Beslutet som fattades på onsdagen är ett yttrande av Mark- och Miljööverdomstolen. Domstolen säger ja till Preems utbyggnad och frågan hänskjuts nu till regeringen för ett definitivt beslut.
Lysekil är delat i frågan. Samma målkonflikt ska nu hanteras av regeringen. Nya och långsiktiga jobb i en tid med dystra arbetsmarknadsutsikter ställs mot Parisavtalet och Sveriges klimatmål om att kraftigt reducera koldioxidutsläppen.
Inte fria att besluta
Samtidigt är det viktigt att understryka att det regeringsbeslut som ska fattas är ett förvaltningsbeslut där regeringen precis som Mark- och Miljööverdomstolen fattar beslutet utifrån Miljöbalken och EU-rätten. Regeringen är alltså inte fri att fatta ett beslut utifrån vad den möjligen skulle kunna tycka i frågan. Ett beslut måste stå i överensstämmelse med Miljöbalken.
Mark- och Miljööverdomstolen menar att det saknas legal grund i Miljöbalken för att med hänvisning till koldioxidutsläppen stoppa Preemraffs anläggning. En viktig förklaring här är att koldioxidutsläppen ingår i EU:s utsläppshandelssystem.
När regeringen och miljö- och klimatminister Isabella Lövin förra året meddelade att regeringen skulle ta över tillståndsfrågan avseende Preems nya anläggning hänvisade hon bland annat till att riksdagen antagit ett klimatpolitiskt ramverk med nya klimatmål och en klimatlag. ”Ytterst handlar det om att regeringen måste ha ett handlingsutrymme att nå riksdagens beslutade klimatmål”, skrev Isabella Lövin i ett pressmeddelande.
Ingen lagändring
Men klimatlagen innehåller endast riktlinjer för regeringens klimatpolitiska arbete. Enligt Mark- och Miljööverdomstolen har den ingen rättsverkan vid tillståndsprövning av enskilda verksamheter, som Preems utbyggnad i Lysekil. För att så skulle kunna ske hade riksdagen behövt skriva om Miljöbalken, men det har inte skett.
Därmed tycks det, i alla fall utifrån Mark- och Miljööverdomstolens resonemang, som att regeringen har ett begränsat utrymme att göra något annat än att följa domstolens yttrande.
Nu kommer regeringskansliets jurister att granska yttrandet inför det regeringsbeslut som ska fattas. Tolkar dessa jurister Miljöbalken på annat sätt än Mark- och Miljööverdomstolen kan regeringen säga nej till det nya raffinaderiet. I annat fall kommer regeringen med all sannolikhet att säga ja, men med skärpta krav.
Hård press på MP
Det mesta talar då för att regeringen kommer att omgärda ett sådant beslut med hårdare krav och restriktioner, inte minst av politiska hänsyn till Miljöpartiet. När regeringen fattar sitt beslut finns nämligen ett visst utrymme för politiska överväganden, men beslutet måste ändå i grunden hålla sig inom Miljöbalkens ramar.
Frågan är dock om Miljöpartiet av politiska skäl kan ställa upp på ett regeringsbeslut som ger klartecken för Preemraff, även om det skulle omgärdas av tuffare miljökrav. Partiet har tagit emot många smällar i regeringsställning och det skulle vara oerhört svårsmält för partiet att medverka i ett regeringsbeslut som trots allt innebär kraftigt ökade koldioxidutsläpp under många år. Ytterst hotar frågan att leda till en regeringskris.
Ingen säker slutpunkt
Oavsett vad är det långt ifrån säkert att ett regeringsbeslut kommer att utgöra slutpunkten för den här processen. Ärendet kan komma att bli föremål för fortsatt juridisk prövning. Två scenarier är tänkbara.
Ett regeringsbeslut kan komma att överklagas till Högsta förvaltningsrätten för att där bli föremål för s k rättsprövning, dvs om beslutet är giltigt rent juridiskt. Mark- och Miljööverdomstolen kan också efter regeringens beslut göra bedömningen att det är problematiskt i förhållande till EU-rätten och därmed hänskjuta frågan till EU-domstolen.
I båda fallen kan alltså den här frågan dra ut ytterligare på tiden.