Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven och migrationsminister Heléne Fritzon (S) presenterade S inriktning för migrationspolitiken under kommande mandatperiod. Foto: TT

Analys: S vill skärpa flyktingpolitiken – upplagt för politisk strid i valrörelsen

Publicerad

ANALYS · Socialdemokraterna går till val på en restriktiv flyktingpolitik. Den nuvarande tillfälliga asyllagen ska permanentas. Sverige ska heller inte ta emot fler flyktingar än andra EU-länder.

Mats Knutson inrikespolitisk kommentator

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

När Stefan Löfven på fredagen presenterade sina vallöften på det här området var han noga med att understryka att partiet nu återgår till en mer traditionell socialdemokratisk linje. Indirekt vill han signalera att en restriktiv asylpolitik är förenlig med socialdemokratiska kärnvärden. Den här frågan är nämligen kontroversiell inom hans parti och fredagens besked kommer att orsaka intern debatt.

Socialdemokraternas viktigaste budskap inför valet när det gäller flyktingpolitiken är att den tillfälliga, strängare asyllag som antogs sommaren 2016 men som löper ut sommaren 2019, ska permanentas. Om och när EU kommer överens om gemensamma asylregler för hela unionen ska de också införas i Sverige.

Avvikande migrationspolitik

Huvudbudskapet är att Sverige inte kan ha en migrationspolitik som avviker från resten av EU. Men Socialdemokraterna går ett steg längre än så. Stefan Löfven slår fast att Sverige har tagit emot för många asylsökande de senaste åren. Beskedet på fredagen är att Sverige inte ska ta emot en större andel asylsökande än andra EU-länder. Det innebär att partiet vill sätta ett relativt tak för svenskt flyktingmottagande. ”Sverige ska ta emot sin andel av EU:s totala mottagande sett till vår befolknings storlek, inte mer”, skriver Socialdemokraterna i dokumentet om migrationspolitiken.

Statsministern vill dock inte siffersätta ett exakt tak för svenskt mottagande, men den formel han redogör för skulle innebära ett avsevärt mindre mottagande än idag. Förra året till exempel tog Sverige emot cirka 27 000 asylsökande. Om Socialdemokraternas formel tillämpats då skulle mottagandet ha blivit cirka 14 000, enligt migrationsminister Helene Fritzon.

Skärpta kontroller och metoder

Socialdemokraterna går också till val på skärpta kontroller och metoder för att säkerställa att de som fått avslag på sin asylansökan verkligen avvisas ur landet. Fler som riskerar att avvika ska kunna tas i förvar.

Personer som fått avslag på sin asylansökan ska heller inte kunna få socialbidrag i Sverige. Stefan Löfven öppnar också för att deras barn inte ska få gå i skolan.

Regeringens besked är vidare att de gränskontroller som införts ska finnas kvar så länge de behövs. Utökade ID-kontroller ska också vid behov kunna återinföras.

Socialdemokraterna går alltså till val med ett budskap som väljarna kommer att uppfatta som en restriktiv flyktingpolitik. Syftet är att försöka vara i fas med den svenska opinionen. De senaste åren har opinionen blivit allt mer kritisk till en generös flyktingpolitik. Det framgår av opinionsundersökningar i själva sakfrågan, men också av Sverigedemokraternas växande väljarstöd.

”Bilden motsägelsefull”

Men bilden av Socialdemokraternas politik är också motsägelsefull. Samtidigt som Stefan Löfven pläderar för en mer restriktiv politik driver regeringen i riksdagen igenom ett förslag som ger 9 000 ensamkommande unga en ny chans att stanna. Många av dem saknar asylskäl.

Samtidigt innebär dagens besked att den partipolitiska oenigheten tilltar på bägge sidor blockgränsen. Det lär bidra till att frågan får stor betydelse i valrörelsen. Ju större åsiktsskillnader, desto mer debatt brukar det bli.

Sverigedemokraterna har, inte oväntat, den mest restriktiva synen på flyktingmottagande. Partiet vill i princip strypa den helt med undantag för kvotflyktingar via FN. Därefter kommer Moderaterna, som lagt sig nära Sverigedemokraterna. Med dagens besked vill Socialdemokraterna visa att partiet inte tänker ge M och SD fritt spelrum i den här frågan.

Bland de rödgröna partierna kräver Vänsterpartiet och Miljöpartiet en återgång till den generösa asyllagstiftning som gällde före flyktingkrisen 2015. Senast på torsdagen när Miljöpartiet presenterade sitt förslag till valmanifest slog partiet fast att målet är en återgång till de tidigare reglerna. Kontrasten kunde inte ha varit större jämfört med statsministerns presskonferens på fredagen där budskapet var det rakt motsatta.

På andra sidan blockgränsen är oenigheten lika stor. Centerpartiets linje påminner om Miljöpartiets och Vänsterpartiets, medan Moderaterna alltså ligger nära Sverigedemokraterna. Däremellan står Liberalerna och Kristdemokraterna.

Splittring – oavsett valutgång

Oavsett valutgång ser det alltså ut som att en ny svensk regering kommer att vara oenig om flyktingpolitiken. Medan de tre stora partierna, i varierande grad, vill se en mer restriktiv politik förespråkar de mindre partierna en mer generös hållning, bland annat med mildare regler för så kallad familjeåterförening.

Splittringen kring flyktingpolitiken blir alltså ett bekymmer för en ny regering, oavsett valutgång, inte minst med tanke på att den här frågan omedelbart måste hanteras. Den tillfälliga asyllag som antogs 2016 löper ut sommaren 2019, vilket innebär att en ny lagstiftning måste börja förberedas direkt efter valet.

Beskeden som hittills kommit från både Socialdemokraterna och Moderaterna indikerar att båda partierna inser de kommande problemen. De talar därför allt mer om att frågan ska avgöras i riksdagen, det vill säga genom förhandlingar direkt mellan riksdagspartierna. Förhoppningen är att kunna återuppväcka den gamla järnaxeln i invandringspolitiken, men det lär de mindre partierna göra allt för att sätta stopp för.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.

Val 2018 - #dinröst

Mer i ämnet