Under 2010-talet har antalet unga som söker sig till den könskorrigerande vården ökat kraftigt. Ökningen av framför allt unga personer som fötts som flickor har kallats explosionsartad. Antalet nya fall ökade med närmare 1 500 procent från 2008 till 2018, enligt Socialstyrelsen.
Men nu kan Uppdrag granskning avslöja att antalet remisser till KID-teamet, den mottagning som behandlar barn vid Karolinska universitetssjukhuset, plötsligt minskat kraftigt.
Under det sista kvartalet av 2019 kom 22 remisser, samma period året innan var siffran 64 – en minskning med 65 procent. KID-mottagningen själva tror att minskningen delvis beror på uppmärksamheten kring ämnet i media.
“100-150 ungdomar per år”
Könsidentitetsmottagningen för vuxna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala såg också en minskning av patienter och satte därför igång en egen studie. De har jämfört antalet remisser varje vecka med samma vecka året innan.
– Våra siffror antyder en minskning på 25 procent för hela landet, varje vecka, efter Uppdrag gransknings första program i april, säger överläkaren Fotis Papadopoulos som arbetat med studien.
Vad tänker du om det?
– Det handlar om 100-150 ungdomar per år som inte sökt vård, där vi tror att programmet kan ha påverkat. Minskningen syns enbart hos de som tilldelats könet flickor i åldern 13-18 år.
Minskar på flera håll i landet
Lundströmmottagningen i Västra Götaland gick från 24 remisser sista kvartalet 2018 till 15 stycken 2019. I Uppsala gick man från 30 till 21 remisser. Skåne, Östergötland och Västerbotten hade i princip ingen förändring av antalet remisser för barn och ungdomar under 18 år.
Totalt i landet minskade antalet unga som sökte sig till transvården med 38 procent sista kvartalet 2019, jämfört med året innan.
Fotis Papadopoulos vid Akademiska sjukhuset i Uppsala betonar att det enda man vet är att antalet remisser minskar, inte att antalet personer med könsdysfori gör det.
– Om de personerna får hjälp och stöd att utforska sina tankar och känslor om könsdysfori och identitetsfunderingar på annat sätt, utanför sjukvården, är det positivt.
“Den grupp jag är mest orolig för”
Även om en del unga inte behöver komma till vården tror Fotis Papadopoulos att en betydande del troligen kommer att behöva göra en utredning till slut – och en transition som kommer att synas i statistiken senare.
– Den grupp jag är mest orolig för är att det kan finnas ungdomar som sitter på sin kammare och lider med sina tankar och känslor i tystnad.
Mottagningen i Uppsala har tagit emot “ett fåtal” personer som ångrat sin könskorrigering, säger Fotis Papadopuoulos.
Ett antal läkare och forskare har varnat för att många av de unga som sökt sig till könskorrigerande vård inte är betjänta utav den, utan riskerar att ångra sig, är det de som inte kommer nu?
– Det har vi inga belägg för, så det går inte att veta.
