En av orsakerna är att Fagersta tillsammans med Norberg procentuellt sett har tagit emot flest nyinvandrade elever i Västmanland de senaste åren.
Västerås har tagit emot flest barn, men jämfört med antal elever ligger Fagersta och Norberg i topp, enligt Skolverkets statistik över nyinvandrade barn. Alfaskolan ligger på norr i Fagersta, ett område som redan innan flyktingkriserna på 90-talet och 2015 var ett socioekonomiskt svagt område.
– Det är här vi har de billiga bostäderna, berättar skolchefen Kickie Svensson.
Fagersta är segregerat när det gäller bostadssituationen, och det är framförallt därför som situationen ser ut som den gör på Alfaskolan, berättar hon.
Gott om resurser
Rektorn på Alfaskolan, Ulrica Junno, tycker att skolan har de ekonomiska resurser de behöver för att ge nyinvandrade elever det stöd de behöver. Men hon ser problem med att skolan har en så stor andel barn med utländsk bakgrund när det gäller svenska språket.
– Man brukar tala om att barn behöver språkbada för att fullt ut tillägna sig ett språk och det blir svårt på Alfaskolan. Jag tror vi har ca 17 språk på skolan och arabiska är det största modersmålet, säger hon.
Populär skola bland barn och föräldrar
Skolchefen Kickie Svensson har tidigare arbetat som rektor på Alfaskolan och tycker att skolan har ett oförtjänt dåligt rykte.
– Alfaskolan har fått ett oförtjänt dåligt rykte bara för att det går många invandrarbarn på skolan. Men då har man inte varit och besökt skolan, för när man kommer in på Alfaskolan så känner man i väggarna att det här är en jättetrevlig skola.
Och kanske är det en del av problemet, för både skolchefen och rektorn vittnar om att skolan är populär bland barn och föräldrar i upptagningsområdet. Det gör i sin tur att de flesta barn och deras syskon också väljer Alfaskolan och segregeringen mellan Fagerstas skolor upprätthålls.
Styrkor och svagheter
Riskerna med segregeringen är förutom svårigheter att utvecklas i svenska språket också att det för både föräldrar och barn kan leda till avsaknad av vardaglig kontakt med det svenska samhället och kulturen, menar både skolchefen och rektorn.
Eftersom många invandrade föräldrar i området också är arbetslösa sker inte samma utbyte. Man flyttar inte från området eftersom man inte har råd. Den tudelningen är i längden inte bra, tror skolchefen, som vill att politikerna gör något åt bostadssegregationen.
– Blir det så att segregationen blir cementerad på grund av bostadssituationen så blir det ju så att invandrarfamiljerna håller sig för sig och värnar om sin kultur och de svenska familjerna håller sig för sig och värnar om sin kultur. Jag tror att vi behöver få en bättre blandning, säger Kickie Svensson.
Hon poängterar också att som skolchef har hon svårt att styra var nyinvandrade elever hamnar, eftersom närhetsprincipen i skollagen (att man har rätt att välja den närmaste skolan) styr, och det dessutom är mer eller mindre fullt på alla skolor som inte ligger på norr.
Blir duktiga på integrering
Enligt professorn i pedagogik Niclas Månsson på Mälardalens högskola är styrkan hos skolor med många nyinvandrade barn att de ofta blir väldigt duktiga på att arbeta med integrering och språkinlärning.
Han har nyligen genomfört en studie i Sörmland och Västmanland där han tittat på mottagandet av nyinvandrade elever och kan se att några av framgångsfaktorerna är en tydlighet i kommunen och på skolan hur mottagandet av eleven ska gå till, studiestöd och modersmålsundervisning samt hög tilltro till elevens förmåga bland andra.
– Att ha ett genomtänk arbetssätt, från det att eleven anländer i kommunen och vid den första kontakten med skolan. Det är viktigt att det finns en beredskap för hur elevens kunskaper ska kartläggas och hur eleven ska integreras i ordinarie verksamhet, säger Niclas Månsson.
På Alfaskolan har man kunnat utveckla den här typen av verksamhet eftersom man har så många modersmålslärare och studiehandledare, man har också identifierat hur viktiga föräldrarna är för barnens lärande.
Föräldramöten på arabiska
Alfaskolan har sett att många föräldrar har låg kunskap om hur det svenska skolsystemet fungerar och att vissa elever utnyttjat det gentemot sina föräldrar när det kommer till läxläsning och studier.
Därför har man utöver de ordinarie föräldramötena infört separata möten på arabiska och somaliska. Dels för att föräldrarna ska kunna ställa frågor de kanske inte vågar ställa annars men också för att de ska få så bra information som möjligt.
Skolan har också sökt och fått pengar för ett projekt där föräldrarna ska kunna nätverka, få stöd av varandra och utbyta erfarenheter, allt för att stärka föräldraskapet och indirekt barnens skolutveckling.