”Coal, cash, cars and trees” var brittiska premiärministern Boris Johnsons klimatlöfte inför COP26 i Glasgow.
Veckan som gick ledde till framsteg för två av dessa, kolet och träden. Optimistiska bedömare tror att världen därmed tog ett steg närmare mot att begränsa den globala uppvärmningen till kanske 2 grader.
Plötsligt gick länder samman, eniga om en ny vision när det gäller energiförsörjning. Över 40 länder har förbundit sig att fasa ut kolkraften.
De riktigt stora användarna Australien, Indien, Kina och USA, är inte med. Men i USA är kolet redan på väg ut.
Indien satsar på förnybart
Indien kom med ett överraskande löfte om att ha nettonoll-utsläpp 2070 och lovar att redan 2030 ha 50 procent förnybart. Även om målet 2070 ligger 20 år senare än USA och EU så visar det att också Indien drar slutsatsen att kolkraften går mot sitt slut. Livstiden för nya kraftverk är minst 50 år och det betyder att nya kolkraftverk snart kommer att upplevas som olönsamma investeringar.
Enligt ekonomen Nicholas Stern vid London School of Economics kan Indiens nya klimatlöften innebära att man bryter sin utsläppskurva redan 2030.
Redan görs omfattande satsningar på förnybar energi i Indien. Till exempel drivs New Delhis tunnelbana till mer än hälften av solel, från en solcellsanläggning tio mil söder om Delhi. 2,6 miljoner passagerare dagligen transporteras med grön el.
Löften om stoppad skogsavverkning
På samma sätt överraskade 105 länder med en ny skogsallians där man lovar att stoppa avverkningar till 2030. Ett sådant löfte gavs visserligen redan 2014, med liten effekt, men den här gången är alla stora skogsländer med (som Brasilien, Indonesien och Kongo) och det finns ett finansiellt ramverk kopplat till det.
– Det är ett välkommet tillskott för att rädda jordens skogar, nu måste pengarna betalas ut snabbt och effektivt och särskilt stödja världens ursprungsbefolkningar som är de orörda landskapens viktigaste skyddsvakter, säger Fran Price, WWF:s globala skogstalesperson.
Därtill kom initiativet att få ner metanutsläppen med 30 procent till 2030, en ganska enkel åtgärd att täppa till alla läckande pipelines och oljeverk.
”Parisavtalet ska prövas på allvar”
De tre nya allianserna som nu sett dagens ljus har en sak gemensamt – de är nya ramverk på plats, som sedan kan göras mer mäktiga om fler länder ansluter sig och det skjuts till mer pengar. Det brittiska ordförandeskapet verkar ha gjort analysen att total enighet om ett slutdatum för kolet var politiskt omöjligt. Nu blev det en ”coalition of the willing”.
Nästa vecka blir det huggsexa om de pengar som utlovas, både från länder och internationella institutioner i form av klimatbistånd och ny grön teknik. Då prövas Parisavtalet på allvar.
Oroade världsledare
Men det som dröjer sig kvar var kavalkaden av oroade talare. Jag har bevakat 15 COP- förhandlingar och aldrig hört så många desperata uttalanden som vad det gångna årets extremväder ställt till med. Förr var det ledare från Stilla Havs-regionen som vädjade för att slippa evakuera sin befolkning undan stigande havsnivåer.
Nu är det rika nord också drabbat. Belgiens premiärminister Alexander de Croo vittnade om fasorna i somras när 38 belgare dog i översvämningar. USA:s president Joe Biden beskrev skogsbränderna i Kalifornien. Finlands president Sauli Niinistö talade om ett Arktis där uppvärmningen går nästan tre gånger snabbare än resten av världen.
“Förlorar vi Arktis förlorar vi planeten”, var hans korthuggna sammanfattning.
Det är ord som dröjer sig kvar.