Inrikes

100 år sedan geniet Einstein böjde ljus

Uppdaterad
Publicerad

Då kallade man Einstein ett geni. I dag kallar man ett geni en Einstein.

Det är 100 år sedan geniet skrev ner formeln ”Energin är lika med massan gånger ljushastigheten i kvadrat” (E=mc2) och ställde stora delar av dåtidens kända fysikaliska lagar på huvudet och 50 år sedan han dog. Alltså är 2005 ett Einsteinår. Mest Einsteinår är det i Tyskland, även om både Schweiz och USA också kan göra stora anspråk på att vara Einsteinländer.

I Berlin öppnade förbundskansler Gerhard Schröder därför på onsdagskvällen officiellt tolv månaders firande av Albert Einstein.

-Genom sitt tänkande. . . revolutionerade han vetenskapen och förändrade världen, sade Schröder bland annat.

Det närmaste året väntar utställningar, vetenskapliga och kulturella konferenser och en flod av både äldre och nyutgivna böcker.

Violinist också

Och i Berlin arrangeras Einsteinpromenader till byggnader och platser, där geniet verkade under sina 20 år i staden. Till dem hör synagogan på Oranienburger Strasse, där Einstein 1930 spelade violin vid en välgörenhetskonsert.

Då, medan nazistpartiet växte i styrka och den 51-årige fysikern bara hade två år kvar i sitt födelseland, var han sedan länge en vetenskapens megastjärna.

Men han var också en kontroversiell och engagerad samhällsdebattör.

Hans vetenskapliga berömmelse kom ingalunda snabbt.

På patentverket

Relativitetsteorin, som den dåvarande tjänstemannen vid patentverket i Bern formulerade på sin fritid 1905, förde först 1919 in honom på all världens tidningars förstasidor. Då var han professor i Berlin.

För genom en artikel i Londontidningen The Times den 7 november det året fick världen veta att hans teori hade bekräftats genom mätningar vid en solförmörkelse i tropikerna i maj 1919. I det krigströtta och utarmade Tyskland dröjde det någon månad innan nyheten fick genomslag.

Sedan var Einsteins lugna forskarliv slut.

”Som en avgudabild”

”Sedan ljusböjningen blev känd har man bedrivit en kult kring mig som fått mig att känna mig som en avgudabild” beklagade sig Einstein i brev till en schweizisk kollega.

Vägen från staden Ulm i södra Tyskland, där Einstein föddes i en judisk småföretagarfamilj 1879, till professuren i Berlin hade gått över två länder. Trött på skolans kadaverdisciplin och motståndare till den väntande militärtjänstgöringen flyttade han 1894 till föräldrarna i Milano och senare till Schweiz, där han tog studenten.

Blev schweizare

Hans ansökan om att få slippa det tyska medborgarskapet beviljades 1896 och

1901 var han schweizisk medborgare, vilket han förblev livet ut. Vid en resa i USA 1933, efter Hitlers maktövertagande, beslöt han att stanna i USA, där han fick en professor vid Princetonuniversitetet.

Där gjorde rapporterna om den tyska atomforskningen att pacifisten Einstein 1939 blev pådrivande för att få USA att snabbt skaffa kärnvapen. När han 1945 såg deras effekt i Japan blev han en av de ivrigaste kärnvapenmotståndarna.

Albert Einstein dog i Princeton 1955. Två år tidigare hade han tackat nej till att bli Israels president.

TT

Einsteins vetenskapsgärning

Albert Einstein betraktas som en av de mest framträdande nydanarna inom modern fysik. 1905 publicerade Einstein inom loppet av tre och en halv månad tre var för sig revolutionerande avhandlingar inom fysiken.

I den första visade han hur den fotoelektriska effekten, ljusets förmåga att slå ut elektroner från en metallyta, kan förstås utifrån Plancks ljuskvantumhypotes. Det var den upptäckten som senare särskilt framhölls i motiveringen till Nobelpriset 1921, som han fick först 1922.

I den andra klargjorde han hur den brownska rörelsen av små stoftkorn i en vätska kan ses som bevis för att vätskan består av atomer eller molekyler.

I den tredje skapade han sin speciella relativitetsteori, där han visade att Newtons mekaniska lagar (men inte Maxwells magnetiska) måste justeras för objekt som rör sig nära ljusets hastighet.

Senare under 1905 publicerade Einstein sin berömda relativitetsteori, den om sambandet mellan energin, massan hos ett objekt och ljusets hastighet, vars formel E=mc2 har blivit världsberömd.

Tio år senare var han klar med sin allmänna relativitetsteori. Där visade han att ljuset från en avlägsen stjärna böjs av med en viss vinkel när den passerar solen.

Relativitetsteorin har lett till förutsägelsen av svarta hål och till att universum startade från en punkt utan utsträckning i rummet.

Nationalencyklopedin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.