UG-referens: De ryska torpederna

Publicerad
Uppdrag granskning ·

Ta del av manus och källor till reportaget ”De ryska torpederna”. Du hittar källhänvisningar både i texten och längst ner på sidan.

Andersberg i Gävle för drygt ett och ett halvt år sedan. Klockan 13.30 dyker en livevideo upp på Instagram. 

Tumso Abdurachmanov:

Vem har skickat dig? 

XX:  

Jag kan inte prata. Ge mig nåt att dricka.   

Tumso Abdurachmanov: 

Håll käften! Tänkte du döda mig? 

XX:

Nej. 

Det är lite svårt att förstå vad som egentligen händer. Men en rysk man verkar ha tagit sig in i en lägenhet och gått till attack mot en annan man – med en hammare.

Tumso Abdurachmanov:

Tänkte du slå mig i huvudet med den här hammaren för att skrämmas? Hur kom du in? 

Det som först ser ut som ett lägenhetsbråk i ett miljonprogramsområde i Gävle handlar egentligen om något helt annat. Och spåren för oss till Tjetjenien. 

XX:

Att komma till Tjetjenien och fråga om hammaren och Chaschanov är dumt. Ta inte upp det. 

Fotograf:

Följ med nu.

Reporter:

Vet ni vem som har beställt överfallet?

Ex-mannen:

Det vill jag absolut inte kommentera. 

Samtidigt har vi fått en hemlig underrättelserapport.

Tumso Abdurachmanov:

Vem skickade dig? Vem skickade dig?

Som pekar ut en maktstruktur med blod på händerna. Och som binder samman det som hänt i Gävle med den högsta politiska ledningen – inte bara i Tjetjenien – utan hela vägen upp till Kreml. 

TITEL: DE RYSKA TORPEDERNA

Reporter:

Han skriver att han är här alldeles strax. Hallå. Jag hoppar in… så hur är det här tänkt nu. Du släpper av mig och så kommer du att åka och hämta honom? 

Jens Sjölund, advokat:

Sen hämtar jag honom. Kör upp honom till hotellet som är bokat. Hotellrum. Och så gör vi intervjun där. Och sen har jag en plan för hur han och jag ska ta oss därifrån sen. 

Mannen som attackerats i sin lägenhet i Gävle heter Tumso Abdurachmanov. Och är Tjetjeniens kanske största regimkritiker. 

Tumso Abdurachmanov:  

Var är pengarna, Kadyrov? Dom 150 miljarder rubel du fått ur statskassan under sju år för att förbättra vården i delrepubliken? Inte har du väl stulit dom? Eller…? 

Tumso Abdurachmanov:  

Jag utnyttjar de möjligheter jag har och jag bedriver ett informationskrig mot vårt folks fiender.

Jens Sjölund, advokat:  

Jag har fått uppfattningen att han når ungefär en fjärdedel av Tjetjeniens befolkning som är någonstans runt 1,5 miljoner människor. Väldigt många hör av sig till honom med kränkningar av mänskliga rättigheter, med problem som uppstår i Tjetjenien. Och han tar upp dom i dom här kanalerna, vilket har gjort honom omåttligt populär! 

Tumso Abdurachmanov: 

Häromdagen överlämnade Kadyrov ett diplom till sin fru från Putin. Kadyrov beslutade att överlämna det offentligt inför kamerorna under sina kamraters applåder.

Han har hundratusentals följare på sociala medier som Instagram, Youtube och ryska Telegram. Och hans kritik är ofta direkt riktad mot den tjetjenska politiska makteliten – inte minst mot ledaren själv Ramzan Kadyrov.

Tumso Abdurachmanov: 

Vad rörd man blir… Stort tack, Ramzan Achmatovitj Kadyrov för den frihet du gett vårt folk!

Reporter:  

Vad är det du kämpar för då, vad är ditt mål?

Tumso Abdurachmanov:  

För allt. För att de religiösa fritt ska få utöva sin religion i vårt land. Och för att de icke-religiösa också ska kunna känna sig helt trygga. Att deras rättigheter och friheter ska garanteras. Det viktiga för mig är att vi får till stånd en egen, självständig, suverän stat. Och att det blir en rättsstat. Men vilket statsskick det ska vara måste mitt folk få välja.

Han flydde Tjetjenien och 2019 kom han till Sverige för att söka asyl. Och attacken på Tumso i Gävle skapade rubriker världen över.

Tumso Abdurachmanov:  

När jag vaknade satt han redan på mig på den här sidan av sängen och gav mig flera slag med en hammare. Jag minns inte vilken hand han slog mig med eller hur lång tid det tog innan jag fattade något. Först slogs vi på den här sidan. Den första och största skadan fick på den här sidan. Här kom det mesta blodet och här fick jag dom flesta hammarslagen. Jag lyckades få undan honom och trycka en tumme i ögat på honom. Jag knuffade över honom på den här sidan och hamnade ovanpå honom. Så fortsatte vi att slåss på den här sidan av sängen.

Tumso lyckas övermanna angriparen – får själv tag i hammaren och går till motattack.

Tumso Abdurachmanov:  

Jag tog telefonen och ringde en god vän. Jag sa att jag blivit överfallen och bad honom ringa efter polis och läkare. Sen gick jag tillbaka till den här sidan och startade en livesändning på Instagram där jag ställde frågor till honom.

Tumso Abdurachmanov: 

Hur kom du hit?

XX:  

Med tåg och flyg. 

Tumso Abdurachmanov:  

Hur fick du reda på min adress? 

XX:  

Dom gav mig den.  

Tumso Abdurachmanov: 

Hur visste dom den?

XX:  

Vet inte. 

Först på plats är polisen i Gävle. Men snart inser man allvaret i det som hänt och SÄPO kopplas in.

Daniel Stenling, chef kontraspionage SÄPO:  

Vi tog över förundersökningen formellt den 9:e mars 2020. Och anledningen till att vi tog över den var att det fanns misstankar då att främmande makt kunde ligga bakom det här mordförsöket.

Reporter:  

Visste ni då vem den här personen var, Tumso Abdurachmanov?

Daniel Stenling, chef kontraspionage SÄPO:  

Ja, han var känd för oss. 

Två personer misstänks för attacken mot Tumso. Den då 29-årige mannen Ruslan Mamajev som är född i Kazakstan. Men också en 32-årig tjetjensk kvinna som rest hit från Frankrike – och som har en speciell relation till Tumso. Båda är ryska medborgare.  

Men SÄPO misstänker ytterligare en man för mordförsöket – som en av hjärnorna bakom. Den då 39-årige tjetjenen Imran Chaschanov.

Reporter:  

Vet ni var han befinner sig?

Daniel Stenling, chef kontraspionage SÄPO:  

Säg såhär. Vi har gått ut med en internationell efterlysning men svaret vi har fått från Interpol är att han inte gått att hitta i Ryssland.

Reporter:  

Okej.

Ryska UD:  

Jag har ingen juridisk möjlighet att ordna visumdokumenten. 

Reporter:  

Så jag kan inte resa till Moskva just nu?

Ryska UD:  

Det stämmer. Vi måste invänta order från regeringen.

Men om en främmande makt ligger bakom attacken i Gävle. På vems uppdrag har då mordförsöket utförts?

Spåren leder oss till Ryssland och vi behöver åka dit. Men det går inte – på grund av pandemin säger man på ryska utrikesdepartementet. Men det finns ett annat sätt.

Maria Georgieva, korrespondent: 

Stämningen var ganska lugn till en början. Navalnyj själv log inifrån den här buren som är gjord av glas där han stod.

Vi kontaktar vår kollega Maria Georgieva på plats i Moskva. Hon är mångårig korrespondent i Ryssland.

Maria Georgieva, korrespondent: 

Hallå där!

Reporter: 

Hallå Maria.  

Maria Georgieva, korrespondent: 

Hej Ali.

Reporter:  

Hur är det med dig?

Maria Georgieva, korrespondent: 

Det är bra tack.  

Reporter: 

Ja, har du hunnit gå igenom det här materialet?

Maria börjar söka efter den efterlyste och försvunne Imran Chaschanov och andra nyckelpersoner bakom mordförsöket.  

Enligt SÄPO planerades mordet på ett möte i Moskva, strax före jul 2019. Där ska Imran Chaskanov erbjudit Ruslan Mamajev runt 100 000 kronor för att kartlägga Tumsos liv i Sverige.

Mötet ska ha skett på ett kafé i stadsdelen Arbat i centrala Moskva.

Maria Georgieva, korrespondent: 

Får jag visa en bild? Ni kanske känner eller har sett den här mannen?

Julia, kaféägare:

Ärligt talat kan jag inte säga att jag känner igen honom. Nej… jag skulle säga att han är från Kaukasien. Om det är en person som har gjort något, så finns han knappast på sociala medier. Han har nog sett till att hans foto inte finns någonstans. Inte han, inte han… Det blir nog svårt att hitta honom. 

Maria Georgieva:  

Jag förstår med stort tack ändå.

En kort bit från kafét – vid Moskvafloden – ligger “President hotel”. I utredningen kopplas Imran Chaschanov och andra personer från mordförsöket i Gävle till den här platsen.

En man vi träffar bekräftar också att det är här den tjetjenska presidenten Kadyrovs närmaste män i Moskva håller till.

XX 

Jag är medhjälpare och rådgivare sedan många år.

Maria Georgieva, korrespondent 

Är det några politiker som bor här?

XX  

Ja, den kaukasiska eliten bor här. Ni har säkert sett den kaukasiska eliten. Politiker och parlamentsledamöter bor här. 

Hit välkomnas också toppolitiker och internationella höjdare. Just den här dagen gör den nya talibanregimen sitt första officiella statsbesök i Ryssland. 

Men vi hittar ingen av dom vi söker i Moskva. Sökandet kommer istället ta oss 180 mil söderut.

I januari 2020 köps den här bilen i Litauen och transporteras till Sandviken med Silja Line-färja av en okänd person.

Dagen efter anländer Ruslan Mamajev till Sverige via tåg från Köpenhamn för första gången. Han checkar in på ett hotell i centrala Stockholm – dit även Imran Chaschanov kommer.  

Två dagar senare hämtar Ruslan Mamajev upp bilen i Sandviken.

Sen kör dom till Gävle för att kartlägga Tumso. Dom följer efter honom till en mataffär, en pizzeria och ett köpcenter där han brukar handla – och filmar honom med en mobiltelefon. 

Helt ovetande om sina övervakare – lever Tumso sitt liv i Gävle. Där har han – via sociala medier – också inlett en kärleksrelation med den 32-åriga kvinnan. Det är i alla fall vad Tumso tror – i själva verket spelar hon ett dubbelspel, en honungsfälla.  

Enligt SÄPO tyder tillvägagångssättet på att det är en aktör med stora resurser som ligger bakom mordförsöket.

Daniel Stenling:  

Nämen, dels kan vi konstatera att det är just så att säga fysisk rekognosering i Sverige som har genomförts på ett sådant sätt som är omfattande. Sedan har vi sett att det har kostat väldigt mycket pengar. Vilket också är ett tecken på att det är någon som har gott om pengar som ligger bakom och som har kunnat göra det här då.  

Vi är i Wien för att ta del av en hemlig rapport som berör Tumsos fall. Den är skriven av en europeisk underrättelsetjänst – och vi får inte behålla rapporten utan måste skriva av den.  

Den handlar inte bara om Tumso – utan gör den här historien större. Attacken i Gävle är en av flera liknande fall i Europa – och dom som ligger bakom pekas ut i rapporten. 

Christo Grozev, Bellingcat:  

Okej. Han flög alltså den 18 februari från Nazran, inte från Groznyj. Och sen körde han tillbaka till Moskva.

I Wien träffar vi också Christo Grozev från det internationella researchnätverket Bellingcat. 

Reporter:  

Tar spåren slut där?

Christo Grozev, Bellingcat: 

Få se... Nej. Den 29 februari samma år flög han till Groznyj. Och där stannade han.

Reporter:  

Och det är det sista ni vet? 

Christo Grozev, Bellingcat: 

Ja. 

Genom deras tillgång till läckta databaser från ryska myndigheter har dom bland annat lyckats avslöja misstankar om att ryska militären låg bakom nedskjutningen av det malaysiska flygplanet MH 17. 

Och kunnat koppla ryska underrättelsetjänsten till förgiftningen av den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.  

Christo har tillgång till databaser med passuppgifter, adresser, mobildata, flygpassagerardata. Han blev också tidigt involverad i Tumsos fall och hittade information om en av hjärnorna bakom attacken – den idag internationellt efterlyste Imran Chaschanov.  

Christo Grozev, Bellingcat: 

Med hjälp av de vanliga databaserna kollade jag upp hans bakgrund och framför allt hittade jag information om hans senaste resor. Han hade rest till Italien och sen åkt hem från Oslo  den 31 januari 2020. Det var ett par veckor före mordförsöket på Tumso.

I Bellingcats databaser fanns alltså flygdata som visade Imran Chaschanovs resor. Hur han efter att ha kartlagt Tumsos liv i Gävle – lämnat Sverige och flugit via Oslo den 31 januari 2020 till Moskva. Därefter har han varit i den ryska staden Nazran. 

Det sista flyget vi hittar är tre dagar efter mordförsöket på Tumso – från Moskva till Tjetjeniens huvudstad Groznyj. Därefter upphör spåren. 

Här kan även andra inblandade personer befinna sig enligt SÄPO:s utredning. Men det är en svår och riskabel plats för en journalist att arbeta på.

Vi har hittat en bra anledning som gett oss möjlighet att resa dit. Maria har bett om att få intervjua hälsoministern för ett reportage om Coronapandemin. 

Och han tar emot på sitt kontor i centrala Groznyj. 

Han säger att han är stolt över att medborgarna i Tjetjenien har en hög tilltro till makthavarna.  

Maria Georgieva, korrespondent:   

Trevligt att träffas. 

Elchan Sulejmanov, hälsominister Tjetjenien:  

Detsamma.  

Vilket han menar ska ha resulterat i att dom i stor utsträckning vaccinerat sig mot Covid-19.  

Elchan Sulejmanov, hälsominister Tjetjenien:  

Det beror på den vertikala maktdelningen och på all respekt och högaktning som folket hyser för delrepublikens ledning. Det ligger många års arbete bakom det. Disciplinen i Tjetjenien är betydligt högre än i många andra regioner i Ryssland.  

Samtidigt som vi gör vårt reportage om Coronapandemin försöker Maria också hitta dom inblandade i attacken mot Tumso i Gävle.  

Men vi har kort om tid och behöver ta oss till en by en knapp timmes bilresa från Groznyj – den efterlyste Imran Chaschanovs hemby Shalazhi.  

När Sovjetunionen kollapsade i början av 90-talet ville Tjetjenien bli en självständig stat. Kampen blev långvarig och resulterade i två blodiga krig. 

Vladimir Putin:  

Vi kan inte kosta på oss en enda sekund av svaghet. Inte en enda sekund!  

En av de starka tjetjenska separatistledarna Achmat Kadyrov överger upproret och byter sida till den ryska centralmakten. 2003 utses han med stöd av Putin till president i den ryska delrepubliken Tjetjenien. Men mindre än ett år efter uppgörelsen mördas han av tjetjenska miliser i ett attentat.  

2007 får hans son Ramzan Kadyrov makten och har sedan dess styrt regionen med sharialagar och järnhand – hela tiden med Kremls finansiella stöd för att återuppbygga republiken från krigsruinerna.

I utbyte lovar Kadyrov trofasthet till Putin och slår brutalt ner motstånd och självständighetskrav. Den som inte följer honom betraktas som en fiende. Som Tumso.

Tumso Abdurachmanov: 

Här är datumet när filen sparades, när den skapades.

Tumso berättar hur han 2019 fick unika bilder läckta till sig. Ett 8 timmar långt råmaterial inifrån dåvarande borgmästaren Islam Kadyrov – presidentens kusinsons – kontor. Dom visar hur borgmästaren pressar några kvinnor att betala pengar – och hotar dom.  

Islam Kadyrov, borgmästare:  

Jag ska döda dig! 

Kvinna:  

Jag har inte tagit dem. 

Sen ger han kvinnorna elchocker.   

Nyhetsinslag/Stats-tv Groznyj:  

Sådana här elchocker görs flera gånger. Vi kommer inte visa varje gång det sker. Det är många gånger.

Tumso Abdurachmanov:  

De torterades med elpistol. De förolämpades och skrämdes upp. Men ingen kräver någon ursäkt. Varför straffas de inte? När får vi se dem be om ursäkt med nedböjda huvuden?

Tjetjenska myndigheter har många gånger förnekat anklagelser om liknande allvarliga brott. Men denna gång ledde filmmaterialet som läcktes till Tumso till att borgmästaren blev avskedad. 

Samma borgmästare var den som fick Tumso att tvingas fly sitt land, berättar han. Då arbetade han som chef på ett Telekom-bolag i huvudstaden. Han var på väg för att hämta sin dotter på förskolan när hans bil stoppades av – Islam Kadyrov.  

Tumso Abdurachmanov:  

Han såg mig i bilen, för rutorna var inte tonade. Han såg att jag hade skägg. Han vevade ner rutan och bad mig köra åt sidan. 

Kadyrov tar hans mobiltelefon och börjar undersöka den.

Tumso Abdurachmanov:  

Där fanns politiska bilder och en del satir som drev med makthavarna och deras politik.  Jag hade alltså material som vittnade om mina politiska åsikter. Han höll min mobil i handen, tittade på bilderna och ställde frågor. Och så höll det på i kanske 6 timmar.

Bilderna i mobilen är i fokus men Tumso säger också att han anklagas för att bära sitt skägg på ett felaktigt sätt.

Tumso Abdurachmanov: 

Folk kom och gick, men Islam satt bara där och pratade med mig. Han gav mig ett val. Han tänkte släppa mig och alltså ge mig en chans att fly. Han gav mig tre dygn. ”Fly vart du vill, jag tänker inte förfölja dig på tre dygn.” ”Men om tre dygn ska jag hitta dig och döda dig. Jag har dödat många som du.” 

Han släpps till slut men inser att hans liv är i fara. Han sätter sin närmaste familj i säkerhet utanför Tjetjenien – och bestämmer sig själv för att fly. 

Tumso Abdurachmanov:  

Efter det började mitt dissidentliv. Och sedan den 8 november 2015 har jag aldrig varit tillbaka på ryskt territorium. 

Fotograf:  

Rakt fram här… 

50 minuter sydväst från Groznyj ligger Shalazhi – den efterlyste Imran Chaschanovs hemby. Det finns inga vägspärrar så det är bara att köra rakt in i byn. Vi hade förberett oss på att bli förhörda av polis men blir inte stoppade.  

Däremot stannar en man oss på vägen.

Bybo 1:  

Det har alltid funnits opposition här. 

Teamet: 

Det har skett ett överfall i Sverige.  

Bybo1: 

Dom kollar den där Tumso. 

Teamet:  

En var från Sjalazji. 

Mannen börjar prata om Tumso och berättar vad som händer när människor retar upp de tjetjenska makthavarna. 

För att inte utsätta dom vi träffar för några risker väljer vi att inte visa dom i bild. 

Bybo 1:  

Om man ger honom en lajk blir man gripen. Det var en kille på gymnasiet som dom tog. Polisen tog honom. Och varför gjorde dom det? Jo, han hade talat illa om makthavarna. Och det åkte han in för.  

Intill den stora moskén möter vi en man uppväxt i byn, men som numera bor i Moskva. 

Maria Georgieva, korrespondent:  

Namnet Chaskanov, säger det er något?    

Bybo 2:  

Honom hittar ni inte här.  

Maria Georgieva, korrespondent: 

Vet ni när han var här senast? 

Bybo 2: 

Nej, han bor inte här. 

Maria Georgieva, korrespondent: 

Är han i Ryssland, eller?     

Bybo 2: 

Du ska inte hålla på att forska i var folk håller hus. 

Maria Georgieva, korrespondent: 

Har ni känt honom sedan barndomen, eller? 

Bybo 2: 

Han kommer från en bra familj. Hans far var en bra människa. Det var alla. Att komma till Tjetjenien och fråga om hammaren och Chaschanov är dumt. Lyd vårt råd, ta inte upp det här ämnet.  

Maria Georgieva, korrespondent: 

Tror ni att det är sant?   

Bybo 2: 

Jag vet inte. Jag hoppas inte det. 

Men han tycks veta mer än vad han vill säga.  

Bybo 2: 

Vi vet vad som händer i världen, i Belgien, Sverige, södra Kazakstan... Som en maffia, på ett bra sätt. En familj, vi vet precis vad som ska hända imorgon.  

Maria Georgieva, korrespondent: 

Gömmer han sig, tror ni?

Bybo 2: 

Jag vet inte. Ni hittar honom nog inte. En person som står på Interpols lista träffar inte gärna svenskar i Ryssland. 

Vi lämnar byn och beger oss tillbaka till huvudstaden Groznyj. Enligt utredningen finns där en man som bör ha mer information om den efterlyste Imran Chaschanov – och vilka som låg bakom mordförsöket på Tumso i Gävle. 

Tumso berättar att när han flydde från Tjetjenien sökte han först asyl i Georgien – men fick problem. Ryska myndigheter misstänkte honom för samröre med terrorister och förde upp honom på Interpols efterlystlista. 

Tumso Abdurachmanov:  

Jag beskylldes för att vara i Syrien och strida där med tillsammans med IS. 

Reporter:  

Har du någonsin haft kontakt med liknande grupper, IS eller den typen av extremistiska grupper?

Tumso Abdurachmanov:  

Självklart inte. Alla brott var påhittade. 

Det är nu han börjar sända och publicera filmer på Youtube där han berättar om sitt liv, hur jagad han är och hur han av ryska myndigheter placerats på Interpols lista. Han flyr vidare till Polen där han tar hjälp och lyckas motbevisa dom ryska myndigheternas anklagelser. 

Jens Sjölund, advokat:  

Det som händer till följd av hans begäran är att Interpol konstaterar att Ryssland kan inte backa upp det påstådda brottmålet med tillräcklig information. Och Interpol valde att ta bort den.

I det här dokumentet från Interpol står det hur man tagit bort Tumso från rödlistningen. Han flyr vidare till Sverige där SÄPO snart kopplas in på grund av hotbilden mot honom. 

Daniel Stenling, chef kontraspionage SÄPO:  

Vår bild är ju att han är en så att säga en oppositionell person som riktar kritik mot det befintliga så att säga styret i Tjetjenien. Det är vår bild. 

Reporter:  

Och han är inte jihadist?   

Daniel Stenling, chef kontraspionage SÄPO: 

Nej, det är inte vår bild att han är. Han är inte det nej.

Till Sverige kom Tumso ensam i februari 2019. Familjen stannade i Polen av säkerhetsskäl eftersom han utsatts för en rad hot. Och här söker han nu asyl.

Reporter:  

Du har varit i Sverige ganska länge nu. Hur lever du ditt liv?

Tumso Abdurachmanov:

Ja, inte är det något roligt liv… Jag har i stort sett gått under jorden. För det mesta är jag tvungen att sitta hemma, i ett slutet rum. Och jobba. Jag skriver mina bloggar och bedriver min verksamhet. Jag har en katt. Han och jag tillbringar tiden tillsammans. 

Regimkritiska inlägg på sociala medier från lägenheten i Gävle har uppenbarligen retat upp den tjetjenska ledningen. Under ett regeringssammanträde säger presidenten, Ramzan Kadyrov, så här:

Ramzan Kadyrov: 

Vi måste stoppa dem som skvallrar och vill splittra oss. Enda sättet är att bli av med dem är att döda dem, fängsla dem och skrämma dem.

Även talmannen i det tjetjenska parlamentet och en av Kadyrovs närmaste män - Magomed Daudov till vänster i bild – har i ett inlägg på Instagram – uttalat en så kallad blodshämnd mot Tumso – som han menar skändat landsfadern.  

Magomed Daudov: 

Var vaksam. Kontrollera att dörren är låst innan du går och lägger dig. När du är ute och går och plötsligt får en spark bakifrån, då är det ingen slump. 

Från att bara kartlägga Tumso i Gävle får dom båda männen nya order. Nu ska Tumso mördas. En halv miljon kronor utlovas i ersättning för uppdraget.

I slutet på januari är dom båda på Ikea i Uppsala och köper knivar och en verktygslåda. Därefter tar dom in på ett hotell vid Arlanda under falskt namn. Sen lämnar dom Sverige. 

Men en månad senare återvänder en av dom – Ruslan Mamajev – återigen med tåg från Köpenhamn under det nya falska namnet Roman Ivanov. Han kommer ensam till Gävle. Planerna har ändrats och den andre - Imran Chaschanov – är kvar i Ryssland.

Två dagar senare tar sig Ruslan Mamajev ensam in i Tumsos lägenhet för att mörda honom. 

Men i lägenheten finns också en annan person. Den kvinna som ett halvår tidigare tog kontakt med Tumso. För det är hon som släpper in Ruslan Mamajev i lägenheten när Tumso sover – så att han kan verkställa sitt uppdrag. 

Tumso Abdurachmanov:

Jag fattade ingenting. Men när jag hade samlat mig begrep jag att den där mannen ville mörda mig. Och han tänkte inte ge sig dessförinnan. 

Aftonbladet-TV, den 2 november 2020 

En 29-årig rysk medborgare står åtalad för mordförsök på en tjetjensk regimkritiker i Gävle i februari i år. 

Den 2 november 2020 inleds rättegången i Tumsos fall. Ruslan Mamajev och kvinnan står åtalade för mordförsöket. Imran Chaschanov är fortsatt internationellt efterlyst i sin frånvaro.  

Men för Tumso är det uppenbart vilka som ligger bakom – och har beställt mordet.  

Tumso Abdurachmanov:  

Naturligtvis ligger den ryska regimen i Tjetjenien bakom det här. Det är inte ett sådant brott som bara en person ligger bakom. Det är staten som ligger bakom. Det är ett politiskt brott.

Och han får stöd från SÄPO.

Daniel Stenling, chef kontraspionage SÄPO: 

Det som vi har presenterat det handlar egentligen om så att säga, dels vad den här målsägande har sagt om regimen då, om individer i regimen. Och vad individer i regimen har svarat. Hela den bilden och kopplat till att vi inte hittat någon annan motivbild som är rimlig, så drar vi den slutsatsen. Att det här var beställt utav den tjetjenska regimen.

Reporter:   

Det kan inte finnas några alternativa motivbilder? Alltså organiserad brottslighet, eller någon personkonflikt där det finns inget sådant som ni har sett?

Daniel Stenling, chef kontraspionage SÄPO: 

Som vi har sett i vår utredning och presenterat så har vi inte sett någon annan motivbild än den som vi har presenterat då, kopplat till att det skulle vara ryska delrepubliken Tjetjenien, som ligger bakom. 

SÄPO beskriver maktstrukturen i Tjetjenien och vilka personer som kan ligga bakom mordförsöket.

Högst upp presidenten Ramzan Kadyrov. Vid hans ena sida står talmannen i det tjetjenska parlamentet Magomed Daudov – han som uttalat en blodshämnd mot Tumso.  

Och vid andra sidan om presidenten står Adam Delimchanov, parlamentsledamot i ryska statsduman i Moskva – som ålagts internationella sanktioner på grund av misstankar om beställda mord.

I utredningen beskrivs också kopplingen mellan parlamentsledamoten Delimchanov och den efterlyste och försvunne - Imran Chaschanov. 

På den här bilden syns Delimchanov med en av sina närmaste män.  Och på den här ser vi samme man tillsammans med Imran Chaschanov. Dom är släkt och kommer från samma by. 

Och det är Imran Chaschanov som pekas ut som en av hjärnorna bakom attacken i Gävle. Som var på plats och spionerade på Tumso och som gav Ruslan Mamajev uppdraget. 

Daniel Stenling, chef kontraspionage SÄPO: 

När stater ligger bakom något så jobbar man just med proxy som vi kallar det eller alltså egentligen då sändebud eller utförare så att säga då. Och själva syftet med det är att det ska finnas ett väldigt stort glapp mellan då beställaren och utföraren. 

Proxyn eller utföraren i det här fallet är alltså Ruslan Mamajev. Men han förnekar att han ville mörda Tumso. I rätten säger han att han bara ville skrämma honom och att det var Imran som gav honom uppdraget.

Ruslan Mamajev:  

Först försökte han lugnt och sansat få mig att hjälpa honom. Sen började han hota mig och sa att han hade gett några personer ett löfte om att han alltid håller sina ord.

Ruslan skulle alltså avleda hans uppmärksamhet. Imran skulle döda honom.

Ruslan Mamajev:  

Jag skulle träffa Tumso utomhus och låtsas vara en följare. Jag skulle distrahera honom och Imran smyga sig fram och döda honom med en kniv.

Men så blev det inte. Istället genomförde Ruslan attacken utan Imran Chaschanov. Och det är kanske därför uppdraget misslyckas.  

Kvinnan säger att hon aldrig mer skulle få träffa sina barn igen om hon inte deltog i honungsfällan – och förförde och lurade Tumso.

Och att det var hennes före detta man som tagit barnen och tvingat in henne i planerna. Det var därför hon öppnade åt Ruslan Mamajev när Tumso låg och sov.

Kvinnan:  

Jag hörde omedelbart att det var XX för han var grov i munnen. ”Öppna dörren åt mig idag”, sa han. ”Om du inte öppnar dörren idag så får du varken höra eller se dina barn mer.” 

Förhörsledare:  

Vad bestämde du dig till sist för då? 

Kvinnan: 

Jag sa att jag skulle öppna. Han sa att inte vore en karl om… jag inte öppnade skulle jag aldrig mer få träffa mina barn.

Tumso Abdurachmanov:  

Det är mycket obehagligt. 

Tumso berättar att hon kontaktat honom på sociala medier sommaren 2019. Och hur dom inledde en relation där hon besökte honom i Gävle. I förhören beskrivs hon som flickvän – men i själva verket har dom gift sig enligt muslimsk tradition.

Dagen före mordförsöket besökte kvinnan Tumso igen. Övervakningskameror visar när hon kommer till Sverige från Frankrike och dom möts på Arlanda.

Tumso Abdurachmanov:  

I polisutredningen fastslås inte det. Och jag vet inte om hon skickades fram redan från början för att göra det här eller värvades med tiden. 

Reporter:  

Men du litade på den här kvinnan?

Tumso Abdurachmanov:  

Javisst. Absolut. Det var till och med så att innan jag hade sett polisutredningen visste jag inte att hon var så pass delaktig i brottet. 

Gärningsmännen vet var Tumso bor och kvinnan har skickat bilder inifrån hans lägenhet med sin mobiltelefon till sin före detta man i Tjetjenien. Hon säger att hon fått order om att öppna dörren för Ruslan med kodordet: ”Polis”.  

Tumso Abdurachmanov: 

Jag blev chockad. Det var ett ordentligt förräderi. För mig kom det förstås helt oväntat. 

I januari 2021 faller domen i tingsrätten. Ruslan Mamajev får 10 års fängelse för försök till mord. Kvinnan 8 års fängelse för medhjälp till försök till mord. Dom båda ska dessutom utvisas och förbjuds att återvända till Sverige.  

Åklagaren pekar på att det är en ”statlig aktör” som ligger bakom mordförsöket. Det gäller citat: ”motivet, resurserna och förmågan att utföra en operation av det här slaget”.  

Tingsrätten bekräftar åklagarens bedömning och skriver att: ”Den enda motivbild som finns är den som åklagaren framhållit, nämligen Tumsu Abdurachmanovs kritik mot de styrande i Tjetjenien”. 

Tillbaka i Tjetjenien och sökandet efter den efterlyste Imran Chaschanov. I Groznyj finns ytterligare en central person i SÄPO:s utredning – kvinnans ex-man som tvingat in henne i planerna.  

Vi söker upp honom för att fråga om hans roll och vad han vet om Imran Chaschanov. Våra kontakter på Bellingcat har hittat och skickat hans adress till oss.

Chauffören: 

Om han inte kommer, åker jag efter er. 

Maria Georgieva, korrespondent: 

Ok. Vänta… Porten är öppen.  

Fotograf:  

Är det här? Kom, då går vi. 

Han ser oss direkt när vi kör fram med bilen. 

Maria Georgieva, korrespondent:  

Jag heter Maria. Jag är korrespondent på Sveriges Television. Vet ni om XX bor här?  

Ex-mannen:  

Jag är XX.      

Maria Georgieva, korrespondent: 

Har ni hört talas om Tumso Abdurachmanov? 

Ex-mannen: 

Javisst. 

Maria Georgieva, korrespondent: 

Vet ni vem som beställde överfallet? Det är så känt i Sverige, något att titta på.    

Ex-mannen: 

Jag har inte minsta lust att kommentera det. 

Maria Georgieva, korrespondent: 

Och Imran Chaschanov, är han i Tjetjenien? 

Ex-mannen: 

Honom känner jag inte alls. 

Maria Georgieva, korrespondent: 

Han planerade allt tillsammans med Delimchanov, XX och Chaschanov. Vet ni vilka dom är?

Ex-mannen: 

Visst gör jag det. Dom är välkända här i delrepubliken. Men jag kan inte prata om dom för jag är inte insatt in något. Våra klanäldsten bad oss att göra ett uttalande, men det vill jag inte. Jag vet att ni filmar. Jag vill inte att folk ska se det här.

Han hävdar att anklagelserna från ex-frun är falska och lägger all skuld på henne.

Ex-mannen: 

Om svensk polis är intresserad får göra en officiell förfrågan och komma hit. Jag ska berätta allt för utredarna. Jag har ingenting att dölja. Alla som har förtalat mig i den här historien tänker jag ställa till svars. Men inte enligt rysk lag, utan enligt tjetjensk lag. Det kan jag försäkra. 

Maria Georgieva, korrespondent: 

Vad innebär ”enligt tjetjensk lag”? 

Ex-mannen: 

Den som inte fattat redan fattar snart. 

Stämningen blir alltmer hotfull och vi bestämmer oss för att lämna platsen. Efter det här mötet upptäcker vi också att en bil följer efter oss.

Chaufför:  

Nu kan jag köra på bara. Då ser vi åt vilket håll dom kör. 

Maria Georgieva, korrespondent: 

Det blir bra. 

Chaufför: 

Nummer och allt syns. Jag hoppades att det var en slump att han åkte efter oss. 

Det har blivit dags att lämna Tjetjenien. Vid gränsen mot grannrepubliken Dagestan stannar den vita bilen och vi ser att de bevakar oss. Och väntar på att vi ska åka vidare.

Närmare än så här kommer vi inte den efterlyste Imran Chaschanov. Han förblir försvunnen.

Den ryska torpeden Ruslan Mamajev placeras på Kumlaanstalten. Domen överklagas och i Hovrätten får han ett ännu högre straff – 12 års fängelse. Samtidigt lindras kvinnans dom till 1,5 år eftersom hon inte visste att Tumso skulle mördas – och hon utvisas från Sverige.  

Även Hovrätten skriver att det är citat: ”mycket som talar för att det är Tumso Abdurachmanovs verksamhet som utgör motivet till gärningen”. Men man menar att det inte går att dra några ”säkra slutsatser”. 

Reporter:  

Det ska nog vara här direkt till höger tror jag. Skulle stå där vid någon U-bahn. 

Attacken mot Tumso är långt ifrån unik. I den underrättelserapport vi fått tas ett antal andra fall upp i Europa. Uppgifter som ger oss anledning att ställa frågor även till Kreml.

I ett av dom fallen pågår just nu en uppmärksammad mordrättegång – i Tyskland.

Reporter:  

Ja men där står hon ju. Hon skulle stå vid någon U-bahn.  

Vår kollega Maria har lämnat Ryssland och Tjetjenien och vi träffas i Berlin. 

Reporter:  

Hallå Maria.

Maria Georgieva:  

Hej Ali. Kul att ses.  

Reporter:  

Släng in väskan här bak och hoppa in.  

The Guardian-TV:  

I augusti blev en georgisk medborgare ihjälskjuten i Berlin mitt på dagen. Snart fattades misstankar om att den ryska säkerhetstjänsten var inblandad. Offret var en f.d. rebellofficer som slogs mot Ryssland det andra Tjetjenienkriget. Den misstänkte mördaren, en ryss, sitter häktad. Moskva förnekar all inblandning. 

Sommaren 2019 sköts den tjetjensk-georgiske Zelimchan Changoshvili i huvudet mitt på dagen i en park i centrala Berlin. Han var en uttalad kritiker av Kadyrov och hade överlevt ett tidigare mordförsök 2015.  

Manana är den mördade mannens änka. 

Manana Tsatieva, änka: 

Han kom gående härifrån. Och han kom ifatt honom där borta. Det fanns vittnen. På kaféet där borta fanns det många vittnen. Det första skottet träffade honom i axeln. Han föll framstupa, alltså med ansiktet mot marken. Han föll av cykeln men reste sig och gick fram och sköt honom med två skott i huvudet. Det var ett proffs. En vanlig människa hade inte kunnat göra så.  

Och det här är ett fall där kopplingarna till den ryska underrättelsetjänsten FSB avslöjats av Bellingcat tillsammans med den tyska tidningen der Spiegel och ryska Insider.

Christo Grozev, Bellingcat:  

Jag borde inte bli förvånad när jag hittar nya statssanktionerade brottsstrukturer. Men det som ständigt chockar mig är att vi inte upptäcker enstaka brott, utan strukturer för långsiktiga operationer. 

Med hjälp av passregister, mobildata, handlingar från Skatteverket i Ryssland och läckta foton lyckades dom avslöja att den misstänkte mördaren är kopplad till underrättelsetjänsten FSB och hur han före mordet fått en helt ny identitet.   

Sedan 2009 har tolv tjetjenska regimkritiker mördats eller utsatts för mordförsök. I Tyskland, Österrike, Frankrike och i Gävle. Dåd som slagits fast eller misstänks vara politiskt motiverade.

Manana Tsatieva, änka: 

Kritiker kan göra att man inser sina brister och börjar tänka över dom. Han anser att alla kritiker måste bort. 

Maria Georgieva, korrespondent: 

Många tjetjener förföljs i utlandet. 

Manana Tsatieva, änka: 

Ja, absolut. Man kan till och med bli förföljd för saker man sagt. Som kanske bara slunkit ur en. Nåt man bara sagt, nåt vagt.

Maria Georgieva, korrespondent: 

Varför dödades Zelimchan? 

Manana Tsatieva, änka: 

De såg förmodligen hans styrka. Och styrkan bakom honom. Som jag uppfattar det tillgriper folk såna åtgärder för att dom mött en stark motståndare. Såna måste undanröjas. Det avslöjar hur svaga såna ledare är som gör sånt. Dom kommer att fortsätta som dom alltid har gjort. 

Domen i Tyskland väntas komma i början på nästa år – men fallet har redan fått politiska konsekvenser.  

The Guardian TV den 9 december 2019:  

Angela Merkel försvarar utvisningen av ryska diplomater. Enligt Tysklands statsåklagare finns bevis på rysk inblandning. 

Vi fick en hemlig rapport från en europeisk underrättelsetjänst med känsligt material om vilka som bär ansvar för attacken mot Tumso och andra regimkritiker i Europa.  

Men där ansvar läggs ännu högre upp i den ryska hierarkin än hos Kadyrov-regimen.

Vi låter Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk expert på Totalförsvarets forskningsinstitut läsa rapporten.   

Den beskriver hur Ryssland och Tjetjenien utvecklat sin förmåga att genomföra utomrättsliga avrättningar. 

”Assassinations sanctioned by the state”

Den pekar också ut ett specialförband inom Nationalgardet, SOBR Terek, som har kapacitet att organisera och genomföra mord.   

”SOBR Terek”, ”instigators, organisers” 

Men framförallt beskriver den en närmast symbiotisk relation mellan Kadyrov och Kreml. Och lägger ansvar för de tjetjenska morden på Rysslands president Vladimir Putin.

”Symbiotic”. 

Man konstaterar att så länge Kadyrov inte går för långt, låter Putin honom hållas. 

”Putin leave him alone”.

Fredrik Westerlund, FOI:  

Som president i Ryssland, som ledare för Ryssland så kan man anses ha ansvaret, i synnerhet om det är så att man inte till synes gör någonting konkret för att stävja den här typen av övergrepp på mänskliga fri- och rättigheter och övergrepp på andra staters suveränitet genom att skicka mordpatruller runtom i Europa.   

Reporter: 

Tror du att det är underrättelsetjänster som är inblandade i det här?  

Fredrik Westerlund, FOI:  

Ja, jag tror att det är underrättelsetjänster. Och det har att göra med att för att genomföra lönnmord, i synnerhet på utländskt territorium så behöver man särskild utbildning, särskild träning och särskilda resurser. Och det är sådant som samlas inom underrättelsetjänster.

Reporter:  

Du kallar det för statsterror? 

Fredrik Westerlund, FOI:  

Ja, jag tycker att man på goda grunder kan prata om statsterror därför att det är till för att skrämma människor till politisk passivitet. Det är syftet med det hela är att genom våld åstadkomma, inte en politisk förändring, utan i det här fallet åstadkomma ett permanentande eller förlängning av det politiska system som man idag har i Ryssland. 

Tolv mord och mordförsök på lika många år. Och det tycks eskalera, bara under 2020 var det fyra attacker i Europa.

Maria Georgieva, korrespondent 

Känner ni att ni är i säkerhet i Europa nu? Efter mordet och allt?

Manana Tsatieva, änka:  

Javisst. Jag är inte det minsta orolig för egen del. Det är inget som plågar mig. Men en enda sak vill jag absolut… när döden når mig vill jag dö med sanningen utan nåt hyckleri.

När Tumso tog sin tillflykt till Gävle gjorde han det i hopp om att här kunna skydda sitt liv och sin yttrandefrihet. Men istället jagades han ner på svensk mark – av utsända ryska torpeder.

Jens Sjölund, advokat: 

Det är ett viktigt mål att uppmärksamma för att det behöver sättas press på Ryssland och på Tjetjenien och andra stater som gör en sådan här verksamhet. Så att den upphör. Det behöver tillåtas att regimkritiker kan ge sin mening, kan använda sig av internet, kan tillåtas använda det fria ordet och den mänskliga rättigheten. Utan att vara utsatta för internationella sanktioner, repressalier, sanktionslistor och mordförsök.

Jens Sjölund, advokat: 

Kul att se dig igen Tumso. Alltid trevligt.

Tumso Abdurachmanov:  

Detsamma.

För några veckor sedan. Tumso ska få besked från Migrationsverket. Ska han få skydd i Sverige – eller tvingas fly vidare. Att återvända till Ryssland eller Tjetjenien är inget alternativ.

Jens Sjölund, advokat: 

Då är det beslut fattat igår. Och jag har den glada nyheten att berätta att Migrationsverket har beviljat dig tillfälligt uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring i Sverige. Du har också beviljats ett resedokument från Migrationsverket som gör att du kan resa till alla länder utom ditt hemland Ryssland. 

Tumso Abdurachmanov: 

Idag fick jag höra de ord som jag väntat på i sex år. I tre olika länder har jag väntat på dom. Och nu händer det i Sverige! Jag är så glad. 

Det positiva beskedet kommer sannolikt underlätta för Tumso – men hotbilden kvarstår. Flera nya allvarliga hot har riktats mot honom sedan mordförsöket i Gävle. 

Trafiken står helt stilla vid gränsen mellan Tjetjenien och Dagestan. Avspärrningar i väntan på Kadyrovs kortege. Våra vägar korsas av en slump. 

Vi har skickat frågor till Tjetjeniens informationsminister – men förgäves väntat på svar. Vad säger regimen om SÄPO:s utpekande – att Kadyrov och hans närmaste män bär ansvar för mordförsöket på Tumso. Att den efterlyste och försvunne Imran Chaschanov idag tycks få skydd i Ryssland och Tjetjenien. Och huruvida han i själva verket tillhör underrättelsetjänsten. 

Men så får vi plötsligt ett svar – ett röstmeddelande på Whatsapp från informationsministern: 

Achmed Dudaev, informationsminister: 

Maria, jag förstår ärligt talat inte varför ni tror att vi skulle behöva eller vilja kommentera vad nån av de otaliga internethjältarna håller på med. Vi har varken tid eller lust att reagera på den här individen eller andra som han. 

Bara en vecka innan det här reportaget sänds kommer även ett svar undertecknat  Ryska Federationens president, Vladimir Putin. Hans presstalesperson skriver till oss att: ”Vi har verkligen ingenting att göra med dessa mord på människor i europeiska länder”.

Tumso Abdurachmanov: 

Vem har skickat hit dig, frågar jag?

Ruslan Mamajev:  

Han är från Groznyj.

Tumso Abdurachmanov: 

Varifrån kommer du?   

Ruslan Mamajev: 

Från Moskva.  

Tumso Abdurachmanov: 

Varifrån kommer du, frågar jag?   

Ruslan Mamajev:  

Från Moskva.

Vi har bett om en intervju med utrikesminister Ann Linde. UD har valt att svara skriftligt. De skriver:  

”Det råder inget tvivel om att Ryssland bär ansvar för tjetjenska myndigheters agerande. Regeringen har begärt att Ryssland överlämnar information om uppgifterna om tjetjenska myndigheters medverkan i mordförsöket.“  

“Utrikesdepartementet kallade upp den ryska ambassadören i Stockholm den 18 maj och framförde Sveriges tydliga position.”

”Det är oacceptabelt att statsaktörer medverkar till brottslighet i Sverige.”

Vi har även sökt Imran Chaschanovs offentliga försvarare som inte vill kommentera fallet med hänvisning till pågående utredning.  

Vi har även försökt nå före detta borgmästaren i Groznyj, Islam Kadyrov, för en kommentar. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer