Det var drottning Elizabeth II som myntade frasen ”annus horribilis” som beskrivning av år 1992 då hennes söners äktenskap havererade och slottet Windsor eldhärjades. På samma sätt har den svenska statsministern under 2007 varit förföljd av politiska motgångar.

Tappat väljare

Trots att regeringen med stor energi infriat eller är på väg att infria de flesta vallöftena har alliansen backat kraftigt i opinionen. I SCB:s stora partisympatiundersökning i november fick alliansen endast 39,9 procent, en nedgång på hela 8,3 procentenheter sedan valet i fjol höst. Om det varit val i november hade socialdemokraterna och vänstern fått egen majoritet med 51 procent av rösterna.

Regeringens impopularitet förbryllar eftersom vi är mitt i en dånande högkonjunktur och arbetslösheten är på den lägsta nivån sedan 1992. Antalet personer i arbete har ökat med 140.000 eller 3,4 procent på ett år.

Viker sig inte

Reinfeldt förklarar nedgången med att förändringarna upplevts som ”brutala”.

Men trots motgångarna tänker han inte vika från den utstakade vägen som innebär fortsatt förnyelse. På moderatstämman i oktober beslutades om att utforma en ny miljöpolitik och en politik för en högre kvalitet i välfärden.

Flykt från a-kassorna

De stora förändringarna av a-kassan sjösattes i januari. De höjda avgifterna har lett till en massflykt från arbetslöshetsförsäkringen. Hittills har över 370.000 lämnat a-kassorna. Regeringen vill nu gå vidare och införa en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Den kan komma att omfatta cirka en miljon arbetande som i dag står utan försäkring.

I höstbudgeten lade finansminister Anders Borg fram förslag som ska leda till att sjukskrivningarna minskar. Det ska satsas 3,4 miljarder på företagshälsovård och rehabilitering. Sjukersättningen görs tidsbegränsad och redan efter tre månader måste den sjukskrivne visa intyg på vilka rehabiliteringsinsatser som gjorts. Efter sex månader bör den sjukskrivne vara beredd på att söka ett

annat jobb.

Passiv opposition

Om regeringen nästan varit överaktiv har oppositionen varit desto mer tillbakadragen.

Socialdemokraterna under sin nya ledare är upptagna med att i rådslag ompröva sin politik. Den 17 januari tackade Mona Sahlin ja till att bli socialdemokraternas nya ordförande och den 17 mars utsågs hon till den första kvinnliga partiledaren i partiets 118-åriga historia.

Kontroversiell dokumentär

Dagen innan avtackades Göran Persson efter mer än tio år som statsminister. Över 500 gäster köade i timmar i riksdagen för att lämna över presenter. Persson fick bland annat två grisar samt en eka av det egna partiet.

Dessutom stal Persson uppmärksamheten från Mona Sahlin genom dokumentären ”ordförande Persson” som hade premiär i TV efter kongressen. Där fällde Persson flera nedlåtande uttalanden om Sahlin: ”Hennes styrka är inte tänkandet, man tilltror henne en större politisk kapacitet än vad hon har ”sa Persson.

Skandalerna avlöste varandra

Finansmarknadsminister Mats Odell fastnade med ena foten i Carnegieskandalen. Båda hans närmaste rådgivare om utförsäljningen av statliga bolag hade jobbat på Carnegie och tvingades avgå. I dag ligger kd hotande nära fyraprocentsspärren och en ny prövning väntar Göran Hägglund när regeringen ska förhandla om könsneutrala äktenskap på nyåret.

I slutspurten av budgetförhandlingarna träffades regeringen av ännu en bredsida. Det var försvarsminister Mikael Odenberg som avgick under största möjliga buller och bång. Odenberg ville inte bli överkörd av finansministern ifråga om besparingar i försvaret. Sten Tolgfors utnämndes i all hast till ny försvarsminister och lyckades minska besparingarna. Ny handelsminister efter Tolgfors blev

moderata riksdagsledamoten Ewa Björling.

Kraftigt sänkta skatter

Höstbudgeten är en av de starkaste någonsin med ett beräknat överskott på mer än 100 miljarder. Med ändringen av fastighetsskatten och avskaffandet av förmögenhetsskatten pressas det svenska skattetrycket ned rejält och är nu i nivå med Danmarks. Men frågan är om detta ger regeringen några opinionsvinster.

Mona Sahlin har deklarerat att förmögenhetsskatten kommer tillbaka om

socialdemokraterna vinner nästa val. Dessutom ska fastighetsskatten återinföras i någon form.

Klimatet i blickpunkten

Den största inrikespolitiska förändringen orsakades av FN:s klimatpanel som slog fast att det är människan som orsakat klimatförändringen.

Statsminister Reinfeldt omvände sig till klimatpolitiker och försöker nu gå i spetsen för skarpa åtgärder mot växthuseffekten. EU-länderna enades om att minska utsläppen med 20 procent till 2020 men den svenska regeringen vill gå längre. Enligt miljöminister Andreas Carlgren ska de svenska utsläppen minskas med 30 procent till 2020. Nästa år ska skarpa förslag läggas fram i en klimatproposition.

Ett ödesdiget krogbesök

En osannolik massmediedebatt om svartaffärer inleddes när statssekreterare Ulrika Schenström måste avgå sedan hon varit ”glad i hatten” på krogen samtidigt som hon hade krishanteringsjour. Schenströms efterträdare visade sig ha köpt svart arbetskraft liksom ytterligare 16 statssekreterare.

Avgörande år väntar

Så här i årets slut drar regeringen åter ut i ett fälttåg mot bidragsfusket.

Tidigare har en lag införts som gör det möjligt att döma bidragsfuskare till fängelse. Nu inför regeringen en spärr som gör att den som fuskar inte kan få fler bidrag. Dessutom hävs sekretessen mellan myndigheter så att bidragsfusk

kan rapporteras. Enligt regeringen undanhålls 133 miljarder varje år från beskattning och cirka 20 miljarder betalas ut felaktigt i bidrag.

Det närmaste året är helt avgörande för om regeringen ska ha någon chans att vinna nästa val. Men det ser inte ljust ut och den ledande opinionsforskaren professor Sören Holmberg har uttalat att regeringen är ”rökt”. Men Fredrik Reinfeldt kan söka tröst i att väljarna verkar vara fullständigt oförutsägbara. Och enligt medielogikens oskrivna lagar har kanske Reinfeldt fått tillräckligt med stryk för att anses mogen för att förvandlas till en ”come-back-kid”.

Anders Lindqvist

Inrikesreporter Rapport