Kommittén har uttryckt oro över hatbrott mot bland annat muslimer och judar i Sverige vid tidigare granskningar. Foto: Janerik Henriksson/TT och Drago Prvulovic/ TT

50 länder oroade över brister i Sveriges arbete mot hatpropaganda och hatbrott

Uppdaterad
Publicerad

Omkring 50 av FN:s medlemsländer anser att Sverige inte gör tillräckligt för att bekämpa hatpropaganda, hatbrott och diskriminering. Det har kommit fram i samband med FN:s granskning av Sveriges arbete med mänskliga rättigheter.

– Det är helt klart en fråga som har skapat oro hos ungefär 50 länder, säger Rolando Gómez vid FN:s råd för mänskliga rättigheter till SVT Nyheter.

Sveriges efterlevnad av mänskliga rättigheter granskas nu i veckan i Genève inom ramen för FN:s Universal periodic review (UPR). Granskningen sker vart femte år och omfattar samtliga medlemsstater i FN.

På torsdagskvällen väntas UPR anta de ”rekommendationer” som FN:s medlemsländer ålagt Sverige.

Enligt uppgifter till SVT har 117 av FN:s medlemsländer ålagt Sverige sammanlagt 300 punkter med förbättringar i arbetet med mänskliga rättigheter.

”Hatpropaganda, hatbrott och diskriminering”

Synpunkter på brister i Sveriges arbete mot hatbrott är vanligt förekommande.

– Det var ganska många stater som nämnde hatpropaganda, hatbrott och diskriminering. Det är en dominerande fråga, säger Rolando Gómez, talesperson vid FN:s råd för mänskliga rättigheter.

– Det är helt klart en fråga som har skapat oro hos ungefär 50 länder, säger han till SVT Nyheter.

Men Gómez betonar att det trots kritiken är många länder som berömmer Sveriges ansträngningar att bekämpa den här sortens brottslighet.

– Det var ungefär lika många stater som applåderade ansträngningarna som regeringen i Stockholm gör, säger Rolando Gómez.

Nationell institution saknas

FN:s Universal periodic review (UPR) har genomfört två granskningar – 2010 och 2015. Vissa punkter är återkommande. Många länder anser till exempel att regeringen bör skapa en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige.

– Över 30 stater tror jag nämnde det, säger Rolando Gómez.

Flera länder rekommenderar även att Sverige upprättar alternativ till långa häktningstider inför rättegångar. Också isolering och häktning av minderåriga uppmärksammas av vissa länder.

Fler ”rekommendationer”

Antalet ålagda rekommendationer har ökat från 208 stycken år 2015 till 300 stycken år 2020. Men trots ökningen menar Rolando Gómez att arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige går åt rätt håll.

– Vi har gott om bevis på förbättringar i Sverige när det gäller arbetet med mänskliga rättigheter, säger han.

– Det finns alltid utrymme till förbättringar. Det finns inte ett enda land på planeten som har ett perfekt arbete med mänskliga rättigheter.

”Stor svensk delegation”

Sveriges delegation vid granskningen i FN:s råd för mänskliga rättigheter leds för första gången på ministernivå – av Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation.

– Det är ett faktum att Sverige kom hit med en väldigt stor delegation med över 25 personer. Det visar hur allvarligt Sverige ser på det här, säger Gómez till SVT Nyheter.

FAKTA FN:s Universal Periodic Review (UPR)

Universal Periodic Review (UPR), är en återkommande granskning av situationen vad avser mänskliga rättigheter och omfattar samtliga medlemsstater i FN.

Till skillnad från övrig konventionsgranskning inom FN-systemet utförs UPR-granskningen inte av opolitiska experter utan av andra stater.

UPR-granskningen omfattar alla konventionsåtaganden om mänskliga rättigheter. Det innebär att alla frågor med bäring på mänskliga rättigheter kan komma att lyftas under granskningen.

I samband med dialogen ges rekommendationer som den granskade staten väljer att acceptera eller notera (vilket innebär att de inte accepteras). Den senaste granskningen av Sverige ägde rum i januari 2015. Sverige fick då 208 rekommendationer och accepterade 154 av dessa.

Källa: Regeringskansliet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.