Men en genomgång som SVT:s Rapport har gjort visar ett en tredjedel av alla organisationer inte lever upp till de krav som de har som 90-konton.

För att få ha 90-konto ska 75 procent av intäkterna gå till ändamålet för insamlingen. Högst 25 procent får användas till administration.

Nu visar genomgången att en tredjedel av 354 organisationer med 90-konto inte lever upp till det kravet.

Saaf kontrollerar

Vår enda garanti för att pengarna verkligen används som de ska är att de sätts in på ett konto som börjar med 90.

I Sverige finns det 460 organisationer som beviljats såna konton. För att få behålla ett sådant postgironummer måste man följa reglerna som satts upp av Stiftelsen för insamlingskontroll.

-Vi tittar naturligtvis på deras verksamhetsberättelser och ser att de pengar som dom har sagt ska gå till ett visst ändamål stämmer överens med vad de själva sagt från begynnelsen i sina stadgar. Man kan aldrig bara titta på ett år utan man måste se över en flerårsperiod. Vi brukar se på tre till fem år, säger Kim Österberg Staaf.

-Är det så att man inte kan uppfylla våra regler så får vi överväga om vi ska dra in deras 90-konto, fortsätter hon.

Unicef utmärker sig

Av de skänkta pengar som samlades in under tre år, 2001-2003 syns stora skillnader mellan organisationerna.

Unicef utmärker sig bland organisationerna genom att ha höga kostnader mellan dessa år. De förklarar det med att de börjat med insamlingar först 1997 och att de gjort investeringar för att få folk att ge mer pengar.

-Det är inte så att det är kostnader som försvinner ut i tomma intet, som slösas bort, utan det är pengar som gör att vi i dag kan skicka mer pengar, säger Per Westberg, insamlingschef Unicef.

SVT: Vad är en investering då?

-Ja, till exempel att man gör en kampanj för att få in människor som ger regelbundet. Då kanske den kostar väldig mycket under ett år fast den ger tio gånger så mycket pengar tillbaka, säger Westberg.