Det var uppbyggt för att man inte skulle föra idrotten i dåligt ljus, säger Bengt-Erik Bengtsson som gav åkare starttillstånd trots för höga blodvärden. Foto: SVT

Svensk skidchef mörkade blodvärden

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Under världscupen i Lahtis 1997 avslöjade blodtesterna värden över gällande gränsvärden hos flera skidåkare. Men resultaten mörkades av en högt uppsatt chef i internationella skidförbundet – svensken Bengt-Erik Bengtsson.

För att stoppa utvecklingen av ständigt stigande blodvärden hade internationella skidförbundet infört så kallade gränsvärden till världscupen i Lahtis 1997.

Blodtesterna i Lahtis är några av de allra första som görs och det är en svensk högt uppsatt chef i skidförbundet som undertecknar och godkänner listorna med blodvärden, Bengt-Erik Bengtsson.

UG – blodracet

Silvio Fauner var en åkarna som testades. Idag är han chef för italienska landslaget men 1997 var han själv en världsstjärna med VM-guld på meritlistan. Han hade ett blodvärde på 192 – vilket är extremt högt och långt över det gränsvärde på 185 som gällde vid tiden för loppet i Lahtis. Ändå tilläts han starta.

Silvio Fauner har ett blodvärde på 192. Ändå lät du honom starta. Hur kom det sig?

– Nej men, han hade, han var ju borta en timme, och kom tillbaka och hade ett normalt värde.

Enligt de här pappren har han bara testats en enda gång. Och han startade, men han fick inte gå i mål. Utan han gick ut efter 8,2 kilometer?

– Det berodde på att han var så pinknödig att han var tvungen att bryta, säger Bengt-Erik Bengtsson.

Silvio Fauner själv kan dock inte minnas att han bröt loppet i Lahtis.

– Nej nej, jag åkte färdigt. Bengt-Erik är en gammal man nu. Jag tror inte han riktigt kan skilja det ena loppet från det andra, säger Silvio Fauner.

Men i skidförbundets resultatlista från tävlingen finns ingen Fauner.

Det fanns ytterligare en världsstjärna i Lahtis som gavs starttillstånd av Bengt-Erik Bengtsson men ändå inte fullföljde något lopp.

Italienskan Manuella Di Centa skadade sig precis efter blodtestet. TV kablade ut bildernär hon hjälps upp ur en snödriva och körs iväg i ambulans. Men rykten gick om att det varit något problem med blodtestet – rykten som Bengt-Erik direkt avfärdade.

Nu kan Uppdrag granskning avslöja att Di Centa hade ett blodvärde på 173 – ett värde som hade gett henne startförbud. 

I en intervju från 1997 säger du att det var inga problem med hennes värden?

– Det var så som nu att den enda som kan kommentera resultatet av ett blodtest är den aktive eller hans landsförbund. Frågorna ställdes till mig och jag kunde inte svara för jag hade tystnadsplikt. Jag hade kunnat sagt ”ingen kommentar”.

Men när du säger att det inte var något problem med hennes test, då ljög du ju?

– Ja, jag förstår nu att jag skulle sagt ”ingen kommentar”. Jag ångrar att jag inte sa ”ingen kommentar” istället för inga problem. Men jag tror folk och politiker ljuger mycket mer än så här.

Du hade munkavle då alltså?

– Ja. Olyckligtvis. Det som hände var ju att om du hade för högt blodvärde en dag kunde du komma till start nästa dag. Det som blev infört efter att jag hade slutat var att det blev automatiskt stopp fem dagar innan man fick komma tillbaka. Det hade underlättat och framför allt hade alla förstått vad det handlade om. Nu var det uppbyggt för att man inte skulle föra idrotten i dåligt ljus, säger Bengt-Erik Bengtsson.

Uppdrag granskning har utan framgång försökt nå Manuella Di Centa för en kommentar.

Reporter: Hasse Svens och Magnus Svenungsson

Text: Magnus Johansson

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

UG – blodracet

Mer i ämnet