Så räknade vi i reportaget ”Tidningsspelets vinnare och förlorare”

Publicerad

Vi har valt att titta på perioden 2005-2013. 2005 var det år då det nuvarande Stampen AB bildades, och 2013 är det senaste året som det finns årsredovisning för.

Från årsredovisningarna har vi hämtat uppgifterna om aktieutdelningar, koncernbidrag och löner, ersättningar, bonusar och sociala kostnader för chefer och styrelser. De uppgifterna finns i särskilda noter i redovisningen. Vi använder genomgående deras rörelseresultat efter finansnetto som jämförelsetal.

Utdelningar till ägarna

När det gäller utdelningarna brukar det oftast finnas ett förslag till utdelning i början av en årsredovisning. Men det är inte alltid det blir så. Vi märkte under arbetet att den verkligen genomförda utdelningen kunde skilja rejält i en del fall bland de företag vi tittade på.

Därför har vi genomgående valt att utgå från vad som faktiskt betalats ut till aktieägarna.

Det brukar anges i en not om förändringar av eget kapital. Det innebär att vi anger det år utdelningen faktiskt beslutats och genomförts, även om beslutet bygger på vad företaget tjänade in året före. Dvs på våren 2007 beslutar man vad man skall ta ut från resultatet för 2006 och betalar ut det.

Summan som faktiskt betalas ut i Stampen är 265 miljoner kronor 2005-2013. Det motsvarar ungefär en tredjedel av resultatet.

Kostnad för chefer och styrelser

När det gäller löner, ersättningar, bonusar, pension och sociala kostnader för chefer och styrelser finns även det med i noter. I allt utom de sociala kostnaderna särredovisas styrelser och chefer.

De sociala kostnaderna har vi därför beräknat så att deras andel blir samma som deras andel av lönesumman.

Hur mycket chefer och styrelser kostar påverkas inte bara av lönenivån. Det beror också på hur stor ledning ett företag väljer att ha.

Sammantaget anger Stampen att deras chefer och styrelser i koncernen kostar över 800 miljoner kronor 2005-2013, dvs en summa i nivå med rörelseresultatet. Här kan man tillägga att löner etc redan är betalade

Hallandstidningarna

Vi går också genom boksluten för de Stampenbolag där Hallands Nyheter och Hallandsposten finns 2007 – 2013.

Det visar sig att de båda tidningarna gjort ett rörelseresultat på 195 miljoner kronor efter finansiella poster under de åren.

Samtidigt har de båda tidningarna givit nästan lika mycket i utdelning, 185 miljoner, uppåt i koncernen.

Utöver det har de båda Hallandstidningarna både fått och lämnat så kallade koncernbidrag under den tiden. Att pengar förs runt som koncernbidrag i en företagsgrupp är inget konstigt.

Men riktningen på koncernbidragen har varit densamma som för utdelningarna:

Pengarna försvinner från Hallandstidningarna.

Ungefär 80 miljoner kronor har gått iväg i koncernbidrag.

Sammantaget har alltså Hallandsposten och Hallands Nyheter gjort 195 miljoner kronor i resultat, men skickat iväg över 260 miljoner för de åren.

Jämförelser med andra tidningsgrupper

Under vårt arbete har vi önskat sätta Stampens utdelningar och löner i relation till andra företag för att i någon mån se vad som är relevant att ta upp.

I samråd med ekonomer har vi jämfört med två andra familjeägda tidningskoncerner. Dels gruppen av tidningar kring Nya Wermlandstidningen, som ägs av familjen Ander. Dels familjen Hamrins koncern Herenco där Hallpressen med bla Jönköpings-Posten ingår. Både Herenco och NWT är mycket lönsamma.

Men samtidigt är de mindre än Stampen och Herenco har en stor del av sin verksamhet inom förpackningsindustrin. Därför måste jämförelserna tolkas med försiktighet och mera ses som

ett försök att just sätta Stampens siffror i relation till någonting annat. Det är mera en fråga om storleksordning än exakta siffror.

Att hitta jämförelseobjekt är svårt. Många andra tidningar är stiftelseägda. Storägaren Schibsted ett noterat aktiebolag. Den största spelaren i Sverige, Bonnier, har verksamhet i stora delar av världen.

Därför är NWT och Herenco rimliga att jämföra med i fallet Stampen.

Jämför man utbetalningarna till aktieägarna med rörelseresultatet ligger Stampen över både Herenco och NWT. Skillnaden är mycket tydligt gentemot NWT.

Stampens aktieägare får 2005-2013 ut 265 miljoner och ägarna i NWT-gruppen 271 miljoner kronor. Stampens rörelseresultat är 813 miljoner. NWT:s resultat är 1,8 miljarder.

Det innebär att Stampen tar ut en summa som motsvarar drygt 30 procent av resultatet. I NWT motsvarar utdelningen drygt 15 procent.

När det gäller kostanden för chefer och styrelser är det skillnad mellan hur stora delar av ledningen koncernerna redovisar. I vissa fall bara VD och styrelse. Stampen redovisar under de flesta av åren styrelse och ledande befattningshavare.

Hur många personer ett företag har i styrelse och ledning är också ett eget val. Samma gäller bonusar. Stampen delar ut bonusar på sammanlagt 33 miljoner under perioden. Varken Herenco eller NWT ger bonus till sina chefer.

Kostnaden på över 800 miljoner kronor för Stampen 2005-2013 ligger på en helt annan nivå än i de båda andra koncernerna om man jämför med rörelseresultatet.  Även om man enbart tar styrelser och chefer moderbolagen och inte hela koncernen, är skillnaderna stora och entydiga. Också då har Stampens toppskikt kostat betydligt mer än NWTs och Herencos.

Det finns svagheter och felkällor med jämförelserna, och självklart skall chefer och styrelser ha betalt även om ett företag går med förlust. Men med tanke på att kritik återkommande riktats mot Stampen för att ledningen varit dyr och eftersom Peter Hjörne avvisar kritiken är jämförelsen ändå ett sätt att pröva de argumenten.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

UG - Tidningsspelet

Mer i ämnet