Arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Foto: TT

Analys: Fortfarande 400.000 arbetslösa trots regeringens glada utrop

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

Det är lätt att tro att några elefanter alltid är fler en ett gäng myror. Även om de förra är fyra och de senare fem till antalet. På samma sätt kan man tolka regeringars försök att använda begrepp som passar dem bäst för tillfället. Just nu handlar det om sysselsättning. Det blev tydligt på tisdagen när regeringen presenterade sin vårbudget.

Knut Kainz Rognerud

Knut Kainz Rognerud

Ekonomireporter

Under högtidliga former och vajande röda fanor presenterade socialdemokraterna och LO det nya handlingsprogrammet mot fienden arbetslösheten. Året var 1946 och 30-talets ekonomiska depression satt i svenskarnas ryggmärg.   

Full sysselsättning främsta målet

Av 27 punkter handlade de första åtta om sysselsättningen. Den första meningen löd: ”Hela folket i arbete är första målet för vår ekonomiska politik”. Sedan dess har kampen mot arbetslösheten och full sysselsättning varit arbetarrörelsens främsta mål. 

Den nuvarande statsministern Stefan Löfven (S) formulerat dagens mål vid sitt kongresstal 2013 som att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet till år 2020. I dag är vi på plats femton i EU. 

Bakgrunden är att Sverige förhållandevis fortfarande har en hög arbetslöshet

Men den som noga följde regeringens presentation av vårbudgeten på tisdagsförmiddagen kunde lägga märke till en liten men viktig förskjutning. Regeringen verkade inte prata lika mycket om arbetslöshet längre utan istället om begreppet ”sysselsättningsgrad”.

Ett begrepp som man i opposition anklagade alliansregeringen för att missbruka.  

Lång från målet 

Bakgrunden är att Sverige förhållandevis fortfarande har en hög arbetslöshet på närmare sju procent. För att nå målet på lägst arbetslöshet i EU måste man i dag under Tyskland 3,9 procent. Enligt Konjunkturinstitutet är det inte sannolikt att man når dit på tre år.

Enligt regeringens egen prognos som är lite mer positiv sjunker arbetslösheten något till 6,3 procent 2019. Att den kommer under fyra procent året efter verkar inte ens regeringens egna prognosmakare tro på.  

Då är det roligare att prata om sysselsättningsgrad. ”Den högsta som någonsin uppmäts i EU” skrev regeringen i en nästan skrytsam ton i tisdagens pressmeddelande.    

Viktig skillnad 

Vad är då den stora skillnaden? Den är ganska viktig. Sysselsättningsgraden definieras som hur stor andel av den arbetsföra befolkningen (räknas oftast som dem mellan 15-74 år) som är sysselsatt.

Sysselsatt är den som arbetat minst en timme en särskild vecka, har en anställning eller är i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetslösheten beskrivs istället som andelen arbetslösa av arbetskraften. Arbetskraften, det är summan av alla sysselsatta och arbetslösa. 

I normalfallet ökar sysselsättningsgraden och arbetslösheten sjunker när allt fler arbetslösa får jobb. Men om det kommer in nya människor på arbetsmarknaden via till exempel invandring eller ändrade sjukförsäkringsregler kan sysselsättningen öka utan att arbetslösheten minskar. Det är bland annat det som hänt. 

Stora elefanter

Men det är inte första gången vänster- och högerregeringar använder begrepp på ett sätt som passar dem bäst för tillfället. Just ordet ”full sysselsättning” är ett annat. Det har historiskt definierats som att alla som vill och kan ska ha ett arbete.

På sjuttiotalet låg den ”fulla sysselsättningen” på runt två procent. I regeringsförklaringen 2005 talade dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt om ”massarbetslöshet” – då var nivån sex procent.  I dag är det svårt att få en politiker att säga vad ”full sysselsättning” innebär.  

I februari var fortfarande närmare 400 000 människor arbetslösa i Sverige. Trots regeringens glada pressmeddelande.  Det spelar ingen roll om elefanter är stora. Fem myror är alltid fler än fyra elefanter.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.