I september 2014 kommer Sharmaki till Sverige. Ett halvår senare börjar han i åttan på Rådaskolan i Mellerud. Han säger då att han är 14 år. Ingen ser någon anledning att ifrågasätta den uppgiften.
– Han är liten. Liten till växten och lite barnslig, säger Anette Pahlén Johansson som blev Sharmakis klassföreståndare i Mellerud.
För dig var det uppenbart att han var ett barn?
– Ja. Och för mina kolleger och för alla på skolan.
Hade redan asyl i Italien
Senare upptäcker Migrationsverket att Sharmaki redan har beviljats asyl i Italien och att han där registrerats som vuxen. Det får konsekvenser. Dels innebär det att Migrationsverket beslutar att han inte har tillräckliga skäl att stanna i Sverige. Men det påverkar sannolikt också det sätt på vilket avvisningen från Sverige genomförs.
Sharmakis gode man Erika Johannesson har ett år tidigare, via en jurist, bett att Migrationsverket ska göra en utredning av Sharmakis ålder. Hon får då nej eftersom han redan beviljats tillfällig asyl som vuxen i Italien.
Läkare och psykologer bedömde honom som barn
Hon vänder sig i stället till två läkare och en psykolog för att göra en åldersbedömning. Alla tre gör bedömningen att Sharmaki är ett barn.
Vår granskning visar nu att Sharmaki hade handfängsel, huva över ansiktet och en rem runt benen när han avvisades från Sverige och att tre personer eskorterade honom i ett specialchartrat plan. Att avvisningar går till på det sättet är ovanligt. Gäller det barn är det ännu mer sällsynt.
– Sedan 2015 har vi sju stycken ärenden under 18 år och då finns det inte någon fängselrapport i något av de fallen, säger Johan Mellbring som jobbar på den enhet som genomför utvisningar på uppdrag av Migrationsverket och polisen.
Satt inlåst i tre veckor
Att Sharmaki betraktas som vuxen innebär också att han kan sitta inlåst på förvaret Sagåsen utanför Göteborg i tre veckor. Barn får sitta inlåsta i maximalt sex dygn. Natten innan avvisningen ska verkställas försöker Sharmaki ta sitt liv. Därför skjuts det första avvisningsförsöket upp. När den till slut blir av är polis närvarande och transportpersonalen sätter på Sharmaki ett så kallat Body cuff, ett midjefängsel där man spänner fast händerna i handbojor vid höfterna.
“min bedömning som har gjorts är att S inte skall skada varken sig själv eller andra på något sätt. Därför beslutade jag att Bodycuff skulle anbringas med en gång.” skriver den ansvariga transportledaren i en rapport efteråt.
”Kunde knappt andas”
I bilen ut till flygplatsen får han också en huva över ansiktet.
– En människa som har en påse över huvudet kan ju inte andas, den kvävs ju. Jag andades så konstigt, kunde knappt andas, berättar Sharmaki själv när vi träffar honom i Italien några månader efter utvisningen.
I flygplanet spänns en rem runt Sharmakis ben för att förhindra att han sparkas.
Efter att planet landat i Italien lämnas Sharmaki helt ensam utanför flygplatsen. Eftersom han betraktas som vuxen får han börja livet i det nya landet på egen hand. Om svenska myndigheter trott att han var ett barn hade han mötts av en god man, boende och skola.