Bakgrunden till lagändringen som trädde i kraft 1 juli 2018 var att kostnaderna för målsägandebiträde hade ökat kraftigt. Trots att brottsoffer fortsatt kan få rätt till målsägandebiträde i övre rätt om behov finns larmar nu Advokatsamfundet om att brottsoffer för bland annat grova sexualbrott nekas biträde.

– Vi har fått ovanligt många rapporter från advokater om att man är väldigt bekymrad över att man inte har förordnat målsägandebiträde i till exempel våldtäktsmål. Utifrån vad våra ledamöter säger känner jag en stark oro att den här lagstiftningen drabbar brottsoffer som inte är rimligt, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander till SVT Nyheter.

Halverat kostnaden

SVT har försökt att begära ut statistik från Domstolsverket för att ta reda på hur många brottsoffer som har nekats juridiskt biträde sedan lagändringen genomfördes. Men för att ta reda på det krävs att vi går igenom samtliga rättsfall – varken hovrätterna eller högsta domstolen för någon sådan statistik.

Kostnaderna för målsägandebiträde i högre instans har däremot sjunkit med nästan 50 procent mellan 2016 och 2020.

– Att man inte kan utvärdera en sådan här långtgående lagstiftning för brottsoffren tycker jag nästan är oacceptabelt. Brottsoffren förtjänar bättre, säger Mia Edwall Insulander.

Avböjer intervju

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S), som även var ansvarigt statsråd då lagändringen genomfördes, har avböjt en intervju med SVT. I ett mejl skriver han:

”Sedan drygt tio år tillbaka är huvudregeln att hovrätten tar del av inspelade förhör från tingsrätten och det är ovanligt att målsäganden är på plats i hovrätten. Behovet av målsägandebiträde i hovrätten har därför minskat”.

”Behöver stöd och hjälp”

Mia Edwall Insulander menar däremot att behovet av ett juridiskt stöd för ett brottsoffer sträcker sig betydligt längre än enbart till rättssalen.

–  Att gå igenom en rättsprocess som ett brottsoffer är tufft och då behöver man stöd och hjälp, säger hon.