Isabella Lövin har bara suttit fyra år som språkrör. Därför är hennes avgång överraskande, liksom valet av tidpunkt för att kommunicera nyheten, mitt under pågående budgetförhandlingar.
Samtidigt intygar Isabella Lövin att hon inte avsatts utan lämnar av egen vilja. Så kan det vara, men lika uppenbart är det att Isabella Lövin haft svårt att anpassa sig till rollen som toppolitiker.
Hon har ofta känts obekväm i politiska debatter och har haft svårt för att ta politiska initiativ. Under coronakrisen har hon dessutom kommit allt mer i skymundan. Samtidigt har Miljöpartiets kräftgång i opinionen fortsatt. I allt fler mätningar har partiet hamnat under riksdagsspärren.
Trots att klimatfrågan rankas högt av väljarna, har Miljöpartiet alltså misslyckats med att växa i opinionen. Det är en underkännande av partiets strategi, och kan vara ett av flera skäl till att Isabella Lövin lämnar.
”Kom in i politiken sent”
Isabella Lövin har framstått som en pragmatisk politiker som i första hand velat profilera just klimatpolitiken. Samtidigt tycks hon ha saknat allierade internt i partiet. En förklaring kan vara att hon kom in i partipolitiken relativt sent i livet, till skillnad från de flesta andra partiledare och språkrör som ofta också har en bakgrund i ungdomsförbunden.
Dessutom har motsättningarna med Socialdemokraterna växt den senaste tiden. Det har handlat om för Miljöpartiet svåra frågor som mer pengar till flygbolaget SAS, en ny stramare migrationspolitik och en tillståndsprocess för ett nytt oljeraffinaderi i Lysekil.
Särskilt migrationspolitiken har skapat turbulens inom Miljöpartiet den senaste tiden. Tunga miljöpartister har krävt att partiet lämnar regeringen om Socialdemokraterna gör allvar av planerna på att driva igenom en mer restriktiv flyktingpolitik. Isabella Lövin har i detta sammanhang framstått som mindre stridbar, men har tvingats anpassa sig till den interna opinionen.
”Lämnar i ett känsligt läge”
Givet det usla opinionsläget för Miljöpartiet känns det inte orimligt att Isabella Lövin tröttnat på att ta de interna striderna i ett läge där hon uppenbart har svårt för att påverka utgången.
Hon lämnar dock i ett känsligt politiskt läge när flera svåra frågor är på väg mot ett avgörande. Det gör sannolikt också statsminister Stefan Löfven nervös. Ett parti som ska välja en ny ledare framstår som mindre benäget att kompromissa i svåra frågor.
Samtidigt är det oklart vem som kommer att efterträda Isabella Lövin. Antingen blir det ett språkrör som vill fortsätta den mer pragmatiska linjen, eller ett språkrör som hellre vill driva en mer aktivistisk politik, kanske helst i opposition
Oavsett vad har alltså Stefan Löfven skäl att känna oro inför språkrörsprocessen.
”Ingen given efterträdare”
Någon given efterträdare finns heller inte. Favorittippade EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnke har redan sagt att hon inte är intresserad. Kulturminister Amanda Lind är en annan tänkbar kandidat men har skadats politiskt av kritiken för regeringens coronahantering.
Statssekreterare Maria Ferm eller jämställdhetsminister Åsa Lindhagen är mer okända kandidater och har heller inte profilerat sig i klimatfrågan, vilket är en nackdel. Förra miljöministern Karolina Skog kan därför vara ett alternativ, men gjorde ett blekt intryck under åren som statsråd.