och vi träffar hennes juridiska ombud i Glasgow.
Frances Farell: – She claimed that she was from a minorityclan, the Ashraf-clan from southern Somalia and that she spoke reer-hamar, that was the dialect she spoke. And the Sprakab-report found that she was with certainty not from Somalia. She spoke a dialect of somali not found in Somalia. But with certainty found in Kenya.
Reporter: – Ok.
Frances Farell: – Therefore her whole asylumclaim was refused.
Reporter: – What did your client, KY, say about the judgement from the Supreme court?
Frances Farell: – My client was absolutely delighted and felt vindicated it had obviously exhausting process for my client. My client was in London with me at the Supreme court. And obviously took a great interest in all the proceedings.
Ali Fegan: And for the future. What do you think this judgement will mean for future asylumseekers?
Frances Farell: – Well, I would have thought that the Home office would need to be pretty cautious about the use of these reports. But obviously we have to wait and see what happens. Or at least I would have thought that they would have used it as one factor and not the only decisive factor.
Men Supreme Court säger också att det är acceptabelt med anonyma språkanalytiker. Om SPRAKAB lämnar information om deras kompetens – vilket dom också gjort. Enligt det här dokumentet som är undertecknat av SPRAKABs VD ska EA 20 när han som 22-åring lämnade Somalia redan då ha läst in en bachelor i juridik. Det är en uppgift som inte går att kontrollera. Det gör däremot påståendet att han ska ha läst sociologi på under 4 års tid. Men sanningen är att han . Dessutom påstår man att han läst statistik -och språkkurser. Men det är inte sant.
Fredrik Beijer: – Vi måste ju hela tiden titta på den samlade bilden av bevisningen. Men det är självklart om att det kommer fram direkt felaktiga uppgifter både kunskapsmässigt och dialektmässigt från en person som vi utgår från har en god kunskap så påverkar det ärendet självklart absolut och det...
Reporter: – Vad innebär det för den asylsökande?
Fredrik Beijer: – Det kan ju i värsta fall innebära att ett beslut är felaktigt det vill säga vi har, vi och inte vet jag men kanske också domstolen har bedömt bevisläget fel. Och det måste man förstå att, ja det kan hända i alla, i all prövning av rättsliga frågor för ytterst är det bedömningar som görs...
Reporter: – Det får ju enorma konsekvenser för dom här människorna...
Fredrik Beijer: – Det får den konsekvensen att man får ett beslut som inte går att hantera för att den här personen kommer ju då om inte personen kommer från det här landet som man bedömer att han, som kommer vi aldrig att kunna att genomföra en utvisning och en verkställighet.
Fredrik Beijer: – Generellt då kan jag säga att det är ju, det här visar just hur svårt det är. Det är klart om det är en person som då, om jag förstår er rätt, medvetet då har egentligen lämnat falska uppgifter till SPRAKAB och sedermera till oss här och inte har den kompetensen så är det klart att det blir ju en fara i rättsäkerhet... Vi utgår från att man ska ha den kompetens som vi har avtalat om för det första.
Reporter: – Det här är deras främsta analytiker i somaliska...
Fredrik Beijer: – Ja, är det så...
Reporter: – Närmare 5000 analyser.
Fredrik Beijer: – Då är det ju en väldigt allvarlig brist och det där är ju någonting som jag fick reda på nu i det här samtalet och det får ju vi titta på då, det här måste vi utreda vidare och se om det förhåller sig på det sättet, det är självklart att det är en allvarlig brist.
Vi försöker få svar på våra frågor om EA 20 och SPRAKABs verksamhet och får till slut tag i VDn Pia Luu.
Reporter: – Vi vill ju prata med dig därför att vi har ju upptäckt allvarliga brister i dom här analyserna. Som du också förstår får väldigt allvarliga konsekvenser för människor. Det är det vi vill prata med dig om.
Pia Luu: – Tyvärr så känner jag inte till om dom allvarliga bristerna. Inte någonting ärligt talat.
Reporter: – Du kan få information om dom frågor och dom uppgifter som vi har hittat så kan vi göra en intervju efter det?
Pia Luu: – Ja det är ingen garanti. Men jag kan titta på vad det är för frågor först och främst.
Reporter: – Okej. Men jag mejlar dig en del uppgifter och en del frågeställningar så skulle jag gärna vilja göra en intervju med dig efter det.
Pia Luu: – Ja, men som sagt det får vi se då. Jag får se vad du har för frågor först och främst, vad du är ute efter.
Reporter: – Okej. Bra. Då är vi överens.
Pia Luu: – Jättebra, tack så mycket.
Reporter: – Tack tack. Hej.
Trots att hon får ta del av våra frågor och uppgifter vill hon varken medverka i programmet eller svara på kritiken. Hon skriver att hon lämnat alla uppgifter om EA 20 till Migrationsverket.
Mohamed väntar nu på utvisning till Somaliland, Jamac till Kenya eller Tanzania och familjen Bakr till Armenien. Alla till länder dom påstår att dom aldrig varit i. Och det är länder och platser som inte nämnts någonstans i asylutredningarna – förrän språkanalyserna kommer in i bilden. Om dom asylsökande berättelser fullt ut är sanna eller inte – det vet inte vi och inte heller Migrationsverket – men dom har bestämt sig för att lita på SPRAKABs anonyma språkanalytiker.
Reporter: – So it is quite possible that this man is from…?
Abdalla Omar Mansur: – Mycket troligt! Mycket troligt att är därifrån. För om han inte bott där, om han vore från norr. Då hade han inte pratat så detaljerat om allt som geografi, kultur om Afgooye. Hur skulle han kunna lägga allt på minnet?
Ferhad Shakely: – Detta materialet räcker inte alls för att ta ett sådant beslut.
Reporter: – Det här är alltså ungefär 20 minuter som dom har samtalat på telefon?
Ferhad Shakely: – Det räcker inte. Det borde vara minst 10 sådana träffar eller intervju för att avgöra saken.
Peter L Patrick: – I should say that I am not an advocate for asylumseekers in my role in this process. Neither am I a gatekeeper for them. I am a neutral expert who advocates for linguistics to be properly understood and properly used. However I think any reasonable person faced with the possibility that hundreds or thousands of miscarriages of justice for the most vulnerable people might have taken place would be shocked and would want a better process to be put in place as quickly as possible. And also perhaps with retrospective justice for anybody whose cases may have been wrongly decided, partly on the basis of language evidence.
Och EA 20? Den anonyme analytikern som inte ens anses uppfylla skötsamhetskraven för att bli svensk medborgare. Och som med falska uppgifter i sitt CV och en osannolik påstådd språkkompetens gjort närmare 5000 kanske livsavgörande språkanalyser för asylsökande runt om i världen. Men närmre än så här kommer vi inte EA 20.
EA 20: – Hallå!
Reporter: – Hej är det här XX?
EA 20: – Ja, det är det.
Reporter: – Ja hej. Ali Fegan heter jag och är reporter på Sveriges Television på ett program som heter Uppdrag granskning.
EA 20: – Jaha.
Reporter: – Vi håller på och gör ett reportage som handlar om språkanalyser och ett företag som heter SPRAKAB.
EA 20: – Nej, jag kan inte svara på något av…
Reporter: – Men det handlar om några analyser som även du har varit med och gjort.
EA 20: – Jag är inte intresserad heller att prata eller svara på er…
Reporter: – Men vi vet ju att du är EA 20. Kan vi ses och prata om det? Om ditt…
EA 20: – Det är fel.
Reporter: – Vi vet ju att det är du.
EA 20: – Nej det är inte jag. Men ni känner ju inte mig. Vem är jag? Ni är helt ute.
Reporter: – Ja du är ju XX Det vet vi ju.
EA 20: – Nej det är inte jag.
Reporter: – Men du svarade ju som XX?
EA 20: – Nej ni har kommit helt fel…