Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Elever sitter med skolböcker. Rekordmånga skolor har i år fått statliga bidrag till läxhjälp. Foto: TT

3 av 4 elever utan statligt stöd till läxhjälp

Regeringen storsatsar i år på läxhjälp. Men SVT:s granskning visar att tre av fyra elever inte får del av de statliga stödmiljonerna. Många kommuner struntar helt enkelt i att söka pengarna. ”Vi kan inte ha det så att barn blir utan läxhjälp samtidigt som våra pengar fryser inne”, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Rekordmånga skolor har i år fått statliga bidrag till läxhjälp. Regeringen har storsatsat och beviljat 281 miljoner i bidrag, förra året var det bara 23 miljoner. 

Skolverket beviljar nu 1.000 kronor för varje elev som erbjuds läxhjälp, även om långt ifrån alla elever sedan deltar. Syftet är att fler barn ska få tillgång till läxhjälp, och att svenska skolresultat därmed skall förbättras.

Men SVT:s granskning visar att pengarna fördelas mycket ojämnt.

Stockholm har bara sökt för var tionde elev

En liten grupp kommuner, däribland Linköping och Kalmar, har sökt och fått pengar för samtliga sina elever. Medan exempelvis Stockholm bara sökt för var tionde elev därför endast får 6 miljoner kronor istället för möjliga 60.

I 75 av landets kommuner har man inte sökt några läxhjälpspengar alls i ett femtiotiotal kommuner har man sökt för högst var tionde elev.

– Det kan visa sig att vissa elever inte kommer få den hjälp de behöver, säger Andreas Spång, enhetschef på Skolverket, som ansvarar för bidragen. 

”Läxor ska göras hemma”

Jönköping är en av de större kommunerna som sökt väldigt lite pengar: bara för tre procent av barnen. En anledning är att det helt enkelt inte erbjuds någon läxhjälp i två tredjedelar av kommunens skolor och en ytterligare anledning att man ibland tycker att läxorna bör göras hemma. 

– Det är inte säkert att läxhjälp är den allenarådande vägen att få fler elever att nå målen, säger Peter Karlsson som är tillförordnad utbildningsdirektör i Jönköping. 

Pengar fryser inne

I princip har alla skolor som sökt fått pengar, och det finns en rejäl slant som blivit över och riskerar frysa inne hos regeringen. Bara i Jönköping hade man kunnat få 11 miljoner kronor till av staten om man hade erbjudit läxhjälp överallt. 

– Det är aldrig bra att gå miste om medel vi har behov av, och om läxhjälp skulle vara en framgångsrik metod att öka måluppfyllelsen skall vi givetvis framöver söka de här bidragen, men det måste ligga i linje med varje skolas arbete med eleverna, säger Peter Karlsson.

Hoppas nå svaga elever

Läxhjälpsstödet har höjts samtidigt som regeringen slopat RUT-avdrag för läxhjälp. Förhoppningen är att läxhjälpen i högre grad skall nå de elever som har störst behov av hjälp. I dag visar statistiken att barn till föräldrar med låg utbildning klarar skolan mycket sämre och förhoppningen är att nå elever som inte har föräldrar som hinner eller karar av att hjälpa sina barn. 

Utbildningsminister Gustav Fridolin är kritisk till de kommuner som inte sökt pengar och inte erbjuder läxhjälp.

– Det får inte vara så att man har elever som verkligen behöver läxhjälp men som inte får det, samtidigt som vi har pengar på statens konto som fryser inne, säger han. 

Fridolin är inte nöjd

Varken Skolverket eller regeringen har någon exakt uppfattning om hur stor andel elever som faktiskt får möjlighet till läxhjälp, oavsett sökta statsbidrag eller inte. Och enskilda skolor kan ha ambitiösa läxhjälpsprogram även om man inte sökt statsbidrag för verksamheten. Men utbildningsministern är inte nöjd när han får se SVT:s genomgång: 

– Klart jag inte är nöjd. Jag har sett hur avgörande läxhjälp kan vara och det är klart de pengarna skall användas i alla kommuner för alla elever, säger han. 

Läxhjälpsstödet är bara ett av flera olika statsbidrag till skolan. Det finns bidrag för lässatsningar, lärarlönelyftet, stöd för sommarskola, med mera. Och det har höjts kritiska röster om att så många olika bidrag gör det krävande och krångligt att söka alla olika stöd.

Gustaf Fridolin håller med om att systemet är för krångligt och har för många olika delar. 

– Vi har ett dåligt system för statlig styrning av skolan i dag, det håller vi på att se över, men det är en lång process. Satsningen på läxhjälp är ett försök att göra en liten förbättring inom det ganska bristfälliga systemet, säger han. 

Gå direkt till skolorna

Lärarnas riksförbund tycker att pengarna borde gå direkt till skolorna, i stället för att vara öronmärkta för läxhjälp. Det är skolorna som bäst kan bedöma vilka resurser som behövs sättas in, menar Sara Svanlund som är andre vice ordförande i förbundet.

– Vi vill gärna att resurserna fördelas till eleverna utifrån behov och inte utifrån kommunernas vilja att söka bidrag. Om den här utvecklingen fortsätter blir det ojämlikt i skolan. I slutändan blir det eleverna som drabbas, säger hon till SVT Nyheter.

Skillnad mellan friskolorna

Även bland friskolor är det stora skillnader mellan hur mycket läxhjälpsbidrag man sökt. Internationella Engelska Skolan får exempelvis 18 miljoner kronor vilket är betydligt mer än någon svensk kommun. Andra friskolor har inte sökt alls.  

Även ideella organisationer som hjälper till med läxor kan få del av de statliga läxhjälpspengarna. Tillsammans har 37 organisationer beviljats 11 miljoner kronor och mest går till Stiftelsen Mattecentrum.

Skolverket har nu också beslutat att förlänga ansökningstiden så att skolor som ännu inte sökt pengar har en till möjlighet att göra det före 31 augusti.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer