Röster inifrån vården menar att de olika riktlinjerna har bidragit till en upptrissad stämning, trots att de inte ska gälla förrän IVA-platserna är slut. Foto: Montage/TT

Andelen äldre covidpatienter har minskat kraftigt

Uppdaterad
Publicerad
I slutet av mars kom nya riktlinjer för prioriteringar inom intensivvården under coronapandemin. Sedan dess har andelen covidpatienter över 70 år mer än halverats i region Stockholm. SVT Nyheter har pratat med oroade läkare som menar att det hänger ihop.

Under flera veckors tid har SVT följt utvecklingen kring intensivvårdsplatserna under coronapandemin.

På de dagliga presskonferenserna lyfter man fram att det finns lediga intensivvårdsplatser – samtidigt kommer larm inifrån vården om att prioriteringarna har blivit snävare och att fler väljs bort, vilket SVT har rapporterat om.

Frågan om prioriteringar och var gränsen går har väckt reaktioner. Vi har varit i kontakt med en rad källor på olika sjukhus i Region Stockholm, både de som pratar öppet och de som har valt att vara anonyma. Ett återkommande tema som lyfts fram är att det under kort tid togs fram flera olika riktlinjer gällande prioriteringar till IVA-vård som förvirrade.

Först kom instruktioner från Region Stockholm om att intensivvård inte ska ges till covidpatienter med en eller flera allvarliga systemsjukdomar som KOL, BMI över 40, missbruk eller pacemakerberoende. Riktlinjerna innehöll också en övre åldersgräns på 80 år.

Larmen inifrån

Läkare som SVT har varit i kontakt med beskriver riktlinjerna som hårda och många reagerade. Veckan efter kom Socialstyrelsens riktlinjer som menade att ingen skulle bedömas efter sin ålder utan efter en förväntad återstående livslängd.

Tanken var att inga riktlinjer skulle sättas i bruk förrän det uppstår en situation där intensivvårdsplatserna tar slut. Och eftersom IVA-platserna hela tiden byggts ut borde de inte ha börjat gälla. Men flera läkare vittnar om att prognoserna för katastrofläget satte en stämning i sjukhuskorridorerna.

– Tillståndet blev upptrissat. Man tänkte hårdare på vem som klarar av intensivvård och transport. Indirekt blir det en sorts åldersselektering, säger en läkare som vill vara anonym.

En annan läkare menar att när regionen flaggar för att de har så pass många lediga IVA-platser kvar beror det på att man har selekterat för hårt.

– Det har förekommit att patienter inte har kommit in på intensivvårdsavdelningarna trots att de i alla andra lägen borde ha kommit in, säger källan.

Andra läkare är inte lika drastiska och menar att sjukvården är i ett enormt pressat läge och gör sitt allra bästa – att de varje dag räddar liv.

Andelen över 70 år minskar

Det är svårt att veta hur stor inverkan de skiftade riktlinjerna har haft på prioriteringarna. Men tittar man i intensivvårdsregistret SIR kan man få fram åldersstatistik för covidpatienter som intensivvårdats i Sverige.

Jämför man mars månad med april månad får man fram att andelen vårdtillfällen i intensivvården för patienter över 70 år har minskat från 28 procent till 19 procent.

Väljer man Stockholms sjukvårdsregion blir skillnaden än mer tydlig. Från 26 procent över 70 år i mars till 11 procent över 70 år i april.

Andra läkare som SVT har pratat med menar att det inte alls är konstigt att andelen över 70 år har minskat i intensivvården, de anser att det handlar om en inlärningsperiod där man efter ett tag insåg att äldre covidpatienter svarade dåligt på intensivvård och att annan vård var att föredra av humana skäl.

Regionen svarar

Enligt Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm, har regionen varit tydliga med att prioriteringar bara ska ske om det är slut på IVA-platser.

Tittar man på statistik från intensivvårdsregistret gällande covidpatienter kan man se att andelen över 70 år som IVA-vårdas har minskat från 26 procent i mars till 11 procent i Stockholm i april. Hur ser du på det?

– Vi har också hört den här debatten men har varit väldigt noga att vi i Stockholm gör samma medicinska prioriteringar och att det är ordinarie medicinska prioriteringar som gäller så länge vi har platser, säger han.

Enligt Björn Eriksson kan en förklaring vara att regionen har byggt ut den intermediära vården och att fler äldre patienter, som inte är lämpade för intensivvård, hamnar där.

– Det jag kan tänka mig, utan att ha analyserat siffrorna, är att det kan vara en sådan effekt.

Fotnot: Statistiken hämtades från intensivvårdsregistret SIR den 21 april.

Riktlinjerna – när vården tvingas välja

Visa

Socialstyrelsen:

Den 27 mars presenterades Socialstyrelsens ”Nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden” som är tänkta att tillämpas om IVA-platserna tar slut.

Vid ett sådant läge har prioriteringsordningen delats in i tre nivåer baserat på hur sannolikt det är att patienten överlever.

• Nivå ett handlar om patienter med en förväntad överlevnad på längre än tolv månader.

• Nivå två om patienter med en eller flera allvarliga systemsjukdomar och/eller som har en förväntad överlevnad på sex-tolv månader.

• Nivå tre om patienter där sannolikheten att överleva är låg.

Det står att prioriteringar inte får ske ”utifrån patientens kronologiska ålder i sig, däremot är det tillåtet att ta hänsyn till patientens biologiska ålder”.

Region Stockholm:

Redan den 17 mars tog region Stockholm fram ett dokument med prioriteringar, som enligt uppgift skickades ut till sjukhusen den 26 mars.

Där stod det bland annat att intensivvård inte ska ges till covidpatienter med en eller flera allvarliga systemsjukdomar som KOL, BMI över 40, missbruk eller pacemakerberoende. Riktlinjerna innehöll också en övre åldersgräns på 80 år. Läkare som SVT har varit i kontakt med beskriver riktlinjerna som hårda.

Efter att Socialstyrelsen släppte sina nationella riktlinjer gjorde regionen en ”inhibering” av beslutet, det slutade alltså att gälla.

Karolinska universitetssjukhuset:

Den 30 mars tog Karolinska universitetssjukhuset fram ett internt dokument som skickades ut till ansvariga läkare med syfte att fungera som ett beslutsstöd vid ”beslut om att inleda och avbryta intensivvård”.

Där framgår det i sex punkter vad som krävs för att en patient ska få intensivvård vid en situation då det är platsbrist. Exempelvis ska patienten ha en biologisk ålder under 80 år och de med en biologisk ålder på mellan 70 och 80 år får maximalt ha svikt i ett organsystem.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Nya coronaviruset

Mer i ämnet