I helgen visade Sveriges bästa drönarpiloter upp sina färdigheter på Tekniska museet i Stockholm under MegaMind Drone Race 2017. Foto: Vlada Cakic, SVT

Allt populärare att tävla med drönare

Uppdaterad
Publicerad

De senaste 3 åren har drönarracing vuxit i Sverige och sporten har nu ungefär 3.000 utövare i alla åldrar. I helgen visade Sveriges bästa drönarpiloter upp sina färdigheter på Tekniska museet i Stockholm under MegaMind Drone Race 2017.

De tävlande skulle styra sina drönare genom en hinderbana så snabbt som möjligt utan att krascha.

– Det är som att köra Formel 1, fast i luften, säger 36-årige Mats Millberg som vann tävlingen under artistnamnet ”Ghost”.

Det krävs både fingerfärdighet och snabb reaktionsförmåga för att bli framgångsrik. Piloterna bär glasögon med displayer som visar färden i realtid genom drönarens kameraöga.

– Det känns som om man sitter i drönaren och flyger själv, och det är det som är så fascinerande.

Risk att bli åksjuk

Det ser ganska lustigt ut när drönarpiloterna sitter ihopkurade på sina stolar och kör i sina stora glasögon som har olika sändar- och mottagningspinnar som sticker upp från huvudet.

Drönarna kan komma upp i en hastighet av 100 kilometer i timmen så det gäller att inte bli åksjuk i svängarna. Eller att ramla omkull.

– Det finns de som står upp när de tävlar men när man åker i kurvor så fort börjar man ofta luta sig och då kan man tappa balansen. Det är därför vi sitter ner, förklarar Mats Millberg.

Drönarbalett

Drönarentusiasterna tävlar även i en slags drönarbalett, eller med deras egna ord, freestyle.

– Man kan jämföra det med andra sporter som BMX cykel eller skateboard där olika trick betygsätts. Vi gör flippar och rollar och följer miljön som drönarna åker över.

Vad är den största utmaningen med sporten?

– Det är att hitta tillräckligt med tid för att hinna öva, säger Mats Millberg med ett stort leende.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.