Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Migranter vid den turk-grekiska gränsen. Stefan Löfvens besked har hittills varit att det viktigaste är att hålla EU:s yttre gräns, det vill säga den grekiska gränsen Foto: BULENT KILIC, Claudio Bresciani/TT

Analys: ”Migrantkrisen sätter press på svenska politiker”

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS · Flykting- och migrantkrisen vid gränsen mellan Grekland och Turkiet sätter press också på svenska politiker. Få vill att krisen från 2015 ska upprepa sig. Men de politiska låsningarna i migrationsfrågan är stora och det är svårt att se hur partierna ska kunna enas.
Mats Knutson inrikespolitisk kommentator

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Den parlamentariska migrationskommittén har i uppdrag att efter sommaren presentera förslag om en ny permanent asyllagstiftning för Sverige. Samtliga riksdagspartier deltar i kommitténs arbete, men partierna står långt ifrån varandra.

SD-ledaren Jimmie Åkesson, som sitter i kommittén, avstod dock från onsdagens möte för att i stället göra ett blixtbesök i gränsområdet mellan Grekland och Turkiet. Där delade han, inför fotografer, ut flygblad med budskapet att Sverige är fullt. Det handlar förstås om att försöka ta partipolitiska poänger på migrantkrisen i Grekland och att i det här läget åter lyfta SD:s gamla paradfråga, invandringspolitiken.

Sveriges linje: Att stödja Grekland

Läget i svensk debatt i dag är dock ett helt annat än 2015. Statsminister Stefan Löfvens besked har hittills varit att det viktigaste är att hålla EU:s yttre gräns, det vill säga den grekiska gränsen. Samme Stefan Löfven som 2015 förkunnade att hans Europa inte byggde några murar.

Moderatledaren Ulf Kristersson har iklädd jaktkläder förkunnat på sociala medier att gränsen ska vara stängd. Ledande företrädare för Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har hållit en tämligen låg profil medan de skarpaste kritikerna av det som nu sker inte oväntat är Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Sveriges linje i EU är alltså att stödja Grekland att upprätthålla den yttre gränsen. Få politiker vill tillbaka till flyktingkrisen 2015 då över 160 000 asylsökande kom till Sverige.

Migrationsfrågan allt viktigare väljarfråga

Den tillfälliga asyllag som gällt sedan dess, med vissa förändringar, är visserligen striktare än tidigare, men volymen asylsökande avgörs sannolikt ändå mest av hur många människor som kan söka sig till Sveriges gränser. Därför spelar skyddet av den yttre gränsen stor roll och därför tycks svenska politiker i dag kunna acceptera att tårgas skjuts mot flyktingar och migranter.

Sedan är läget i Europa också ett helt annat i dag än 2015. Gränsskyddet har stärkts inte minst på Balkan där stängsel och taggtråd ska hålla flyktingar borta. De flesta länder har liksom Sverige också infört gränskontroller.

Läget vid den grekiska-turkiska gränsen är samtidigt en påminnelse för svenska politiker att migrationsfrågan kommer att fortsätta att prägla svensk politik under överblickbar framtid.

Under senare år har migrationsfrågan blivit allt viktigare för svenska väljare och kan också ses som en huvudförklaring till Sverigedemokraternas framgångar.

Efter flyktingkrisen 2015 skärptes den svenska asyllagstiftningen, men denna lag är bara tillfällig och just nu sitter de politiska partierna i förhandlingar om en ny permanent lagstiftning. Händelserna vid gränsen mellan Grekland och Turkiet sätter ökad press på parterna, men det är i dag svårt att se hur de ska kunna enas.

Visserligen är Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna överens om att det svenska asylmottagandet måste minska, men Socialdemokraternas regeringssamverkan med Miljöpartiet stoppar en sådan uppgörelse. I alla fall i dagsläget.

Kan gynna SD och missgynna S

Migrationskommittén lär kunna komma överens brett om tillfälliga uppehållstillstånd, men frågan är om det lär bli så mycket mer. Januaripartierna med stöd av Vänsterpartiet vill införa en ny humanitär skyddsgrund för uppehållstillstånd och har majoritet för det. Men det säger framför allt Moderaterna och Sverigedemokraterna blankt nej till.

Kristdemokraterna vill, liksom januaripartierna, ha familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande, vilket också M och SD avvisar.

Listan kan göras längre över vad partierna inte är överens om. En sådan är frågan om ett volymmål för asylmottagandet, som Moderaterna fört fram. Det här är också en fråga som Socialdemokraterna skulle kunna ställa sig bakom, men där Miljöpartiets säger klart nej.

En begränsad uppgörelse om asylpolitiken i migrationskommittén är alltså det mest sannolika. Men det innebär att flyktingpolitiken ser ut att bli en valfråga också i nästa riksdagsval. Det kan gynna Sverigedemokraterna, och missgynna exempelvis Socialdemokraterna. Hur stor denna fråga blir i en valrörelse kan då ytterst avgöras av EU:s och Greklands förmåga att hantera migrant- och flyktingströmmen från Turkiet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.