Frågan om kärnkraftens framtid gjorde politisk comeback i höstas. Enligt en opinionsundersökning från Novus ser kärnkraften också ut att segla framåt på opinionsvinden.
I Novus undersökning svarar 4 av 10, eller 40 procent, att man vill använda kärnkraften och dessutom bygga nya reaktorer vid behov. Enligt Novus är det tredje undersökningen i rad med ett ökande stöd för nybyggnation. I november 2017 svarade 28 procent att man ville bygga nytt. Stödet tangerar den högsta nivån som Novus uppmätt, så här högt har det inte varit sedan 2010.
Färre vill avveckla
Samtidigt svarar 16 procent att man vill avveckla kärnkraften genom politiska beslut. Det är minskning sedan november 2017, då 20 procent svarade samma sak.
Sören Holmberg, professor emeritus i statsvetenskap vid SOM-institutet, har följt kärnkraftsfrågan i decennier. SOM gör egna mätningar av stödet för kärnkraften, där ser både frågorna och svaren annorlunda ut, men han ser samma trend.
– Den förändringen märkte vi också i våra indikatorer. Sedan hösten 2018, efter att Ebba Busch Thor och Kristdemokraterna politiserade kärnkraften igen och tog upp idén om att bygga ny kärnkraft i Sverige. Fortfarande ser vi en mer kärnkraftsnegativ opinion än Novus, men trenden är densamma, säger Sören Holmberg.
Han menar att det finns en tydlig koppling till att Kristdemokraterna lyfte frågan i valspurten.
– Det är ju bland moderata, sverigedemokratiska och kristdemokratiska väljare som förändringen syns tydligast.
Svängde på grund av Fukushima
Länge var motståndet mot kärnkraften större än stödet, något som märktes inte minst efter Tjernobylkatastrofen 1986. Men kring millennieskiftet började stödet svänga till kärnkraftspositivt.
– När vi började avveckla kärnkraften i Barsebäck började stödet öka för att vi skulle använda kärnkraften, och det var rätt tydligt de här åren i slutet av nittiotalet och början av 2000-talet. Då fick vi för första gången sedan folkomröstningen en övervikt för att vi skulle använda kärnkraft långsiktigt. Stödet var starkast 2010, då Alliansen beslutade att öppna för ny kärnkraft på kommersiella villkor. Sedan svängde det om väldigt snabbt i mars 2011, på grund av Fukushima, säger Sören Holmberg.
Efter energiöverenskommelsen 2016 räknade han med att kärnkraften skulle bli en lägre profilerad fråga eftersom större delen av riksdagen då var överens.
– Vi trodde ju att frågan skulle avpolitiseras, det var ju det som var idén med energiöverenskommelsen. Det blev lite mindre politiserat i opinionen men det förändrades radikalt 2018, det är väldigt stora partipolitiska skillnader mellan olika väljargrupper i kärnkraftsfrågan, säger han.
Tydlig uppdelning
Det finns enligt honom en tydlig uppdelning mellan vänster och höger, vilket skulle kunna innebära att väljargrupper på högersidan lockas av en debatt om kärnkraften.
– När vi först började mäta på sjuttiotalet så fanns det ingen koppling till var man stod på vänster-högerskalan ideologiskt och vad man tyckte om kärnkraften. Sedan förändrades det långsamt under åttio- och nittiotalen och de senaste 30 åren är det väldigt tydligt, säger han.