• Eva, som egentligen heter något annat, bor i en liten by i Västernorrland. En dag ringer hon sin vårdcentral för att förnya ett recept.
• En räkning på 80 kronor skickas hem till Eva från hennes landsting. Av någon anledning missar hon att betala i tid och räkningen förfaller.
• Enligt lagen finns ingen skyldighet att skicka ut någon betalningspåminnelse och landstinget kan därför skicka den förfallna räkningen direkt till inkassobolaget, vilket de gör.
• Nu upptäcker Eva den obetalda räkningen och skyndar sig att betala. Men ärendet har alltså redan skickats till inkassobolaget.
• Inkassokravet, med en inkassoavgift på 180 kronor, skickas ut två dagar efter att Eva betalat den ursprungliga räkningen på 80 kronor. Hon struntar därför i att betala inkassoavgiften.
• Men eftersom Eva betalade räkningen för sent har det genererat en dröjsmålsränta på 88 öre. Trots att hon betalat den ursprungliga summan på 80 kronor anses skulden därför inte fullt betald.
• Den återstående skulden på 88 öre i dröjsmålsränta, samt 180 kronor i inkassoavgift, skickas nu till Kronofogden och ett betalningsföreläggande skickas ut till Eva.
• Nu har skulden växt. Ytterligare 380 kronor i ombudskostnad har tillkommit från inkassobolaget, samt Kronofogdens ansökningsavgift på 300 kronor.
• Evas ursprungliga skuld på 80 kronor, som alltså redan är betald så när som på 88 öre i dröjsmålsränta, har nu vuxit över 10 gånger – till 860 kronor och 88 öre.
• Eva varken betalar eller bestrider skulden under den utsatta tiden på 10 dagar från att hon mottagit betalningsföreläggandet. Kronofogden fastställer därför skulden genom ett så kallat utslag.
• Eva får en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen.
Uppdrag gransknings reportage Sverigekraven sändes i SVT1 onsdag 30 januari 20.00 – det finns att se på SVT Play.