12 000 ton ska ner i berggrunden – så ska slutförvaret fungera

Uppdaterad
Publicerad

Slutförvaring av radioaktivt avfall har varit en het politisk potatis i åratal. Men vad handlar det egentligen om?

Jättebygget i Forsmark är en komplicerad historia som innefattar milslånga tunnlar och tusentals kopparkapslar – utformade för att hålla i 100 000 år.

Debatten handlar i grunden om ansökningar från företaget Svensk kärnbränslehantering (SKB), som ägs av kärnkraftsindustrin. Företagets planer består egentligen av två delar. Dels av en anläggning i Oskarshamn där kärnavfallet ska förslutas i meterlånga kapslar, dels av själva slutförvaret i Forsmark.

Där är tanken att 12 000 ton radioaktivt avfall ska sänkas ned i milslånga tunnlar – 500 meter ned i berggrunden. Ett sådant system skulle täcka behovet som finns i dag, men inte det extra avfall som en eventuell utbyggnad av kärnkraften skulle medföra.

– Det uppdrag vi har fått gäller det svenska kärnkraftsprogram som finns i dag, alltså avfall från de reaktorer som är i bruk och som har varit i bruk. Där är beräkningen att det ska vara 12 000 ton totalt sett, säger Erica A Wallin, presstalesperson vid SKB.

Alla är dock inte nöjda med planerna. Kritiker har bland annat ställt sig frågande till de kapslar som avfallet ska förvaras i, då de av vissa inte anses hållbara nog.

Hur lång tid det kommer ta innan lagret är fullt och kan stängas igen är också svårt att säga, enligt Wallin, men det står klart att det kommer att dröja. Från första spadtaget väntas bygget ta decennier att slutföra. Därtill måste nyproducerat kärnavfall ligga i mellanförvar i runt 40 år innan det kan hanteras.

Hur ska då anläggningen se ut? Se exakt hur slutförvaret är tänkt att fungera i klippet ovan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.