• Viktigt meddelande:

    Det brinner i en transformatorstation i Harsprånget i Jokkmokks kommun. Alla i området uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. Läs mer här

En manifestation för rätten till assistans, arrangerad på internationella funktionshindersdagen i december 2016. Foto: TT

Allt fler går till domstol för att få assistans

Publicerad

Under första halvåret 2017 var det lika många som gick till domstol för att få rätt till hjälp enligt LSS som det var under ett helt år för tio år sedan, det visar nya siffror som SVT Nyheter tagit fram.

Allt fler svenskar överklagar sina beslut om bland annat indragen assistans i domstol, det visar nya siffror från Domstolsverket.

Förra året stramade Försäkringskassan åt vilka som har rätt till assistans enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), och sedan dess har frågan varit omdebatterad.

Kommuner nekar assistans

Ansvarig minister Åsa Regnér (S) har i flera intervjuer sagt att det då är kommunerna som ska ta över hjälpen. Men kommunerna gör olika bedömningar och många, liksom Filipstad, säger nej eftersom Försäkringskassan gjort det.

Allt fler som får sin assistans eller andra åtgärder indragna eller minskade, överklagar nu i domstol för att få hjälp. För tio år sen var det 1.782 stycken och de senaste åren har det peakat ordentligt.

Förra året kom det in 4.049 mål till Förvaltningsrätt och Kammarrätten som gällde LSS. Bara första halvåret i år kom det 2.102 överklaganden.

Det här är LSS

Visa

LSS är en förkortning av ”lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.”

Det är en rättighetslag som som infördes 1994. Den ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

LSS gäller för:

1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Källa: Socialstyrelsen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer