Forskaren Mattias Gardell (till vänster) och religionsforskaren Emin Poljarevic (till höger) är kritiska till terrorforskaren Magnus Norells (mitten) rapport. Foto: TT och SVT

Forskare sågar terrorexperten Magnus Norells rapport om islamism i Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Flera stora muslimska organisationer bygger upp ett parallellt samhälle och är kopplade till den islamistiska rörelsen Muslimska brödraskapet. Det skriver den erkände terroristforskaren Magnus Norell i en rapport. Men rapporten får hård kritik av ett 20-tal av Sveriges främsta forskare på islam som menar att Norell saknar belägg.

De religionsvetenskapliga kritikerna skriver ett öppet inlägg på en blogg där de riktar stark kritik mot rapporten. Kända namn bland forskarna är Mattias Gardell, Jan Hjärpe och Eli Göndör. Emin Poljarevic, religionsforskare vid Uppsala universitet, är en av initiativtagarna till kritiken.

Läs mer: Här hittar du hela rapporten

– Rapporten kan inte anses vara trovärdig på något sätt. Det är ett undermåligt arbete, de saknar källor för det som påstås och man har inte tagit hänsyn till den omfattande forskning som finns om islam och muslimer i Sverige, säger Emin Poljarevic.

Rapporten är en första kartläggning av Muslimska brödraskapet i Sverige och är skriven på uppdrag av Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB.

”Islamister bygger upp parallell samhällsstruktur”

I rapporten skriver Magnus Norell, tillsammans med två andra, bland annat följande:

”I grunden håller islamister på att bygga upp en parallell samhällstruktur som konkurrerar med det övriga samhället om svenska medborgares värdegrund.”

I rapporten skrivs också att fyra stora muslimska organisationer har direkt koppling till den konservativa och islamistiska rörelsen Muslimska Brödraskapet. Det uppges också i rapporten att Islamiska förbundet kan anses vara ett huvudkontor i Sverige.

Sveriges unga muslimer: Rasistiska konspirationsteorier

Islamic relief och studieförbundet Ibn Rushd ska också vara kopplade till rörelsen och Sveriges unga muslimer påstås vara helt styrda av brödraskapet.

– Det är beklagligt att en myndighet väljer att lansera en rapport som bygger på rasistiska konspirationsteorier. Att vi skulle skulle ingå i ett hemligt globalt nätverk där vi infilterar svensk politik där vi försöker sätta vår agenda och bygga parallellsamhällen, det är ju arbsurda men samtidigt väldigt allvarliga påståenden, säger Rashid Musa, ordförande i Sveriges unga muslimer.

Sveriges unga muslimer har tidigare fått kritik för att ha kopplingar till muslimska brödraskapet. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) drog förra året in stödet för deras verksamhet för 2017. Det på grund av att MUCF anser att Sveriges unga muslimers verksamhet inte är förenlig med respekten för demokratins idéer.

Norell: ”Har de rökt på?”

Magnus Norell slår helt ifrån sig kritiken om att det saknas källor för det som påstås och ifrågasätter religionsforskarna.

– Har de rökt på innan de läst det? Det är ju bara att läsa rapporten! Om någon inte accepterar det här så kan jag inte göra så mycket åt det. Det är ju liksom belagt, säger han.

Kritik mot MSB

Religionsforskarna är också kritiska till att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, publicerar och står bakom en rapport som de anser saknar belägg.

– Det här bör inte vara något som svenska myndigheter accepterar som trovärdigt. Den är full av brister, säger Emin Poljarevic.

MSB tar inte avstånd från rapporten.

– Det är ingenting som vi kommer dra tillbaka, det är Magnus Norell som står för innehållet. Det här är en röst och vi ser att det här är ett område som vi behöver titta mycket mer på, säger Anneli Bergholm Söder, chef för operativa avdelningar på MSB.

”Inga kommentarer”

Inrikesminister Anders Ygeman (S) vill inte kommentera innehållet i rapporten.

– Myndigheter bestämmer själva vilka rapporter de tar fram, och regeringen kan inte ha några synpunkter på det, säger Fredrik Persson, pressekreterare hos Anders Ygeman.

LISTA: Här är forskarna som kritiserar rapporten

  • Anders Ackfeldt, doktorand, religionshistoria och religionsbeteendevetenskap, Lunds Universitet  
  • Jenny Berglund, lektor, Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns högskola  
  • Frédéric Brusi, doktorand, Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap Stockholms universitet  
  • Johan Cato, universitetslektor, religionshistoria och religionsbeteendevetenskap, Lunds universitet  
  • Güney Dogan, doktorand, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet  
  • Mohammad Fazlhashemi, professor islamisk teologi och filosofi, Uppsala universitet  
  • Mattias Gardell, professor och vetenskaplig ledare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Uppsala universitet  
  • Eli Göndör, Timbro, samt fil. dr i religionshistoria  
  • Jan Hjärpe, professor emeritus, religionshistoria och religionsbeteendevetenskap, Lunds universitet  
  • Torsten Hylén, universitetslektor religionshistoria, Högskolan i Dalarna  
  • Andreas Johansson, postdoktor, Institutionen för kulturvetenskaper, Linneuniversitetet  
  • Pia Karlsson Minganti, universitetslektor, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet  
  • Karin Kittelmann Flensner, universitetslektor, Högskolan i väst  
  • Göran Larsson, professor religionsvetenskap, Göteborgs universitet  
  • Susanne Olsson, professor religionshistoria, Stockholms universitet  
  • Jonas Otterbeck, professor i islamologi vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet  
  • Emin Poljarevic, universitetslektor vid Teologiska institutionen, Uppsala Universitet  
  • Åke Sander, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet  
  • Simon Sorgenfrei, lektor i religionsvetenskap, Södertörns högskola  
  • Simon Stjernholm, fil. dr. i religionshistoria med inriktning mot islamologi, Köpenhamns universitet  
  • Jonas Svensson, professor i religionsvetenskap med islamologisk inriktning, Linnéuniversitetet  
  • Lenita Törning, doktorskandidat, Birkbeck, University of London

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.