Flyttkartonger och möbler lastas in i en flyttbil. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT

Analys: ”Det går inga busslaster till Stockholm längre”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Det går inte entydigt att slå fast varför barnfamiljer lämnar Stockholm. Men klart är att kranskommuner eller tidigare hemkommuner lockar mer.

Johanna Cervenka

Ekonomikommentator

Det går inga busslaster till Stockholm längre.

Det så kallade livspusslet är säkert en stor anledning, särskilt för de som flyttar tillbaka till städer de växt upp i. Det går inte heller att blunda för att köpa hus eller lägenhet i Stockholm är väldigt dyrt. 

I Stockholms län låg den genomsnittliga lönen något högre än riksgenomsnittet, på 38 500 kronor per månad. För en förskollärare i Stockholms län var medellönen 34 400 kronor, för en undersköterska i hemtjänsten eller äldrevården 28 300 kronor. En genomsnittlig villa i Stockholms kommun kostar 6,7 miljoner kronor – i länet 5,7 miljoner kronor. Det är en ekvation som är svår att få att gå ihop utan stora pengar på sparkontot.

En miljon i insats

Med nyare tuffare amorteringskrav måste du då ha nästan en miljon i insats för den genomsnittliga villan i Stockholms län, utan att tvingas amortera och möta högre levnadskostnader. Då återstår antingen att du i ett tidigt skede kom in i Stockholms bostadskarusell, eller att du har föräldrar som kan bidra.

För flertalet handlar det i stället om att ta ett dyrt blancolån, något som också det ökar på boendekostnaderna och som Finansinspektionen varnar för som en styggelse.  

Det är välkända faktorer som driver upp priserna i Stockholms kommun. Det är svårt att få tag i en billigare hyreslägenhet och om du ställer dig i hyreskön är väntetiden närmare 30 år för de mest attraktiva bostäderna. Det gör att 60 procent av de som hyr, hyr i andrahand – och till ett överpris.

Nybyggda bostäder finns, men är ofta för dyra för de som behöver dem mest. 

Fler vågar flytta

Till det positiva hör att Stockholm nu har blivit mer av en storstadsregion; kranskommunerna har fått fler affärer och bättre kommunikationer. Det går att pendla.   

Och en förklaring till att barnfamiljer väljer andra kommuner kan vara att i tider av högkonjunktur vågar människor flytta och ta nya jobb.

Att flytta till en bostad i en kommun snarare än att flytta dit jobben finns behöver inte möta någon motsats. I stora delar av landet går det att göra både och.

Och att kommuner och regioner utanför Stockholms län utvecklas kan inte ses som ett problem, utan är snarare önskvärt. 

Svårt för arbetare i offentliga sektorn

Men en kommun behöver alla slags människor för att fungera. Risken är att Stockholm sällar sig till städer som London och San Francisco där det är svårt att få människor som verkar i offentlig sektor och att lärare, bibliotekarier och sjuksköterskor inte har råd att jobba och bo.

När levnadskostnader ökar snabbt kan det även påverka företagens möjligheter att växa där de vill växa. 

En studie som gjordes 2016 visade på att 40 procent av sjuksköterskorna i London räknar med att flytta från London för att de inte har råd att leva där. I området kring San Francisco i Kalifornien i USA är det vanligt att undersköterskor, förskolelärare och sjuksköterskor pendlar i flera timmar i vardera riktning till sina jobb.

Risken är att Stockholm sällar sig till städer som prisar ut delar av befolkningen. Det är förstås inte hållbart på sikt.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.