När finansminister Magdalena Andersson idag presenterade vårbudgeten målade hon upp en ljus bild av svensk ekonomi. Tillväxten är fortsatt stark, arbetslösheten faller, de offentliga finanserna visar överskott och statsskulden minskar.
Men från oppositionen kom genast anklagelser om skönmålning och brist på strukturella åtgärder för att förbättra integrationen och Sveriges motståndskraft inför nästa lågkonjunktur.
LÄS OCKSÅ: Så blir budgeten för dig
Oppositionens starkaste kritik riktar sig in mot förslag som egentligen inte finns i denna budget, de skattehöjningar som regeringen planerar. Här finns ett antal förslag som nu skickas ut på remiss, och som regeringen i någon form planerar att presentera som skarpa förslag i höstbudgeten. Det handlar bl a om en ny flygskatt, höjd skatt för småföretagare och höjd skatt för medel- och höginkomsttagare.
Allianspartierna har redan aviserat att de ska försöka stoppa dessa skattehöjningar, men är oeniga om hur det ska gå till. Lyckas de enas lever regeringen farligt. Sverigedemokraterna lär nämligen sluta upp på alliansens sida och då finns ingen majoritet i riksdagen för regeringens förslag.
Men alliansen leker samtidigt med elden. Faller regeringens budget, eller bärande delar av den, riskerar alliansen att utlösa en regeringskris. Och hur den slutar kan ingen idag svara på. Inte heller vilka partier som i slutändan skulle stå som vinnare eller förlorare.
LÄS OCKSÅ: Sysselsättningsgraden slår rekord
Frågan är också om regeringen, i ett läge med stora ekonomiska överskott och gott om pengar till reformer, är beredd att riskera en regeringskris för några relativt sett ganska begränsade skattehöjningar.
Sannolikt söker både alliansen och regeringen en väg ut ur den situation de hamnat i, en situation de riskerar att tappa kontrollen över och som kan utlösa en regeringskris. Avgörande blir förstås hur kompromissvilliga parterna är. Här får vi kanske vänta fram till i höst innan vi ser det slutgiltiga svaret.
När det gäller vårbudgeten, som presenterades idag, innehåller den som väntat satsningar på polis och försvar. Även förlossningsvården får en slant och pensionärerna kan glädja sig åt sänkt skatt.
Risker som kan kasta grus
Finansministern jublade också åt att Sverige nu har den högsta sysselsättningsgrad som någonsin har noterats i EU. Även arbetslösheten faller, men trots detta ser det svårt ut för regeringen att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet till år 2020. Arbetslösheten faller nämligen också i andra EU-länder, i en del till och med mer än i Sverige.
Det finns också flera risker i vår omvärld som kan kasta grus också i den svenska ekonomin. Osäkerheten är stor kring vad Brexit kommer att innebära för EU och för Sverige. Donald Trump gick till val på en mer protektionistisk amerikansk handelspolitik. Om en sådan genomförs kan det få stora konsekvenser för världshandeln och få stor betydelse för ett litet exportberoende land som Sverige.
Terrordåd, den auktoritära utvecklingen i Turkiet och konflikten kring Nordkoreas kärnvapenprogram är andra potentiella källor för kriser som kan påverka världskonjunkturen.
Så trots goda tider som finansministern gärna målar i ljusa färger finns mörka moln som snabbt kan förändra framtidsutsikterna.