Agenda om personrån mot unga: Inte den första vågen

Uppdaterad
Publicerad
Ungdomsrånen har hamnat i fokus sedan färska siffror från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, i en rapport från polisen, visat att antalet anmälda rån mot unga under 18 år har fördubblats mellan 2016 och 2019. Från 1 178 till 2 484 anmälda ungdomsrån. I många fall är också de misstänkta gärningspersonerna minderåriga.

Samtidigt är det inte alldeles enkelt att beskriva utvecklingen av rån mot unga under en längre tid. Den statistik som BRÅ redovisar har först från 2007 särredovisat rånen mot unga, dvs under 18 år.

År 2000 gjorde dock BRÅ en specialrapport om ungdomsrån i Stockholm och Malmö.

Genom att jämföra siffrorna i den rapporten med de senaste uppgifterna från BRÅ om ungdomsrånen under 2019 kan Agenda visa utvecklingen över längre tid. Det framgår då att antalet anmälda personrån mot unga var större i slutet av 1990-talet än idag. Och det gäller trots att personrånen har ökat kraftigt de allra senaste åren.

Antal polisanmälda ungdomsrån:                        

Malmö

1998: 210
2019: 164

Stockholm

1998: 682
2019: 547           

Källa: Brottsförebyggande rådet, BRÅ

Skillnaden blir ännu större om man tar hänsyn till det faktum att befolkningen i både Stockholm och Malmö har ökat sedan slutet av 1990-talet.

Eftersom siffrorna från BRÅ:s rapport år 2000 är de enda som finns att tillgå gällande ungdomsrånen i slutet av 90-talet har Agenda valt att använda den rapporten och redovisa de eventuella frågor som kan uppstå gällande jämförelsen mellan då och nu.

Skillnad i statistiken

Det finns detaljer som är värda att ta i beaktande: I statistiken från helåret 1998 är den som polisanmält rånet högst 20 år. Även den som misstänks ha utfört rånet, den så kallade gärningspersonen, har av polisanmälaren uppskattats vara högst 20 år gammal.

I de nya siffrorna från 2019 tas ingen hänsyn till gärningspersonens ålder. Gärningspersonen kan alltså vara över 20 år.Om det var möjligt att rensa bort antalet polisanmälda rån där gärningspersonen uppskattats vara över 20, skulle det kunna resultera i en lägre siffra 2019.

I siffrorna för 2019 är den som polisanmält rånen högst 18 år, jämfört med 1998 där de är högst 20 år. Om även personer mellan 18-20 år inkluderas kan alltså siffran öka något.

Bedömningen är att siffrorna trots dessa två faktorer går att jämföra, då eventuell uppräkning eller nedräkning kan ta ut varandra.

Ökade kraftigt 1999

BRÅ:s rapport visar dessutom att siffrorna för polisanmälda ungdomsrån fördubblades första halvåret 1999. Trots det valde Agenda att titta på 1998 då vi ville göra en jämförelse av helårsstatistiken. Rapporten visar att de polisanmälda ungdomsrånen var avsevärt högre första halvåret 1999 än första halvåret 2019.

Sammantaget är jämförelsen av 1998 och 2019 intressant då den ger en tydlig bild av en våg av personrån mot unga också i slutet av 1990-talet. Åtminstone när det gäller de två storstäderna Stockholm och Malmö.

Samtidigt kan vi inte utifrån detta material utläsa om anmälningsbenägenheten ökat eller minskat över tid när det gäller denna typ av rån. Statistiken från BRÅ säger heller inget om det allt grövre våld och inslag av förnedring i samband med ungdomsrån som uppmärksammats i medierna den senaste tiden.

Inslag av förnedring redovisas inte

Varken BRÅ, polisen eller domstolarna särredovisar personrån som haft inslag av förnedring. Det finns alltså inga siffror som belägger att antalet förnedringsfall skulle ha ökat.

Vi ställer frågan i Agenda vad den senaste tidens ökning av antalet personrån mot yngre beror på? Och hur det kommer sig att ungdomsrånen var fler för tjugo år sen än idag?

Tre gäster finns i studion:

Felipe Estrada – professor i kriminologi vid Stockholms universitet – som under många år forskat om utvecklingen av ungdomsvåld och ungdomsbrottslighet.

Jacob Fraiman – som i dag jobbar med unga kriminella inom Unga Kris (kriminellas revansch i samhället) i Södertälje – och själv har många år som kriminell bakom sig.

Mustafa Panshiri, före detta polis, som nu jobbar bland annat som föreläsare på gymnasieskolor.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Nyhetsbloggen

Mer i ämnet