Elisabeth Marmorstein, politikreporter på SVT, om nycklarna för att regeringen och Liberalerna ska kunna mötas i migrationsfrågan. Foto: Jessica Gow/TT/SVT

Analys: Rädslan för extraval en fördel för Socialdemokraterna

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Det pågår ännu en dragkamp mellan S och MP om migrationspolitiken. 

Den här gången handlar det om den breddade humanitära skyddsgrund som Nyamko Sabuni (L) pekat ut som ett skäl för en liberal januari-exit.  

Med ett potentiellt extraval i vågskålen lutar det åt att Socialdemokraterna återigen vinner kraftmätningen. 

Elisabeth Marmorstein

Inrikespolitisk kommentator

Få frågor visar sprickan mellan regeringspartierna så tydligt som migrationspolitiken. Protesterna från MP-företrädare har varit högljudda varje gång ledande socialdemokrater på senare år flaggat för en stramare linje. Dåvarande kulturministern Alice Bah Kuhnke (MP) gick i taket våren 2018 när finansminister Magdalena Andersson (S) slog fast att barnfattigdomen var ett viktigt skäl till att ta emot färre nyanlända. Och när Stefan Löfven hösten 2019 talade sig varm för ett halverat flyktingmottagande bet hans vice statsminister Isabella Lövin (MP) ifrån med orden “Det är Socialdemokraternas politik, inte regeringens”. 

I en omtalad krönika i tidningen Arbetet skrev det tidigare språkröret Gustav Fridolin (MP) några månader senare om ett “sossemonster” som gick till val på att “göra livet så jävligt som möjligt för människor på flykt”. 

I somras höll sprickan på att leda till regeringskris när MP hotade lämna regeringen om S gjorde upp med Moderaterna om den framtida migrationslagstiftningen. S backade och gick sin regeringspartner till mötes med fyra tillägg till Migrationskommitténs betänkande för att överhuvudtaget kunna skicka ut det på remiss.

Och det är ett av de tilläggen som nu fått januarisamarbetet att skaka och aktualiserat den gamla dragkampen mellan S och MP. 

Besvärligt för S

Det handlar om förslaget att vuxna utan skyddsskäl ska kunna få uppehållstillstånd för att de varit länge i landet. Kravet är att de ska ha haft ett tillfälligt uppehållstillstånd och på olika sätt skapat en särskild anknytning till Sverige. 

Enligt migrationsminister Morgan Johansson (S) är det en smal undantagsbestämmelse. Ett mikroförslag på marginalen. Men för MP är hela poängen att fler ska få möjlighet att stanna, inklusive de ensamkommande. 

Migrationsverket gör en liknande analys och slår i sitt remissvar fast att det med tiden inte kommer handla om undantagsfall och att förändringen är ett avsteg från principen om reglerad invandring.  

Självklart ytterst besvärligt för S som vill undvika en situation där oppositionen till höger kan anklaga dem för att bedriva en ohållbar migrationspolitik, dikterad av Miljöpartiet.

En bricka i dragkampen

Och än en gång har de ensamkommande hamnat i centrum av debatten. En knepig följetong för S som bidrog till att väljarna inte litade på den restriktiva linje partiet gick till val på.  

Miljöpartiet menar att gruppen ska omfattas även om de har ett utvisningsbeslut medan Morgan Johansson (S) betonar att en person som fått ett lagakraftvunnet avslag inte ska kunna prövas på den nya humanitära grunden.  

Och här blir Liberalernas ultimatum om att lämna januarisamarbetet en bricka i dragkampen. De ensamkommande är en knäckfråga för partiet och frågan är om det räcker med förtydliganden som träffar den gruppen för att undvika en liberal januari-exit redan i vår. Blir svaret ja kan MP hänvisa till regeringens andra förslag som mer direkt är riktat till de ensamkommande. Och sätta press på Centerpartiet att säga ja till det istället.

Hur dragkampen slutar lär klarna när förslagen skickas till lagrådet i mitten av mars men en fördel för S är rädslan för ett extraval hos riksdagens två minsta partier.  

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.