Analys: ”Stödröstandet kan avgöra valutgången”

Publicerad
Analys ·

”Kamrat fyra procent” kan få stor betydelse för valutgången i nästa riksdagsval. Med tre riksdagspartier i farozonen kan stödrösterna avgöra vilka som blir kvar i riksdagen, och samtidigt vilken regering som kan bildas efter valet.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Från början brukade stödröstandet kallas ”kamrat fyra procent”. Det syftade på socialdemokratiska väljare som av taktiska skäl röstade på Vänsterpartiet för att hålla kvar partiet i riksdagen. Med Vänsterpartiet i riksdagen kunde Socialdemokraterna länge säkra sitt regeringsinnehav.

I valet 1994 uppstod ”kyrkobroder fyra procent”, i första hand moderata väljare som stödröstade på Kristdemokraterna för att rädda dem kvar i riksdagen.

Sedan dess har taktikröstandet, som det också kallas, bara fortsatt.

Enligt professorn i statsvetenskap Sören Holmberg var 19 procent av rösterna i riksdagsvalet 2018 så kallade stödröster. För femtio år sedan var de bara 5 procent. Huvudorsaken bakom denna utveckling är att det blivit allt fler partier i riksdagen och att väljarna genom taktikröstande försöker stödja det ena eller andra regeringsalternativet.

Tre partier riskerar åka ur riksdagen

I nästa riksdagsval kan det här bli en verklig utmaning för väljarna. Aldrig tidigare har läget varit så osäkert för så många partier som i dag. SVT/Novus väljarbarometer visar nämligen att tre riksdagspartier nu befinner sig i farozonen.

Liberalerna har sedan länge legat under riksdagsspärren, Miljöpartiet har pendlat runt spärren en längre tid och nu är alltså också Kristdemokraterna där. Inget av dessa partier befinner sig på säker mark, enligt SVT/Novus väljarbarometer. Liberalerna (3,3 procent), Miljöpartiet (4,4 procent) och Kristdemokraterna (4,1 procent) är samtliga inom den så kallade felmarginalen runt riksdagsspärren.

Kristdemokraternas tidigare uppgång har vänts till en utdragen nedgång, som framför allt har politiska förklaringar, men som framför allt på senare tid sannolikt har förstärkts på grund av uppmärksamheten kring partiledarens bostadsaffär.

Gemensamt för dessa tre krispartier är också att de alla haft svårt att visa sig relevanta under coronapandemin. I stället är det de traditionella maktpartierna, Socialdemokraterna (27,0 procent) och Moderaterna (24,0 procent), som klarat den nya situationen bäst. Även Sverigedemokraterna (17,9 procent) har noterat ett sjunkande väljarstöd det senaste året.

Med drygt ett och ett halvt år kvar till nästa riksdagsval, om inget oförutsett inträffar, kan det dock hända mycket i opinionen. Ju längre coronapandemin fortsätter, desto kortare tid får dock de små partierna på sig för att försöka vända trenden.

”L bör ge besked i regeringsfrågan”

För Kristdemokraterna handlar det också om att få ett avslut på partiledarens rättstvister. Först då lär hon ha en rimlig möjlighet att försöka bryta nedgången. För Liberalerna är det minst lika viktigt att ge besked i regeringsfrågan, om partiet fortsatt ska stödja Socialdemokraterna eller om man hellre vill ha en M-ledd regering efter nästa val. Det beskedet kan få stor betydelse för Liberalernas möjlighet att få stödröster i nästa val.

Vilka partier som blir kvar i riksdagen efter nästa val lär också avgöra vilken regering som då kan bildas. Skulle Miljöpartiet och/eller Liberalerna åka ur, ökar sannolikheten för en moderatledd regering. Skulle å andra sidan Kristdemokraterna åka ur, då ökar möjligheten för Socialdemokraterna att fortsätta regera landet.

Så hur det går för de här tre småpartierna är inte bara avgörande för dem själva, utan följs av stort intresse också av statsminister Stefan Löfven (S) och moderatledaren Ulf Kristersson.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.