Elever på yrkestekniska programmet på på Curt Nicolin gymnasiet i Finspång Foto: TT

Lågt intresse för yrkesprogram hämmar tillväxten

Publicerad

Intresset för de yrkesinriktade programmen på gymnasiet är lågt och fallande. Samtidigt är det brist på arbetskraft i en rad yrken som programmen leder till. Det här hämmar tillväxten i Sverige, menar Arbetsförmedlingen.

För tio år sedan började 35 procent av gymnasieeleverna på ett yrkesprogram. Förra läsåret hade det sjunkit till 24 procent. Det visar Skolverkets statistik över andelen nybörjarelever i årskurs ett.

Samtidigt visar Arbetsförmedlingens prognoser på arbetskraftsbrist inom en rad yrken som programmen leder till. Undersköterskor, bussförare, fordonsmekaniker och kockar är bara några exempel.

– På sikt innebär det problem för svensk arbetsmarknad att fortsätta växa. Arbetsgivarna kan inte expandera i den takt de vill och det innebär i sin tur att svensk ekonomi inte kan växa som annars vore fallet, konstaterar prognoschef Håkan Gustavsson på Arbetsförmedlingen.

Bekräftar bilden

Hösten är gymnasiemässornas tid, och på gymnasiemässan i Västerås tävlar privata och kommunala gymnasieskolor om elevernas gunst.

– Om jag ska vara ärlig jag vet inte vilket program jag ska gå, det är därför jag kommit hit, säger eleven Mohammed Barzan. 

Studie- och yrkesvägledaren Jonna Andersson jobbar på Engelska skolan i Västerås, och bekräftar bilden av att många unga känner sig vilsna inför gymnasievalet. En orsak är att det är svårt att greppa alla utbildningsmöjligheter.

– Det finns över 8.300 yrken i Sverige idag men undersökningar har visat att en elev i årskurs nio känner till som mest 24 olika yrken, säger Jonna Andersson.

”Bör bli bättre”

2016 har utsetts till Yrkesutbildningens år och undervisningsrådet Per Klingberg på Skolverket betonar att det krävs att man jobbar på flera håll för att öka intresset för yrkesprogrammen.

– Studie och yrkesvägledningen på grundskolan bör bli bättre. Man behöver se till att eleverna kommer ut på prao så att de får en rimlig möjlighet att förstå arbetsmarknaden. Sedan tror jag att olika branscher som vill ha nya medarbetare behöver bli bättre på att attrahera elever, säger han.

I samband med gymnasiereformen 2011 delades gymnasiet in i högskoleförberedande program och yrkesprogram. Tanken var bland annat att skoltrötta elever, eller elever som inte var intresserade att läsa vidare på högskola, skulle attraheras mer av en rent yrkesinriktad utbildning. Men det som hände var istället att intresset för yrkesprogrammen sjönk.  

”Typ fast”

Högstadieeleven Cornelia Laning är rädd att hennes möjligheter ska begränsas.

– Det är väl det att man tänker. Att om jag väljer ett yrkesförberedande program då har jag valt ett yrke då är jag typ fast.

Enligt studie- och yrkesvägledaren Jonna Andersson är det ett problem att många elever inte vet att det går att välja till extra ämnen.

– Eleverna tror att om de går ett yrkesprogram så blir det stopp, men det stämmer inte. Yrkesprogram kan ge både yrkesexamen och grundläggande högskolebehörighet, säger hon.

Tillbaka till Mohammed Barzan som efter en stund får hjälp på mässan. Han provar köra en grävskopa i en fordonssimulator, och blir nu intresserad att gå fordonsprogrammet. 

– Det här är roligt och jag lär mig jättemycket. Jag kanske ska gå det här programmet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Brist på arbetskraft

Mer i ämnet