Många av dem som jobbat inom den offentliga vården har sagt upp sig och sökt sig till andra arbetsgivare. Missnöjet är stort, skriver Mats Knutson. Foto: TT

ANALYS: Krisande sjukvård en av valets största frågor

Publicerad

ANALYS · Allt längre vårdköer gör sjukvården till en av valets absolut viktigaste frågor. Politikerna har misslyckats med att bygga ut vården i takt med att behoven har ökat. Konsekvensen är stängda vårdavdelningar, inställda operationer och allt längre väntetider, ibland med dödlig utgång.
Ett område med allvarliga problem är Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Växande psykisk ohälsa bland unga i kombination med för små resurser inom BUP leder till att barn och unga, ofta med svåra problem, inte i tid får komma till läkare eller kurator. För många innebär det att problemen förvärras ytterligare, ofta med allvarliga konsekvenser.

Mats Knutson inrikespolitisk kommentator

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

SVT inleder i dag en specialgranskning av läget i svensk sjukvård inför valet den 9 september.

Enligt samstämmiga opinionsundersökningar pekar väljarna ut just sjukvården som en av de viktigaste valfrågorna. Den viktigaste förklaringen är sannolikt de växande köerna, som är huvudorsaken till att många i dag talar om en sjukvårdskris.

En paradox

Egentligen är det en paradox. Svensk sjukvård presterar en medicinsk behandling som står sig mycket väl i internationell konkurrens. På flera områden är Sverige till och med bäst i världen.

Samtidigt blir det allt svårare för dem som behöver vård att få den behandling de behöver, oavsett om det handlar om Barn- och ungdomspsykiatrin eller annan specialistvård.

Väntetiderna, på byråkratsvenska kallad ”tillgänglighet”, är svensk sjukvårds stora problem i dag. Vården har inte byggts ut i den takt som varit nödvändig både med tanke på den växande befolkningen, men också en åldrande befolkning i behov av avancerad vård. Samtidigt är personalbristen inom flera yrkeskategorier skriande, framför allt bland specialistsjuksköterskor.

Åter växande köer

Vårdköer är inget nytt i Sverige, men efter några års minskning har de vänt uppåt igen de senaste åren. Regeringen anklagas av oppositionen för att ha orsakat detta genom avskaffandet av den så kallade kömiljarden.

Kömiljarden, som infördes av alliansregeringen, var konstruerad så att landsting som kortade köerna fick mer pengar av staten. Metoden fungerade uppenbart för att korta köer, men skapade enligt kritikerna andra problem. Åkommor och ingrepp som var förhållandevis enkla prioriterades, medan de svårast sjuka fick fortsätta vänta.

Nu är i praktiken alla partier överens om att sjukvården behöver mer pengar för att kunna korta köerna. I sina budgetförslag i höstas redovisade såväl regeringen som övriga partier en rad olika satsningar. Det handlar bland annat om mer pengar till barn- och ungdomspsykiatrin, satsningar på primärvården och utökade öppettider.

Många lämnar den offentliga vården

Svensk sjukvård har länge legat i botten inom EU när det gäller antalet vårdplatser. På senare tid har läget förvärrats ytterligare. Bristen på sjuksköterskor är så stor i dag att hela vårdavdelningar måste stänga, vilket i sin tur leder till inställda operationer och utebliven behandling för många som är i akut behov av den.

Visst utbildas i dag fler sjuksköterskor än tidigare, men samtidigt dräneras vården på befintlig personal. Många av dem som jobbat inom den offentliga vården har sagt upp sig och sökt sig till andra arbetsgivare. Missnöjet är stort med låga löner, otympliga organisationer och en arbetsmiljö med små möjligheter att påverka det egna arbetet.

Saknar förtroende hos var fjärde svensk

SVT/Novus opinionsundersökning visar att tre av fyra väljare känner stort förtroende för svensk sjukvård. Det innebär samtidigt att var fjärde väljare saknar förtroende för sjukvården.

En liknande mätning ingår i den stora internationella undersökning som hösten 2016 presenterades av myndigheten Vårdanalys. Här mäts såväl den upplevda kvaliteten på vården som en rad andra faktorer som är viktiga för patienterna.

Också här svarar tre av fyra svenskar att de tycker att den övergripande kvaliteten på sjukvården är god. Men det placerar Sverige på en bottenplats (tillsammans med USA) jämfört med en rad andra länder. I Tyskland och Schweiz svarar till exempel över 90 procent av patienterna att de upplever kvaliteten på vården som god. Men också i länder som Frankrike, Australien och Storbritannien betygsätter medborgarna landets sjukvård som bättre än vad svenskar gör. Enligt Vårdanalys undersökning har tilltron till den svenska sjukvården dessutom minskat de senaste åren.

Dålig tillgänglighet utanför kontorstid

Mätningen visar också att bara en tredjedel av svenskarna anser att sjukvårdssystemet fungerar bra. En viktig förklaring till detta är de allt längre köerna. Vårdanalys undersökning visar att svenska patienter upplever väntetider och köer som ett betydligt större problem än medborgare i andra jämförbara länder. I Sverige uppfattas också tillgängligheten på sjukvård på kvällar och helger som betydligt sämre än i andra länder.

Ett område där Sverige står sig väl är tillgången till jämlik vård utifrån ekonomiska förutsättningar. Ingen behöver avstå sjukvård på grund av att man inte har råd.

Skillnader över landet

Landstingen har huvudansvaret för den svenska sjukvården. Regering och riksdag kan anslå statsbidrag eller förändra lagstiftningen, men det är i de olika landstingen sjukvården organiseras och administreras. Det innebär att skillnaderna är stora mellan olika landsting, både vad gäller köer och behandlingsresultat.

Den fortsatta urbaniseringen och avfolkningen på landsbygden skapar också problem på flera håll i landet. Minskade skatteintäkter gör det svårt att finansiera en modern, tekniskt avancerad sjukvård. Sjukhus stänger, vilket ofta leder till folkliga protester. Tydligast har detta varit i samband med nedläggningen av BB i Sollefteå.

Svensk sjukvård står alltså inför stora utmaningar. För politikerna blir det avgörande att trovärdigt kunna visa väljarna hur sjukvårdskrisen ska lösas. I grunden handlar det om att möta en växande oro att inte få vård den dag man behöver den. Frågan hänger intimt samman med den övergripande tilltron till välfärdsstaten. Skadas den alltför mycket kan konsekvenserna bli betydande för hela samhället.

Hit kan du vända dig för att få hjälp

Visa

Här hittar du telefonnummer du kan vända dig till om du behöver råd, stöd eller någon att prata med.

Vid akut hjälp, ring alltid nödsamtal 112.

Till dig som är under 18 år:

Rädda Barnens stödlinje
Tel: 0200-77 88 20. Alla dagar kl 15-18.
Hemsida

Barnens rätt i samhället (BRIS)
Barnens telefon: Alla dagar klockan 14.00-21.00. Telefon: 116 111
Vuxnas telefon – om barn: Alla vardagar klockan 9-12. Telefon: 077-150 50 50
Det går också att chatta och mejla via bris.se.

Jourhavande Kompis 
Chatta på hemsidan – vardagar klockan 18.00-22.00 och helger klockan 14.00-18.00.

Är du under 18 år kan du dessutom kontakta din närmaste ungdomsmottagning. Du kan även vända dig till skolsköterskan eller elevhälsovården på din skola. Föräldrar kan, om det gäller små barn, kontakta BVC, och om det gäller äldre barn ta kontakt med BUP.

För dig över 18 år:

Ring 1177 Vårdguiden om psykisk ohälsa
Mer om hur man söker vård och hjälp kan du läsa om här.

Hjälplinjen – har öppet mellan kl 13.00 och 22.00 alla dagar.
Telefon: 0771-22 00 60
Hemsidan hittar du här.

Mind – ideell förening mot psykisk ohälsa
Telefon: 90101 dygnet runt 
Chatten nås via mind.se

Jourhavande Medmänniska
Telefonjour alla dagar klockan 21.00-06.00
Telefon: 08-702 16 80

Jourhavande präst 
Telefonstöd, via 112: Alla dagar, klockan 21.00-06.00.
Hemsidan hittar du här.

SPES
För dig som är anhörig till någon som har tagit sitt liv. Telefonjour varje kväll mellan klockan 19.00-22.00.
Telefon: 08-34 58 73

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.

Val 2018 - #dinröst

Mer i ämnet