-Jag tror att man kommer att hänvisa till det nya politiska läget i Egypten och inte lägga några hinder i vägen, säger Janne Flyghed.
Enligt Janne Flyghed var utvisningen i december 2001 inget annat än en skandal.
-Utvisningen borde aldrig ha ägt rum. Om Säpo säger nej en gång till om Agiza ansöker om upphållstillstånd måste man i alla fall tala om varför, säger han.
Det är inte sannolikt att Agiza var – eller är – något hot mot Sverige, hävdar Janne Flyghed.
-Då skulle Säpo ha sagt det redan från början.
Ahmed Agiza och hans landsman Mohammed Alzarey utvisades efter påtryckningar utifrån. Det är Janne Flygheds bestämda åsikt.
-Agiza är ett av offren i kriget mot terrorismen, säger han.
Nytt läge i Egypten
Även advokat Thomas Olsson, som bland annat företrätt de män som fördes upp på FN:s terroristlista i samband med den så kallade al-Barakaat-affären, tror att det finns goda möjligheter för Ahmed Agiza att få uppehållstillstånd i Sverige.
-Förhoppningsvis kan man i det nya läget i Egygpten kasta ljus över fallet som gör att han får stanna i Sverige, säger Thomas Olsson, som även med framgång företrädde de två män med somaliskt ursprung som friades av hovrätten från terroristanklagelser tidigare i år.
Summarisk rättegång
Han påpekar att Ahmed Agiza dömdes i en summarisk rättegång i en militärdomstol i diktaturens Egypten. Bara det gör att tillförlitligheten i påståendena om Agiza starkt kan frågasättas, enligt Olsson.
Domen, som Thomas Olsson syftar på, föll i april 2004. Agiza dömdes till 25 års fängelse för att ”ha gått med i och lett en illegal grupp” samt ”kriminell konspiration”. Ingen möjlighet att överklaga domen gavs och domstolen vägrade att utreda Agizas påståenden om att han hade torterats. Enligt flera bedömare är det Agiza anklagades för i Egypten inte straffbart i Sverige.
Agizas straff sänktes senare till 15 års fängelse av Egyptens dåvarande ledare Hosni Mubarak.
Omöjliga att kontrollera
Thomas Olsson säger att källan till de uppgifter som ligger till grund för terroriststämpling nästan alltid är omöjliga att kontrollera. De gånger man kan se var anklagelserna kommer ifrån är det ofta från ena sidan i en konflikt i ett oroligt område, där det ofta finns intresse att utpeka någon som terrorist.
Det kan i många fall bara handla om rykten.
Thomas OlssonDet finns ett nära samarbete mellan underrättelsetjänsterna och uppgifter vandrar i många led mellan olika länder och personer innan de hamnar hos svenska Säpo.
-Det visar sig ofta att uppgifterna är mycket otillförlitliga.
Han påpekar också att han i många fall inte ens som försvarsadvokat får veta källan till olika påståenden om hans klienter.
-Det anses vara för farligt ur säkerhetssynpunkt att berätta det för den anklagades företrädare, säger han.
Även Thomas Olsson understryker att Agiza, så vitt känt, inte anklagats för något han gjort i Sverige. Källan till anklagelserna finns utomlands, liksom handlingarna han påstås ha tänkt utföra.