Tiotusentals fler svenskar skickades till Kronofogden – nytt avtal bakom ökningen

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Förra året skickades plötsligt tiotusentals fler svenskar till Kronofogden på grund av skulder till kommuner, landsting och regioner. Uppdrag granskning kan nu avslöja att ett nytt avtal finns bakom den dramatiska ökningen – ett avtal mellan Sveriges kommuner och landsting, och världens största inkassobolag.

I augusti förra året slog Kronofogden larm. Myndigheten hade aldrig tidigare skickat ut så många brev med betalningsförelägganden, dessutom mitt under en högkonjunktur.

– Vi försökte reda lite i det här och såg att landstingen helt enkelt började skicka in väldigt många fler ansökningar om betalningsförelägganden säger Andrea Gleerup, enhetschef på betalningsföreläggandeenheten hos Kronofogden.

Sverigekraven

Det handlade om obetalda räkningar från landstingen för sjukvård, recept och ambulanstransporter. Men också från kommuner – för sophämtning, barnomsorg och försenade biblioteksböcker. Skulder som av någon anledning inte betalats i tid och som därefter skickats till Kronofogden.

Under början av 2018 ökade dessa ärenden från kommuner, landsting och regioner dramatiskt. Från att ha legat på runt 5 000 ärenden i månaden, till 13 000 per månad.

Så fungerar avtalet

Uppdrag granskning kan avslöja att ökningen ofta tagit fart efter att man undertecknat ett nytt avtal med världens största inkassobolag – Intrum, tidigare Intrum Justitia. Det är Sveriges kommuner och landsting, SKL, som tecknat avtalet och hittills har ett 60-tal kommuner och landsting anslutit sig.

Men det finns något i det nya avtalet som skiljer sig från SKL:s tidigare inkassoavtal.

Varje gång ett inkassoärende betalas direkt av personen som är skyldig pengar, går nämligen Intrum med förlust. Däremot tjänar Intrum pengar om de skickar ärendet till Kronofogden. Då kan de, utöver skulden, lägga på ytterligare 380 kronor i avgift.

– I affärsmodellen finns det risk för att det ligger incitament som dels driver fler ärenden från kommuner och landsting till inkassobolagen, men också som gör att man kanske driver fler ärenden till kronofogdemyndigheten, säger Olof Molander, affärsområdeschef för ramavtal på SKL.

Demenssjuk man gömde räkningarna

Ett exempel är Nora kommun. De gick ifrån att under tio års tid skicka i snitt ett ärende om året till Kronofogden – till att skicka i snitt ett ärende i veckan, efter att ha undertecknat avtalet med Intrum.

– Vi har inte legat på tillräckligt med de ärendena och det är ju därför vi har valt att gå in i den här tjänsten. För att få en bättre hantering, mer rättssäker hantering och också en mer oberoende hantering, säger Isabell Landström, kommundirektör i Nora.

Bland de ärenden som Nora kommun skickat till Kronofogden finns en 90-årig kvinna som uppger att hon inte förstått att hon skulle betala sin hemtjänstavgift och en svårt demenssjuk 75-årig man som gömt undan räkningarna för sina anhöriga.

– Det du har tagit fram här gör ju att vi får se om vi tycker det här är ett bra sätt att jobba med Intrum Justitia, om det är flera individer som kommer i kläm, säger Isabell Landström.

Isabell Landström är kommundirektör i Nora. Enligt henne har man ingått i avtalet med Intrum för att få en bättre hantering av obetalda skulder. Foto: SVT

Uppdrag gransknings genomgång visar dessutom att de ärenden som ökat allra mest till Kronofogden är för de som är skyldiga allra minst pengar – skulder under 200 kronor.

Det är en utveckling som Kronofogden helst hade sett en annan lösning på.

– Det finns ett samhällsansvar i att se till att människor inte hamnar i överskuldsättning och det här är ett lysande exempel på när man riskerar att hamna i överskuldsättning för små belopp, säger Andrea Gleerup, enhetschef på Kronofogden.

“Vi ser alltid helheten i våra avtal”

Först efter att Uppdrag granskning börjat ställa frågor upptäckte SKL att avtalet kunde innebära att inkassobolaget skickade fler ärenden till Kronofogden.

– Det är det incitamentet det finns risk för. Men om det är så, det är ju svårt att säga i och med att de andra bitarna finns. Det finns möjligheter att reglera detta. I avtalet har ju faktiskt kommuner och landsting möjlighet att korrigera detta och matcha vilken process de vill ha mot sin egen policy när det gäller skulderna, säger Olof Molander, affärsområdeschef för ramavtal på SKL:s inköpscentral.

Enligt Intrum själva har ökningen inget att göra med hur avtalet med SKL är konstruerat.

– Vi ser alltid till helheten i våra avtal. Jag tycker att det blir problematiskt att rycka ut en enskild priskomponent, säger Fredrik Backman vd Intrum Sverige AB.

Fredrik Backman kan inte svara på vad ökningen kan bero på.

– Jag känner mig trygg i att avtalet inte har koppling till hur vi väljer att bedriva inkassoprocessen.

Uppdrag gransknings reportage Sverigekraven sändes i SVT1 onsdag 30 januari 20.00 – det finns att se på SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Sverigekraven

Mer i ämnet