Tendensen är tydlig i hela landet – allt fler skolledare säger nej till att skicka eleverna på prao, praktisk arbetslivsorientering, med hänvisning till att Arbetsmiljöverkets krav på prao-platsernas arbetsmiljö.

Feltolkning av reglerna

Det handlar inte om några nya regler eller bestämmelser, utan ett förtydligande. Det handlar om att skolorna ska vara medvetna om att de är skyldiga att se till att den praktikplats som väljs inte innebär risker för att eleven drabbas av olycksfall eller ohälsa. Många skolor har tolkat det som att de själva måste ut och inspektera varje enskild arbetsplats.

– Men det är en missuppfattning. Det räcker oftast med ett samtal till arbetsplatsen, och det behöver inte alls innebära mer arbete, säger Mikaela Zelmerlööw, utbildningsråd på Skolverket.

Inget tvång

Det finns i dag ingenting som tvingar kommunerna att erbjuda prao. I och med läroplanen 1994 var inte längre praktisk arbetslivsorientering obligatoriskt i grundskolan, och man kan välja andra sätt att ge eleverna kunskaper om arbetslivet och arbetsmarknaden.

Eftersom det inte är obligatoriskt är det svårt att få veta exakt hur många skolor som erbjuder prao, särskilt efter att allt fler skolor nu har dragit öronen åt sig. Men skolinspektionens undersökning 2013 visar att det uppskattningsvis är mellan 80-90 procent som erbjuder prao.

Okunniga om arbetslivet

Regeringens yrkesprogramsutredning har kommit fram till att elever i grundskolan har bristfälliga kunskaper om arbetsmarknaden och vilka jobb som finns, och det innebär ett problem för deras val till gymnasiet och yrkesval i framtiden. Utredningen föreslår därför att det ska bli obligatoriskt att ge alla åttonde och niondeklassare möjlighet till två veckors prao-tid.

Många av de skolor som idag inte erbjuder prao brukar erbjuda temadagar, arbetsplatsbesök och entreprenörsskapsprojekt, men det kan inte ersätta den funktion som praon har, enligt utredarna.

Skolverket ser helst obligatorium

Skolverket har inte lämnat in sitt remissvar än. Men en av deras experter på området, Agneta Kronqvist, menar att det är ett problem att elever har så dålig koll på yrkeslivet att de fått svårare att välja program i gymnasiet. Många väljer fel och ångrar sig sedan.

– Det finns mest fördelar med att göra det obligatoriskt, till exempel att praon faktiskt blir av. Men det krävs också att det finns en bra organisation kring praon så att man fångar upp erfarenheterna efteråt, säger Agneta Kronqvist

Remisssvaren till utredningen ”Välja yrke” ska vara inskickade till regeringen senast 29:e februari.