Det finns inga spår kvar av de brutala avrättningarna som skedde på Stortorget i Gamla stan den sjunde till nionde november 1520. Och det är kanske tur, för det var knappast en vacker syn.

– Man hade byggt en schavott på torget, som en liten scen, där man hade stupstock och galge. Runt omkring hade man ställt upp tunnor där man la de avhuggna huvudena, säger Cecilia Düringer, programledare för historiepodden P3 Historia.

Blodbadet ägde rum efter att danska kungen Kristian den andra, också känd som Kristian tyrann, krönts till kung av Sverige. Under kröningsfesten anklagar den svenska ärkebiskopen Gustav Trolle i princip samtliga festdeltagare för kätteri – ett brott som innebär att du gått emot kyrkan och där straffet var döden.

Kristian samlar snabbt ihop en domstol som kommer fram till att det Trolle säger stämmer. Samtliga anklagade döms till döden och blodbadet börjar.

Vems är ansvaret?

– Det må ha varit Gustav Trolle som öppnade för det här, men det är inte befängt att tänka sig att Kristian ser tillfället, när det serveras honom på silverfat, att bli av med sina främsta motståndare i Sverige, säger Cecilia Düringer.

Men det finns många frågetecken kring den historiska händelsen. Källmaterialet från den här tiden är ovisst, det lilla som finns är ofta vinklat. Därför är det till exempel svårt att veta exakt hur många som faktiskt dog de där ödesdigra dagarna för flera sekel sedan.

– Bödeln räknade till 82 personer, men det finns vittnesmål som säger att det var så många som 100 som dödades, säger Cecilia Düringer.

Under julhelgen visar SVT två specialprogram om Stockholms blodbad. Det första avsnittet har premiär den 28:e december klockan 21.00 i SVT1.